En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida DEL 5

[Kanintant]

Skönt att du får rätsida på dig snart. Om du tänkte bli gravid efter utredning och medicinering kanske du ska diskutera medicinering (om den behövs) redan innan ni ställer in den så du inte behöver göra byten sen om du blir gravid.

Ja det tror jag blir naturligt eftersom jag har två missfall i bagaget och jag fick remiss via kvinnokliniken så dom lär nog räkna med att man vill försöks igen

 

[Flutterdash]

Vad tror ni om denna info om livmodertappen, är den något att lita på? Funderar på att börja tempa och hittade denna info då jag googlade.

"Före ägglossning är livmodertappen
Stängd knappt öppen alls
Hård som nästippen
Lågt placerad i slidan
Torr eller lite fuktig
Lite bakåtvänd

Någon dag före och under ägglossningen är livmodertappen
Öppen
Mjuk som läpparna
Högt placerad i slidan
Hal och våt på grund av ägglossningsflytningarna
Centrerad i slidan

Efter ägglossningen är livmodertappen
Stängd
Hård som nästippen
Lågt placerad i slidan
Torr eller lite fuktig
Kan vara lite bakåtvänd

Lite före och under menstruationen är livmodertappen
Öppen (för att släppa ut mens)
Hård som nästippen
Lågt placerad i slidan
Fuktig
Kan vara lite bakåtvänd"

 

[YlvaG]

Får man skriva ett inlägg här fast man går på preventivmedel??

Jag är 27år och har varit tillsammans med sambon i ett år. Vi är fullt på det klara med att barn och giftermål ligger i planen (ingen av oss har hittat rätt partner för detta tidigare).

Nu är inte barn aktuellt än på några år. Jag var sjuk i många år samt levde i destruktiva förhållanden så har mycket utbildning att ta igen vilket jag håller på med. Folkhögskola just nu, sen får vi se vad det räcker till (djursjukvårdare eller djurvårdare). Sambon gör samma sak då han jobbat ett antal år och sedan kunnat försörja sig på att spela poker. Han är 32. Han är klar med folkhögskolan till sommaren sen lär han jobba tills jag är klar (1,5år till för mig) så vi ser vart vi kan hitta utbildningar som passar.

Men klockan tickar. Jag blir sådär emotionell i närheten utav bebisar.

Jag vet ju att jag är "ung" och för dom flesta är det inte så svårt, men vi har båda så mycket ofrivillig barnlöshet runt omkring oss att vi mer räknar med att få problem, trots att det inte ligger något genetiskt problem för oss.

Han är adopterad pga detta, men har en syster och en bror i Sydkorea. Så hans biologiska föräldrar kan ju få barn (pappan är nog död nu, dom fick lämna bort minstingen, honom, för att få råd med behandlingen av hans hjärtproblem, sorry, helt orelevant).

Min mamma fick bara mig, sen var det utomkveds- och cystor som satte stopp. Familjens bästa vän fick lov att adoptera då inget funkade. Sambon har en kusin som nyss fått barn med ivf.
Flera i släkten som inte heller kan bli gravida eller får missfall gång på gång (säkerligen pga övervikt). För vissa går det bra, tack och lov.

Men med alla med fertilitetsproblem runt omkring oss gör ju att jag vill sätta igång NU för tänk om det krånglar? Men NU är inte rätt läge om det tog sig, det vet jag ju.

Alltså. Den där storken känns som en bra grej faktiskt. Pålitlig.

*förlåt för lite räddgnäll*

 

[Is]

Får man skriva ett inlägg här fast man går på preventivmedel??

Jag är 27år och har varit tillsammans med sambon i ett år. Vi är fullt på det klara med att barn och giftermål ligger i planen (ingen av oss har hittat rätt partner för detta tidigare).

Nu är inte barn aktuellt än på några år. Jag var sjuk i många år samt levde i destruktiva förhållanden så har mycket utbildning att ta igen vilket jag håller på med. Folkhögskola just nu, sen får vi se vad det räcker till (djursjukvårdare eller djurvårdare). Sambon gör samma sak då han jobbat ett antal år och sedan kunnat försörja sig på att spela poker. Han är 32. Han är klar med folkhögskolan till sommaren sen lär han jobba tills jag är klar (1,5år till för mig) så vi ser vart vi kan hitta utbildningar som passar.

Men klockan tickar. Jag blir sådär emotionell i närheten utav bebisar.

Jag vet ju att jag är "ung" och för dom flesta är det inte så svårt, men vi har båda så mycket ofrivillig barnlöshet runt omkring oss att vi mer räknar med att få problem, trots att det inte ligger något genetiskt problem för oss.

