Eftervalssnack

[Petruska]

Nej jag tror inte de förstår att de går över gränsen. Tror inte de vill se sig själva så?
Den här typen av gränsöverskridare är ju ofta drivna av rädsla, missnöje och okunskap. Jag tror att de tycker sig se saker lite klarare än andra människor, som om de har fattat ngt som andra missar. Och framförallt så är inte människor så bra på att ta perspektiv när de är rädda, arga eller oroliga.

För oss andra är det ju som du säger - solklart vad som är problemet. Men om man är på den bruna sidan av gränsen så antar jag att man inte förstår att det ens finns ett problem. Det är ju tydligt utifrån debatten. Det finns NOLL insikt från det bruna hållet kring varför andra inte vill samarbeta.

Men såklart - att inse varför innebär ju också att man tvingas tänka lite kring sig själv och sina värderingar.

Det är ju också tydligt att det där partiet och det där partiets sympatisörer mer än gärna vill samarbeta med andra partier. Det talar ju också för att de inte ser den där gränsen. Att förhandla med andra partier om stängda gränser eller att tex förhandla med andra partier om att höja eller sänka bidragen till ungdomsidrotten, är liksom bara två olika politiska frågor för dem. De verkar verkligen inte se att den ena är som en sorts avgrund mellan civilisation och barbari, tammefan, medan den andra bara är en fråga om att värdera ungdomsidrott lite olika. (Obs att exemplet med ungdomsidrott är något jag högg ur luften.)

 

[MiniLi]

Det är ju också tydligt att det där partiet och det där partiets sympatisörer mer än gärna vill samarbeta med andra partier. Det talar ju också för att de inte ser den där gränsen. Att förhandla med andra partier om stängda gränser eller att tex förhandla med andra partier om att höja eller sänka bidragen till ungdomsidrotten, är liksom bara två olika politiska frågor för dem. De verkar verkligen inte se att den ena är som en sorts avgrund mellan civilisation och barbari, tammefan, medan den andra bara är en fråga om att värdera ungdomsidrott lite olika. (Obs att exemplet med ungdomsidrott är något jag högg ur luften.)

Ja precis. Som om de inte förstår att sakfrågor och grundläggande ideologi och värderingar hör ihop?

 

[MiaMia]

Ja precis. Som om de inte förstår att sakfrågor och grundläggande ideologi och värderingar hör ihop?

Är det inte just den tanke missen som för en del av anhängarna gör det möjligt att rösta på dem.
För de tror att det bara är sakpolitik de väljer.

 

[LenaH]

Mod påminner om att tråden inte handlar om ett specifikt partis ideologi utan om ev regeringsbildning även om det naturligtvis spelar in i densamma.

Äh ni hajar, vi har varit här förut.

/mod

 

[MiaMia]

Mod påminner om att tråden inte handlar om ett specifikt partis ideologi utan om ev regeringsbildning även om det naturligtvis spelar in i densamma.

Äh ni hajar, vi har varit här förut.

/mod

Åh, justja, så var det.

 

[Oldie]

Det blev ju intressant att uttrycka det på det här sättet; SD och V i en ohelig missnöjesallians.

I politik kan allt hända och det är värt att påminna om att respektive partierna är ansvariga inför sina väljare, inte den breda massan av icke väljare.
Är förslaget skit, rösta nej.
Är det toppen, rösta ja.

 

[kryddelydd]

Jag tycker inte lika. Jag tycker inte det handlar om specifikt det politiska etablissemanget. Jag tycker det handlar om hela samhället; vad är det som misslyckats så kapitalt att människor vänder sig till rasism, främlingsfientlighet, isolationism och ignorans?

Hur kan det bli så när så mycket kunskap, upplysning och konkret historiska fakta finns tillgänglig för så många?

