Den perfekta ridskolehästen

[Badger]

Nä, jag rider inte på ridskola nu. Medryttare. Red på ridskola för 5 år sen i den högsta gruppen den hade (special dressyr) och fick detta råd då.

Jag vet inte jag tycker att skänklarna är så mycket bättre egentligen. De ska (enligt mig) användas för att kommunicera med hästen med små medel. Inte för att få fart på en häst som inte tycker att det man gör är roligt eller för att få fart på en tröt häst.

Jag har ändrat min syn på hästen och ridningen sen jag slutade på ridskolan och nu lyssnar jag på hästen och vad den vill och hur den mår mycket mer. Är hästen trött en dag så hoppar jag över ridningen eller kanske bara skrittar ut en liten kort runda istället. Tycker hästen att det vi gör är tråkigt är inte lösningen att driva mer framåt utan att ändra på vad vi gör och hur vi gör det så att hästen tycker att det vi gör är roligt.

Lite hur du än beskriver det stämmer det inte med mina erfarenheter och upplevelser.

I den mån du beskriver ridskolan så stämmer det möjligen med mina upplevelser som nioåring på Vaquero. Men vi stod mest i mitten och det fanns andra barn som han gick snällt och glatt för och ridläraren kom inte och viftade med ngt spö eller dyl och det fanns inga andra ponnies som honom och han var ändå en favorit för många barn.

Nu lät det dessutom som att du tänker dig en unge som sparkar en massa på en arg och ledsen ponny. Inte alls som att du såg framför dig en glad unge på en pigg ponny med öron framåt och nöjd min. Grejen med en trög häst och skänklar är ju inte att skänkla massor utan att skänkla rätt osv osv och spö används inte bara för att driva hästar osv osv.

Dessutom, är inte "oftast" en underlig benämning på en händelse på en ridskola, för en viss ridlärare på den ridskolan för fem år sedan på en häst som precis börjat gå lektioner och tydligen inte ens brukade vara trött och inte ens var en tjuren Ferdinand. Samma ridlärare med samma häst på en annan lektion hade kanske sagt en annan sak till och med.

 

[skiesabove]

Fast som ridande på ridskola (och som själv föredraendes fullblod eller typ ridponny)
blir jag förvånad över alla som tycker att 150 höga helst lugna kallblod är bäst för ridskola när alla elever absolut verkar föredra 165-175 höga pigga lättflyttade svb. (detta inkluderande barn 12-13 år gamla, (som faktiskt är runt 170 höga själva)

Jag är ju 163 cm och att rida ett smärt svb om 180 hög är inga problem. Det är ju definitivt inget jag skulle välja att köpa själv, just pga att de är åbäkiga från marken o mina ben är lite korta. Men när det gäller att nå om med sina små korta stubbiga ben är det nog så bra att sitta på, om inte bättre än rund och go 155 kalblodskorsning. (även om jag som sagt föredrar ett smärt fullblod på 160 cm framför en smärt svb om 180 cm) En pigg kraftfull tinker är nog så svår att nå om och få stopp på som en pigg nätt 180 svb. Sedan kan man ju tänka sig knackiga "dressyrtanter o gubbar" och tänka fel där med, för är man knackig kan det vara lättare att lyfta sadeln 170 cm än att försöka gränsla en riktigt bred rygg i 60 minuter (efter vad jag hört...). Och hopptanterna och gubbarna verkar absolut gilla fart och fläkt.

Borde inte det bästa för ridskolan vara den typ av häst som flest elever föredrar att rida? Med självklart även enstaka pigga breda ånglokstinker eller lugna breda ngt och annat också såklart för de som föredrar det.

Som ridandes på ridskola så tror jag du har en för snäv bild av vad "alla" gillar . Jag är 178cm hög, ridit på ridskola av och till under snart 30 år och ägt egen häst i 10 år.

Och jag säger det också utefter mitt perspektiv som hästhållare och "djurrättsaktivist" - den ridskolan jag varit på med bäst hästliv och hälsosam stämning hade enbart nordsvenskar.