Han är adopterad pga detta, men har en syster och en bror i Sydkorea. Så hans biologiska föräldrar kan ju få barn (pappan är nog död nu, dom fick lämna bort minstingen, honom, för att få råd med behandlingen av hans hjärtproblem, sorry, helt orelevant).

Min mamma fick bara mig, sen var det utomkveds- och cystor som satte stopp. Familjens bästa vän fick lov att adoptera då inget funkade. Sambon har en kusin som nyss fått barn med ivf.
Flera i släkten som inte heller kan bli gravida eller får missfall gång på gång (säkerligen pga övervikt). För vissa går det bra, tack och lov.

Men med alla med fertilitetsproblem runt omkring oss gör ju att jag vill sätta igång NU för tänk om det krånglar? Men NU är inte rätt läge om det tog sig, det vet jag ju.

Alltså. Den där storken känns som en bra grej faktiskt. Pålitlig.

*förlåt för lite räddgnäll*

Har du berättat för din gynekolog om dina farhågor för att ha samma problem som din mamma med cystor? För även om ni väntar kan ju en lätt undersökning göras så ni vet om du har cystor och inte bör vänta för länge.

 

[robl]

Om det inte varit för att jag fått ett ul o han sa att där inte va nån äl på G så hade jag varit säker på att jag är gravid.
Kaffet smakar metall (??) Jag ÄLSKAR kaffe annars, va i stallet och mocka o när jag skulle tömma skottkärran höll jag på att spy som det lukta! Känner mig "hungrig" hela tiden, alltså att jag har det lilla knipet man kan få ibland då i magen. Har också fått ilningar från magen och ner mellan benen, och är nästan helt säker på att jag hade det sist jag var gravid.

MEN eftersom ingen ÄL skett så är det ju omöjligt att va gravid, så nu går jag och väntar på att värsta maginfluensan eller nått ska dra igång..
Varför luras kroppen så?!

 

[em-pirre]

Vad tror ni om denna info om livmodertappen, är den något att lita på? Funderar på att börja tempa och hittade denna info då jag googlade.

Man ska inte ta det på så stort allvar, eftersom livmodertappen gör lite som den tycker, dag för dag. Det enda man kan göra är att lära känna sin egen tapp under cykelns gång.

 

[lil-sis]

Om det inte varit för att jag fått ett ul o han sa att där inte va nån äl på G så hade jag varit säker på att jag är gravid.
Kaffet smakar metall (??) Jag ÄLSKAR kaffe annars, va i stallet och mocka o när jag skulle tömma skottkärran höll jag på att spy som det lukta! Känner mig "hungrig" hela tiden, alltså att jag har det lilla knipet man kan få ibland då i magen. Har också fått ilningar från magen och ner mellan benen, och är nästan helt säker på att jag hade det sist jag var gravid.

MEN eftersom ingen ÄL skett så är det ju omöjligt att va gravid, så nu går jag och väntar på att värsta maginfluensan eller nått ska dra igång..
Varför luras kroppen så?!

Testa?

 

[lil-sis]

Har tom rejäl mensvärk nu. Rätt skumt är vad det är.

Har kissat på mer än 50 av mina stickor nu. Det vore fint om jag inte behövde köpa ett till 100-pack...

 

[Evina]

Jag blir så frustrerad! Och framför allt är jag fruktansvärt otålig...
Jag har bim på söndag, och sen någon vecka tillbaka har jag haft ömma bröst vilket jag aldrig har annars, haft yrsel, varit hungrig, kissat oftare och varit jättetrött... Sist jag var gravid (som tyvärr slutade i mf) kunde jag inte ha något för tätt inpå halsen (inga tighta tröjor, inte dra täcket för tight om mig etc) för då mådde jag illa. Jättekonstigt tecken, men så är det nu också... Har haft en annorlunda känsla i kroppen några dagar helt enkelt. Har testat för nu tycker jag att det är så nära inpå bim att det skulle kunna ge utslag men det visar ingenting Jag vet att det fortfarande är tidigt att testa men jag vill ju bara få bekräftat om min känsla stämmer eller om det är någon annan skit på gång....
Förra helgen beställde jag hem test som man ska kunna testa tidigt med, men de har såklart inte kommit än
Det här är egentligen första försöket efter mf, för ca 4 månader sen. Det var riktigt tufft att gå igenom och har inte känt mig riktigt redo igen förrän nu.
Borde släppa alla tankar men det är så svårt!