Det handlar kanske om att konsekvenserna av snabb och stor invandring, har blivit väldigt synliga?
Många människor blir förtvivlade över segregationens effekter - områdena i storstäderna - där våld och kriminalitet skrämt bort även samhällsföreträdare (socialkontor som stängt och liknande), bilbränder, våld och hot mot blåljuspersonal.
Människor kanske ogillar en del kulturella inslag som ökat i förekomst i Sverige (tänker då på så kallat hedersrelaterat våld och hedersrelaterat tvång) och känner sig uppgivna?

Sedan har vi ju det faktum att media - både tidningar, public service och via internet - målar upp en ganska dyster bild om "nedmontering av välfärden" och människor blir frustrerade. Man ser att stora resurser går till en grupp människor som man uppfattar har mindre rätt till den svenska välfärden, och man ser att stora resurser går till exempelvis "EU-migranter" och andra. Man ser att försörjningsstöd utbetalas till "papperslösa". Så man ser också att de lagar och regler vi de facto har, missbrukas.
Man ser också det absurda i att vissa immigranter blir utvisade efter en längre tid i Sverige där vederbörande skött sig, försörjt sig, bidragit på många sätt. Medan andra immigranter får stanna kvar trots misskötsel. (jo, jag förstår ju att det handlar om förmodat skyddsskäl där arbetskraftsinvandraren inte har skyddsskäl medan den dömde brottslingen kanske har det, men ändå).
Politiken ser ut att tillämpas på ett godtyckligt sätt och det sticker i ögonen på människor, som tappar förtroendet för samhällets funktioner.

Med beskrivs kriser inom vård/omsorg och skola. Och de kriserna är ju verkliga. Och det leder också till minskat förtroende för samhällets funktioner.
Eller försäkringskassan, där det stramats åt kraftfullt och besluten ter sig godtyckliga. Det ger heller inte förtroende för politiker och tjänstemän.

Så vi har ju en hel del samhälleliga problem och vi har problem med tilliten.
Då kan det nog vara lätt att välja ett parti som visar åtstramningar på ett område där många människor faktiskt, oavsett vad politikerna och partiföreträdarna tycker, anser att Sverige varit alldeles för generöst.

Det är också vanskligt att kalla alla dem som röstat på SD för rasister.
Jag uppfattar nog inte att den osäkerhet och skepsis som oftast beskrivs handlar om rasism (rasist innebär ju att man anser att människor har olika värde utifrån exempelvis "ras", religion et c). Jag tror att det i större utsträckning handlar om att människor anser att vi som redan bor i Sverige, har större rätt till det samhälleliga skyddsnätet jämfört med människor som kommer från andra länder. Och det är ju inte en särskilt kontroversiell åsikt, globalt sett.
Och jag tror också att det du kallar för rasism handlar till viss del om en känsla av främlingskap - många känner nog inte igen sig i ett samhälle där hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap och barnäktenskap blir vanligt. Man blir arg när maken i ett fall med barnäktenskap i Sverige frias helt - för att han nog inte förstod att den 14-åriga flickan inte ville gifta sig med honom (ett sant, aktuellt fall som nu tas upp i hovrätten). Sådana händelser är med och skapar opinion.

 

[Zoya]

Politiken ser ut att tillämpas på ett godtyckligt sätt och det sticker i ögonen på människor, som tappar förtroendet för samhällets funktioner.

Ett stort problem som jag upplever det med dagens politiker är att de inte är pragmatiker villiga att kompromissa utan enbart känslostyrda floskelmaskiner. Mycket dåliga egenskaper om man aspirerar på att leda ett helt land om man frågar mig.

Säga vad man vill om det gamla gardet med Göran Persson, Ingvar Karlsson, Carl Bildt etc. men de lät i alla fall inte känslorna styra i sina beslut om landets framtid.

 

[tanten]

Ett stort problem som jag upplever det med dagens politiker är att de inte är pragmatiker villiga att kompromissa utan enbart känslostyrda floskelmaskiner. Mycket dåliga egenskaper om man aspirerar på att leda ett helt land om man frågar mig.