 

[ghostofashark]

På min gamla ridskola där jag red som vuxen hade de för vuxna främst halvblod mellan ca 160-175 och alla ryttare verkade nöjda. Om man ville rida ponny/mindre häst som vuxen så kunde man ju självklart be om det. Halvbloden var en mix av importer från Tyskland/Holland/Irland/Polen och SWB som t.ex. inte fungerat för tävling. Också tempramenten var mixade, även om ingen av hästarna såklart var bindgalen. Tror det är viktigt för ridskolor som vill attrahera äldre/mer erfarna elever att ha en mix av hästar som speglar hur hästar typ är i verkligheten. Även de "svåra" eller "knepiga" hästarna hade ju elever som älskade dem, och tänker att man lär ju sig mer av att möta olika typer av hästar.
Fick intrycket att det kanske mest var på barnlektionerna (dvs bland små ponnies) det fanns ett större behov av att ha mer stabila och såsiga hästar, från typ D-ponny och uppåt var det mer variation.

 

[Badger]

Som ridandes på ridskola så tror jag du har en för snäv bild av vad "alla" gillar . Jag är 178cm hög, ridit på ridskola av och till under snart 30 år och ägt egen häst i 10 år.

Och jag säger det också utefter mitt perspektiv som hästhållare och "djurrättsaktivist" - den ridskolan jag varit på med bäst hästliv och hälsosam stämning hade enbart nordsvenskar.

Ja absolut, alla gillar olika. Men det var så oerhört dominant i tråden att alla är övertygade om att kallblodskorsning inte högre än 160 cm som är lättfödd är rätt för ridskola i allmänhet.

 

[skiesabove]

Ja absolut, alla gillar olika. Men det var så oerhört dominant i tråden att alla är övertygade om att kallblodskorsning inte högre än 160 cm som är lättfödd är rätt för ridskola i allmänhet.

Buke har nog en större andel hästägare och stallägare än ridskoleelever, så det är nog inte konstigt om många av oss tänker foderekonomi, fungerande lösdriftsflock, låga veterinärräkningar .

 

[Badger]

Buke har nog en större andel hästägare och stallägare än ridskoleelever, så det är nog inte konstigt om många av oss tänker foderekonomi, fungerande lösdriftsflock, låga veterinärräkningar .

Jo absolut men många ridskolor måste ju också tänka på sådant antar jag och ändå har de varmblod av div europeiska Swb liknande.

 

[skiesabove]

Jo absolut men många ridskolor måste ju också tänka på sådant antar jag och ändå har de varmblod av div europeiska Swb liknande.

Ja, utbudet av lämpliga ridskolehästar är väl sånt att man får ta det man hittar oavsett ras.

Men det finns ju en del ras-specifika ridskolor i Sverige. PRE, nordsvensk, islandshäst är de jag känner till.

 

[Linda_A]

Ja, utbudet av lämpliga ridskolehästar är väl sånt att man får ta det man hittar oavsett ras.

Det kan jag verkligen skriva under på. Har suttit med i en ridskolestyrelse i ett antal år nu och det är jättesvårt att hitta passande hästar och ponnyer.

 

[Ninnurur]

Det kan jag verkligen skriva under på. Har suttit med i en ridskolestyrelse i ett antal år nu och det är jättesvårt att hitta passande hästar och ponnyer.

Jag håller med. Många gånger för att de som säljer inte vill sälja till verksamhet. Folk verkar tro att hästarna bara går i ridhus fyra timmar om dagen och resten står de i spilta. Så är ju inte ridskolor idag.

 

[Sel]

Jag håller med. Många gånger för att de som säljer inte vill sälja till verksamhet. Folk verkar tro att hästarna bara går i ridhus fyra timmar om dagen och resten står de i spilta. Så är ju inte ridskolor idag.

Jag kan tänka mig att det är annorlunda än det var när jag gick i ridskola till exempel, men jag skulle inte kunna tänka mig att sälja en av mina hästar till ridskola eller annan verksamhet (till exempel turridning) om det inte var en Väldigt speciell individ.

