När jag läste till socionom hade vi en gång en föreläsning där föreläsaren bad oss tänka oss in i följande situation: Idag efter föreläsningen är du på väg hem, du träffar på en kompis på stan som frågar om ni ska ta en fika vilket du säger ja till. Ni fikar och du går sedan hem till din partner som vanligt Här gäller det att tänka på den partner man faktiskt har idag. Så fort du kommit innanför dörren hemma får du en örfil av din partner. Genast börjar partnern gråta och säga förlåt och att han ingen vet vad som flög i honom, han har varit så orolig för att du varit borta så länge, det ska aldrig hända igen.
Hade du i det fallet lämnat din partner?
Vi fick ställa oss i olika hörn beroende på hur vi hade agerat, det här var typ tio år sedan så jag minns tyvärr inte alternativen men även om det är lätt att säga att man skulle gått på en gång så tror jag att det är rätt få som faktiskt lämnat. Det blev många diskussioner av typen att ens egen partner aldrig skulle göra så och så vidare, men poängen är ju att de allra flesta faktiskt inte tror att deras partner ska skada dem innan det händer och att man pga ren förvåning inte lämnar, det verkar helt enkelt för konstigt att han verkligen skulle vilja göra en illa, det måste ha varit ett misstag.