Säga vad man vill om det gamla gardet med Göran Persson, Ingvar Karlsson, Carl Bildt etc. men de lät i alla fall inte känslorna styra i sina beslut om landets framtid.

Du hävdar alltså att hela partiorganisationer är känslostyrda floskelmaskiner?

Baserat på vad?

Plus att jag inte kan tycka att pragmatisk - känslostyrd är några motsatser till varandra. Ser inte den kopplingen alls.

 

[Philosophia]

Sedan har vi ju det faktum att media - både tidningar, public service och via internet - målar upp en ganska dyster bild om "nedmontering av välfärden" och människor blir frustrerade. Man ser att stora resurser går till en grupp människor som man uppfattar har mindre rätt till den svenska välfärden, och man ser att stora resurser går till exempelvis "EU-migranter" och andra. Man ser att försörjningsstöd utbetalas till "papperslösa". Så man ser också att de lagar och regler vi de facto har, missbrukas.

Missbrukats? Sverige kritiseras ju ständigt av FN:s människorättskommitté för att inte i tillräcklig utsträckning efterleva FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter - som vi ju har ratificerat - när det kommer till EU-migranters rätt till utbildning, bostäder, och sjukvård. Enligt konventionen så ska de ha samma rätt till dessa rättigheter som andra invånare i Sverige.

Om någon som av en händelse inte vet vad det innebär att ratificera en konvention så innebär det att man förbinder sig att låta alla lagar och all offentlig verksamhet följa konventionens artiklar.

 

[Zoya]

Du hävdar alltså att hela partiorganisationer är känslostyrda floskelmaskiner?

Baserat på vad?

Plus att jag inte kan tycka att pragmatisk - känslostyrd är några motsatser till varandra. Ser inte den kopplingen alls.

Nej, det har jag inte påstått. Jag kanske skulle förtydligat de som är i ledande positioner i riksdagen men i och med att det är dem vi diskuterar i denna tråd så trodde inte jag att det behövde förtydligas. Jag kan självklart omöjligt veta hur alla våra kommunpolitiker ute i landet är. Det blir således lite tramsigt och oärligt av dig att fultolka på det sättet du gör.

Ja, baserat på vad jag tycker. Vilket var precis vad jag skrev.

Känslostyrd är att man bl.a. vägrar ta beslut som följer svensk lag utan istället försöker man ta sig runt våra lagar genom att t ex hitta på nya lagar i alla hast och utan ordentliga förarbeten som dessutom sågas av lagrådet och domstolar för att man "tycker synd om" en viss gruppering t ex. Man vägrar befatta sig med det ökande problemet med EU-migranter eftersom "det går ju inte att förbjuda fattigdom" (seriöst, vad är det för argument ens). Man vägrar ta stöd av ett visst parti för man delar inte "värdegrund" med dem eller för att man lovat sin familj () att inte göra det. Ja, det finns många exempel på hur man låter känslorna styra före pragmatismen.
När någon sedan opponerar sig så är denne antingen rasist eller "ställer grupper mot varandra" (vilket ju är vad politik handlar om ändå, pengarna räcker inte till alla hur gärna vi än vill det).

Så ja, känslostyrda floskelmaskiner är vad jag upplever att våra rikspolitiker är. Kommunpolitikerna verkar vara mer resultatorienterade och pragmatiska av sig. I alla fall de jag känner till och hört talas om.

 

[Zoya]

Missbrukats? Sverige kritiseras ju ständigt av FN:s människorättskommitté för att inte i tillräcklig utsträckning efterleva FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter - som vi ju har ratificerat - när det kommer till EU-migranters rätt till utbildning, bostäder, och sjukvård. Enligt konventionen så ska de ha samma rätt till dessa rättigheter som andra invånare i Sverige.

Om någon som av en händelse inte vet vad det innebär att ratificera en konvention så innebär det att man förbinder sig att låta alla lagar och all offentlig verksamhet följa konventionens artiklar.