 

[skiesabove]

Jag skulle inte sälja någon de hästar jag har nu till ridskola, för att dom är inte den sortens individer och har en del negativ historik med människor.

Men dom där med skinn på näsan, som gillar alla människor, tuffa nyfikna obrydda, som behöver rejält med daglig aktivering för att må bra mentalt, dom tycker jag passar utmärkt på ridskola.

Jag har uppmuntrat två bekanta att sälja till två olika ridskolor, och har träffat hästarna på skolorna efteråt. Båda blev betydligt lugnare och gladare när dom fick rejäla jobb på ridskolor, dom blev mycket behagligare som individer. Båda var kallblodsraser, och båda ridskolorna hade lösdrift. Rätt häst på rätt plats blir bättre hästvälfärd .

 

[Ninnurur]

Jag kan tänka mig att det är annorlunda än det var när jag gick i ridskola till exempel, men jag skulle inte kunna tänka mig att sälja en av mina hästar till ridskola eller annan verksamhet (till exempel turridning) om det inte var en Väldigt speciell individ.

På vår ridskola går ponnysarna på lösdrift. Det är vara de med speciella behov som sover inne. De går max 20 lektioner i veckan, en lektion är 30-45 min. Så hos oss är det ett väldigt bra liv som ridskoleponny

 

[skiesabove]

Jag kan tänka mig att det är annorlunda än det var när jag gick i ridskola till exempel, men jag skulle inte kunna tänka mig att sälja en av mina hästar till ridskola eller annan verksamhet (till exempel turridning) om det inte var en Väldigt speciell individ.

Min speciella individ, har gått på turridning och var rätt glad i det enligt dåvarande ägare. Han skulle ju bara transportera runt ett "paket" i skogen, precis hans melodi.

Jag skulle absolut kunna tänka mig att sälja häst till turridning - jag vill själv jobba med att hålla i turridning . Alla turridningsföretagen här i krokarna har härliga hästliv på lösdrift, och hästarnas jobb är att knata runt i skogen med sin flock. Det kan ju knappast bli bättre när det kommer till arbetsplats ur hästperspektiv?

 

[Sel]

På vår ridskola går ponnysarna på lösdrift. Det är vara de med speciella behov som sover inne. De går max 20 lektioner i veckan, en lektion är 30-45 min. Så hos oss är det ett väldigt bra liv som ridskoleponny

Jag tänker mest att det måste vara en individ som accepterar tjugo olika typer av ryttare också, alternativt femtio på kort tid ifall det slutar och börjar ny elever. De ska också vara bekväma med att hanteras av lika många olika människor av olika erfarenhet och med olika handlag.
allmänna basbehov hoppas och tror jag ombesörjs på ett bra sätt på de flesta ridskolor idag.

 

[Sel]

Min speciella individ, har gått på turridning och var rätt glad i det enligt dåvarande ägare. Han skulle ju bara transportera runt ett "paket" i skogen, precis hans melodi.

Jag skulle absolut kunna tänka mig att sälja häst till turridning - jag vill själv jobba med att hålla i turridning . Alla turridningsföretagen här i krokarna har härliga hästliv på lösdrift, och hästarnas jobb är att knata runt i skogen med sin flock. Det kan ju knappast bli bättre när det kommer till arbetsplats ur hästperspektiv?

Jag har arbetat med turridning och annan verksamhet och visst finns det hästar som trivs och fungerar i miljön, men jag skulle personligen verkligen dra mig för att sälja dit. Det är slitsamt också, på flera sätt med ryttare som är både hit och dit.

 

[skiesabove]

Jag har arbetat med turridning och annan verksamhet och visst finns det hästar som trivs och fungerar i miljön, men jag skulle personligen verkligen dra mig för att sälja dit. Det är slitsamt också, på flera sätt med ryttare som är både hit och dit.

Varför? Vad är det i en turhästs vardag som du anser är dålig hästvälfärd?