 

[Amha]

Jag blir så frustrerad! Och framför allt är jag fruktansvärt otålig...
Jag har bim på söndag, och sen någon vecka tillbaka har jag haft ömma bröst vilket jag aldrig har annars, haft yrsel, varit hungrig, kissat oftare och varit jättetrött... Sist jag var gravid (som tyvärr slutade i mf) kunde jag inte ha något för tätt inpå halsen (inga tighta tröjor, inte dra täcket för tight om mig etc) för då mådde jag illa. Jättekonstigt tecken, men så är det nu också... Har haft en annorlunda känsla i kroppen några dagar helt enkelt. Har testat för nu tycker jag att det är så nära inpå bim att det skulle kunna ge utslag men det visar ingenting Jag vet att det fortfarande är tidigt att testa men jag vill ju bara få bekräftat om min känsla stämmer eller om det är någon annan skit på gång....
Förra helgen beställde jag hem test som man ska kunna testa tidigt med, men de har såklart inte kommit än
Det här är egentligen första försöket efter mf, för ca 4 månader sen. Det var riktigt tufft att gå igenom och har inte känt mig riktigt redo igen förrän nu.
Borde släppa alla tankar men det är så svårt!

Jag kan skicka ett åt dig på en gång cb, inte digital.

 

[Is]

Allt tyder på att mensen är på G men varför dröjer det så?! Det här är ju löjligt. Är snart inne på dygn 40 och tuttarna är så jäkla ömma

 

[em-pirre]

Jag hade så sjukt ont i morse. Ingen tvekan om att man har ägglossning... Det är bättre nu, så jag undrar om ägget släppt nu.

 

[robl]

Testa?

Äsch han sa att det inte blev nån äl denna gång så väntar på mensen istället.

Men en liten fundering, om man inte har äl vad är det då som blöder? (Kanske dummaste frågan hittills?)

 

[em-pirre]

Slemhinnan ska ut hur som helst. Vid utebliven äl så fortsätter slemhinnan växa tills den delvis går i nekros och börjar lossna. Växer den inte tillräckligt mycket så får man ingen mens heller.

Därför kan det ofta vara så att man blöder ganska mycket vid utebliven äl.

 

[lil-sis]

Jag blöder ju mer eller mindre hela tiden trots utebliven Äl sen november. Slemhinna och allt. Kroppen är lurig

 

[robl]

Slemhinnan ska ut hur som helst. Vid utebliven äl så fortsätter slemhinnan växa tills den delvis går i nekros och börjar lossna. Växer den inte tillräckligt mycket så får man ingen mens heller.

Därför kan det ofta vara så att man blöder ganska mycket vid utebliven äl.

Aha, jag som inte läst på om det trodde då att kroppen inte 'byggde' upp nån slemhinna om man inte hade äl

Nu längtar jag bara tills mensen kommer så jag kan börja med Pergo tabletterna

 

[Kilauea]

Lycka till framöver @Kanintant
Vad bra att de fångat upp dig så du ska få bearbeta det som behövs.
Kram

 

[Kanintant]

Lycka till framöver @Kanintant
Vad bra att de fångat upp dig så du ska få bearbeta det som behövs.
Kram

Tack,jag tror det blir bra tids nog.hoppas du snart får stor mage

 

[fia-lisa]

Rosa flytning idag så nu väntar jag bara på att resten ska komma ut. Vill helst lägga mig under täcket och gråta men har hela huset fullt av släkt så måste köra på som vanligt.

 

[KattenKorven]

Hej allihop! Får jag vara med här, kanske? Jag vill inte gå mer OT i tjockistråden så jag tänkte ta mina fertilitets-nojor här istället...

Vi har tänkt börja försöka skaffa barn i år, men jag ska egentligen gå ner i vikt först för att bättra på chanserna (har PCOS och ca 20-30 kg att gå ner). Har käkat p-piller i 10 år, men av olika anledningar så har jag råkat vara utan dem sen nån månad tillbaka så jag tänkte att vad fasen - vi kör och ser vad som händer! Har tid hos gyn i slutet på månaden och tänkte då kolla vad de anser om min vikt och mina chanser, säger de att jag ska ner i vikt innan det är någon ide att försöka så blir det så.

Vikten har iaf börjat gå neråt nu, men det stannade av senaste dagarna och jag fick höra att det kan bero på svullnad i samband med ÄL. Har haft konstig mensvärk från och till i ett par dagar, men trodde att jag var för fet för att ägglossa. Tog ett ÄL-test nyss trots allt (har dem ju ändå hemma, så vafan) och det var positivt. Yay! Men maken är bortrest sen igår och kommer inte hem förrän på måndag kväll. Nay!

Så nu kommer frågorna till alla proffs här inne: Visst finns det en chans att spermierna kan överleva sen i torsdags? Visst släpper ägget inom några dygn från positivt test? Kan det funka om vi har sex på måndag (jag planerar att överfalla maken så fort han kommer innanför dörren) eller är det för sent för det stackars ägget då?

Jag står inte ut med tanken att kroppen ska ha varit så duktig och släppt det här fina påskägget förgäves.