Menar du med detta att i alla andra länder får tiggarna utbildning, bostäder och sjukvård. På skattebetalarnas kostnad?

 

[MiniLi]

Nej, det har jag inte påstått. Jag kanske skulle förtydligat de som är i ledande positioner i riksdagen men i och med att det är dem vi diskuterar i denna tråd så trodde inte jag att det behövde förtydligas. Jag kan självklart omöjligt veta hur alla våra kommunpolitiker ute i landet är. Det blir således lite tramsigt och oärligt av dig att fultolka på det sättet du gör.

Ja, baserat på vad jag tycker. Vilket var precis vad jag skrev.

Känslostyrd är att man bl.a. vägrar ta beslut som följer svensk lag utan istället försöker man ta sig runt våra lagar genom att t ex hitta på nya lagar i alla hast och utan ordentliga förarbeten som dessutom sågas av lagrådet och domstolar för att man "tycker synd om" en viss gruppering t ex. Man vägrar befatta sig med det ökande problemet med EU-migranter eftersom "det går ju inte att förbjuda fattigdom" (seriöst, vad är det för argument ens). Man vägrar ta stöd av ett visst parti för man delar inte "värdegrund" med dem eller för att man lovat sin familj () att inte göra det. Ja, det finns många exempel på hur man låter känslorna styra före pragmatismen.
När någon sedan opponerar sig så är denne antingen rasist eller "ställer grupper mot varandra" (vilket ju är vad politik handlar om ändå, pengarna räcker inte till alla hur gärna vi än vill det).

Så ja, känslostyrda floskelmaskiner är vad jag upplever att våra rikspolitiker är. Kommunpolitikerna verkar vara mer resultatorienterade och pragmatiska av sig. I alla fall de jag känner till och hört talas om.

Bara för att de inte fattar beslut så som du tycker de borde göra?
Man är inte känslostyrd bara för att man tar beslut som andra ogillar.

Och överdriven pragmatism är väl inget att eftersträva?

 

[Philosophia]

Menar du med detta att i alla andra länder får tiggarna utbildning, bostäder och sjukvård. På skattebetalarnas kostnad?

Nej. Vad får dig att ställa den frågan, med tanke på att jag inte har yppat ett ord om något som borde ha fått dig att tro det?

(Jag antar att du med din formulering skiljer mellan "får" och "har rätt till").

 

[Zoya]

Bara för att de inte fattar beslut så som du tycker de borde göra?
Man är inte känslostyrd bara för att man tar beslut som andra ogillar.

Och överdriven pragmatism är väl inget att eftersträva?

Att gå emot fastställda lagar och regler är ok så länge syftet är "gott", man tycker synd om gruppen eller om gruppen det handlar om eller dess företrädare skriker högt, eller? Om så - varför tillämpar då man lagarna så rigidt vid andra tillfällen?. Antingen ska det vara samma för alla eller så kan vi ju snart förvänta oss anarki i ganska bred mening.
Det har inget med mitt personliga ogillande att göra.

Jag ser heller inte att jag någonstans skrivit överdriven pragmatism. Vad nu det är.

 

[Zoya]

Nej. Vad får dig att ställa den frågan, med tanke på att jag inte har yppat ett ord om något som borde ha fått dig att tro det?

(Jag antar att du med din formulering skiljer mellan "får" och "har rätt till").

Eftersom du skriver att just Sverige ständigt kritiseras av FN så antog jag att alla andra då istället "gör rätt för dig" (enligt FN då) men så är inte fallet antar jag? FN kritiserar alla andra lika mycket?

 

[MiniLi]

Att gå emot fastställda lagar och regler är ok så länge syftet är "gott", man tycker synd om gruppen eller om gruppen det handlar om eller dess företrädare skriker högt, eller? Om så - varför tillämpar då man lagarna så rigidt vid andra tillfällen?. Antingen ska det vara samma för alla eller så kan vi ju snart förvänta oss anarki i ganska bred mening.
Det har inget med mitt personliga ogillande att göra.