Nu har jag inte varit på så många olika företags turer, men de jag har varit på har varit otroligt chill. Hästarna har varit tydliga med att jag är "paket" och turledaren uppmanade till att låta hästen göra sitt jobb (western och islandsturer).

 

[Sel]

Varför? Vad är det i en turhästs vardag som du anser är dålig hästvälfärd?

Nu har jag inte varit på så många olika företags turer, men de jag har varit på har varit otroligt chill. Hästarna har varit tydliga med att jag är "paket" och turledaren uppmanade till att låta hästen göra sitt jobb (western och islandsturer).

Det behöver inte vara dålig hästvälfärd när det kommer till omsorg, utevistelse etc etc, men oj vad det har varit många ovana, tunga och hårda ryttare. Ryttare som överskattar sin förmåga och inte vet hur situationer ska hanteras. Det är ibland himla svårt att som turledare avgöra vem som är ärlig och vem som inte är det, samt att kunna ta hänsyn till både hästarna, gruppen och verksamheten.
Där jag jobbade såldes hästarna ofta efter ungefär tre säsonger och ofta till folk som blivit förälskade i dem, det tror jag var bra för både folk, fä och verksamhet.
jag föredrar att ta med folk ut på tur i en vagn, då håller jag själv i tömmarna och de får åka med.

 

[skiesabove]

Det behöver inte vara dålig hästvälfärd när det kommer till omsorg, utevistelse etc etc, men oj vad det har varit många ovana, tunga och hårda ryttare. Ryttare som överskattar sin förmåga och inte vet hur situationer ska hanteras. Det är ibland himla svårt att som turledare avgöra vem som är ärlig och vem som inte är det, samt att kunna ta hänsyn till både hästarna, gruppen och verksamheten.
Där jag jobbade såldes hästarna ofta efter ungefär tre säsonger och ofta till folk som blivit förälskade i dem, det tror jag var bra för både folk, fä och verksamhet.
jag föredrar att ta med folk ut på tur i en vagn, då håller jag själv i tömmarna och de får åka med.

Det är därför jag tänker viktgräns och bettlöst, så blir det iaf lite begränsat i vilken skada dumbommar kan göra .

Jag håller med dig om att både ridskolehästar och turridningshästar bara borde göra det under en tid av sitt liv. Lite som människornas serviceyrken kanske .

 

[Sel]

Det är därför jag tänker viktgräns och bettlöst, så blir det iaf lite begränsat i vilken skada dumbommar kan göra .

Jag håller med dig om att både ridskolehästar och turridningshästar bara borde göra det under en tid av sitt liv. Lite som människornas serviceyrken kanske .

Bettlöst kan ju också vara skarpt, och de ryttare vi hade på tur var sådana som är vana vid engelsk ridning. Viktgräns per häst hade vi, men jag tycker inte att det är viktigast egentligen utan det är hur folk sitter i sadeln, och många som bokar in en turridning som inte är 'avancerad' är liksom ofta väldigt tunga i gumpen och har balansen i handen.

Hur som helst skulle jag inte gärna sälja en häst till den typen av verksamhet, däremot skulle jag kunna tänka mig att köpa en häst därifrån. Jag tror det finns en anledning till att många verksamheter köper sina hästar från försäljningsstall och inte privatpersoner.

 

[Dobby]

Det här är enligt mig en komplett ridskoleponny rent skolningsmässigt. Han är en ängel med nybörjarbarn, omtyckt av de få vuxna som finns på ridskolan och en fantastisk tränings- och tävlingskompis till dottern.
https://www.instagram.com/p/CmxCua1DUmC/?igshid=YmMyMTA2M2Y=
Irländsk import med en salig blandning av raser, säkert både irish cob och något som lättar upp, 144 cm hög. Hans enda nackdel för vår ridskola är att han har känslig mage och inte klarar att bo på lösdrift längre utan måste sova inne. Annars helt idealisk enligt mig!

Men - där jobbar ju min dotter