Jag ser heller inte att jag någonstans skrivit överdriven pragmatism. Vad nu det är.

Jag förstår nog inte exakt vad du pratar om. Vilka lagar är det vem går emot? Kan du förklara och ge exempel?

Jag tolkar ditt inlägg som överdriven pragmatism. Då menar jag att det i ditt inlägg lät som att pragmatism skulle vara viktigare än andra saker.
Personligen så tycker jag att det finns många saker som går före pragmatism. Tex då i den nuvarande situationen så tycker jag att det är rimligt att vägra samarbete med ett parti som inte delar ens grundläggande människosyn. Det är, för mig, mycket viktigare än att komma överens till varje pris.
Jag tycker det är fullt rimligt att hålla sin pragmatism inom vissa ramar helt enkelt. Och mina ramar verkar vara snävare/annorlunda än dina.

 

[MiniLi]

Eftersom du skriver att just Sverige ständigt kritiseras av FN så antog jag att alla andra då istället "gör rätt för dig" (enligt FN då) men så är inte fallet antar jag? FN kritiserar alla andra lika mycket?

Bara en tanke - alla länder har ju inte samma rättigheter som sverige har kring ex tillgång till sjukvård, gratis skola osv.

Jag antar att man inte måste ge mer än man ger till medborgare. Så om alla medborgare betalar för sjukvård så..

 

[Zoya]

Jag förstår nog inte exakt vad du pratar om. Vilka lagar är det vem går emot? Kan du förklara och ge exempel?

Jag tolkar ditt inlägg som överdriven pragmatism. Då menar jag att det i ditt inlägg lät som att pragmatism skulle vara viktigare än andra saker.
Personligen så tycker jag att det finns många saker som går före pragmatism. Tex då i den nuvarande situationen så tycker jag att det är rimligt att vägra samarbete med ett parti som inte delar ens grundläggande människosyn. Det är, för mig, mycket viktigare än att komma överens till varje pris.
Jag tycker det är fullt rimligt att hålla sin pragmatism inom vissa ramar helt enkelt. Och mina ramar verkar vara snävare/annorlunda än dina.

T ex att har du fått ditt asylärende prövat inte bara ett, två,utan tre gånger och funnits inte ha skäl till asyl så är det enligt mig fullt rimligt att du lämnar landet. Inte att du börjar sittstrejka och på så vis får du riksdagen att hitta på en ny lag för att du ska få stanna. Alltså jag förstår att man som enskild människa gör på så vis om man till varje pris vill stanna men jag kan inte förstå varför vår riksdag låter känslorna styra och ger med sig för olika grupperingars påtryckningar istället för att bara hänvisa till rådande lag. Det är att låta känslor ta över.

Vi tycker nog helt enkelt olika. Du ger exempel på att du tycker att det är rätt att ett land styrs med hjälp av känslor och det tycker inte jag. Vi får nog helt enkelt enas om att vi är oense där.
(Sedan kan jag ju tycka att komma överens åtminstone med någon samarbetspartner är en ganska vital del för att öht kunna styra landet).

 

[Gabby_Ossi]

Tja. tydligen tänker C inordna sitt parti i den röda fållan.
Undrar verkligen vad de som röstade på det partiet kommer att tycka.
Dessutom når Alliansen +MP endast 154 mandat, vilket gör att V+S +SD kan rösta ner varenda budget som Annie med hennes allians kan lägga.
Hon har inte alla indianer i kanoten. Men det blir lätt så när man umgås med Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen. Folk med pengar och våldsamt stort inflytande kan göra människor maktgalna.

Om alternativen är en helröd regering som dras åt V, en röd regering där de mest sämsta delarna av den röda politiken dämpas av C, eller en blå regering som tar stöd av SD så väljer jag alla gånger altvernativ 2.