Dejtingtråden nr 29

[strawberrysylt]

Klart du ska messa! Kom igen nu!

Messa! Det var så jag och särbon träffades, kollega/vän som la mitt nummer på hans skrivbord. Tur han vågade messa

Tack ska ni ha för pepp . Ja nu så ska jag...

 

[strawberrysylt]

Tack ska ni ha för pepp . Ja nu så ska jag...

skickat...

 

[Raderad medlem 19815]

Haha, största delen språket och så en detalj i sovrummet!

okej!

 

[enough]

Här sitter jag och försöker jobba hemifrån men det går ju åt skogen för jag är helt uppe i det blå!
Har träffat Z sex gånger nu, och passionsmässigt har det exploderat totalt mellan oss, känns helt galet. Beror nog på en kombination av väldigt stark ömsesidig attraktion och att vi är öppna och kommunicerar kring sex på ett sätt jag nog aldrig gjort med någon tidigare. Det känns tryggt och helt fantastiskt att vara med honom, och jag kan typ inte sluta titta på honom för han är så fin. Även om jag inte har en aning om huruvida det finns potential för nån seriös kärleksrelation och om det är vad jag vill, så nog bubblar det här, och han skickar också en massa sms om sina fjärilar i magen. Är lite skeptisk just för att det här känns som ett skolexempel på en sån där "aldrig känt så här förut"-passionerad inledning som sen går ner som en pannkaka när det inte är lika spännande längre, men just nu njuter jag av läget.

Får också se hur det går rent praktiskt. Jag har tänkt att jag orkar nog inte ha nån relation p.g.a. lite samma läge som @Fibusen , barn varannan vecka och massa jobb på konstiga tider den andra veckan, aldrig en jobb/barnledig helg och stort behov av egentid. Dessutom har jag och mitt barns pappa börjat med en rutin att hitta på nåt alla tre nån dag i veckan, och det känns jättebra. När jag lade nästan all min egentid på Sp i vintras mådde jag inte bra av det. Där vill jag inte hamna igen. Nu verkar Z ha mycket egna grejer för sig också och vara nöjd med att inte behöva ses jätteofta, så kanske kan det funka. En senare fråga hur som helst!

 

[strawberrysylt]

Här sitter jag och försöker jobba hemifrån men det går ju åt skogen för jag är helt uppe i det blå!
Har träffat Z sex gånger nu, och passionsmässigt har det exploderat totalt mellan oss, känns helt galet. Beror nog på en kombination av väldigt stark ömsesidig attraktion och att vi är öppna och kommunicerar kring sex på ett sätt jag nog aldrig gjort med någon tidigare. Det känns tryggt och helt fantastiskt att vara med honom, och jag kan typ inte sluta titta på honom för han är så fin. Även om jag inte har en aning om huruvida det finns potential för nån seriös kärleksrelation och om det är vad jag vill, så nog bubblar det här, och han skickar också en massa sms om sina fjärilar i magen. Är lite skeptisk just för att det här känns som ett skolexempel på en sån där "aldrig känt så här förut"-passionerad inledning som sen går ner som en pannkaka när det inte är lika spännande längre, men just nu njuter jag av läget.

Får också se hur det går rent praktiskt. Jag har tänkt att jag orkar nog inte ha nån relation p.g.a. lite samma läge som @Fibusen , barn varannan vecka och massa jobb på konstiga tider den andra veckan, aldrig en jobb/barnledig helg och stort behov av egentid. Dessutom har jag och mitt barns pappa börjat med en rutin att hitta på nåt alla tre nån dag i veckan, och det känns jättebra. När jag lade nästan all min egentid på Sp i vintras mådde jag inte bra av det. Där vill jag inte hamna igen. Nu verkar Z ha mycket egna grejer för sig också och vara nöjd med att inte behöva ses jätteofta, så kanske kan det funka. En senare fråga hur som helst!

låter ju superhärligt!!

 

[MidnightSoul]

Haha, största delen språket och så en detalj i sovrummet!

Nu vart jag nyfiken

 

[Fibusen]

Här sitter jag och försöker jobba hemifrån men det går ju åt skogen för jag är helt uppe i det blå!
Har träffat Z sex gånger nu, och passionsmässigt har det exploderat totalt mellan oss, känns helt galet. Beror nog på en kombination av väldigt stark ömsesidig attraktion och att vi är öppna och kommunicerar kring sex på ett sätt jag nog aldrig gjort med någon tidigare. Det känns tryggt och helt fantastiskt att vara med honom, och jag kan typ inte sluta titta på honom för han är så fin. Även om jag inte har en aning om huruvida det finns potential för nån seriös kärleksrelation och om det är vad jag vill, så nog bubblar det här, och han skickar också en massa sms om sina fjärilar i magen. Är lite skeptisk just för att det här känns som ett skolexempel på en sån där "aldrig känt så här förut"-passionerad inledning som sen går ner som en pannkaka när det inte är lika spännande längre, men just nu njuter jag av läget.

Får också se hur det går rent praktiskt. Jag har tänkt att jag orkar nog inte ha nån relation p.g.a. lite samma läge som @Fibusen , barn varannan vecka och massa jobb på konstiga tider den andra veckan, aldrig en jobb/barnledig helg och stort behov av egentid. Dessutom har jag och mitt barns pappa börjat med en rutin att hitta på nåt alla tre nån dag i veckan, och det känns jättebra. När jag lade nästan all min egentid på Sp i vintras mådde jag inte bra av det. Där vill jag inte hamna igen. Nu verkar Z ha mycket egna grejer för sig också och vara nöjd med att inte behöva ses jätteofta, så kanske kan det funka. En senare fråga hur som helst!

Jag har heller aldrig en ledig helg. Antingen jobbar jag fredag kl 12 till lördag kl 12, sen kliver jag på Söndag kl 12 - Måndag kl 12, eller min andra jobbhelg jobbar jag lördag kl 12 - söndag kl 12. Sen har jag sonen övriga helger. Visst kan man ju göra något före och efter, men jag ska ju hinna med allt hemma också.

Nu verkar snickaren också ha mycket annat för sig, så det känns ju skönt. Det är träning och jakt. Dock så har han hundar, och min gamla tant är ju inte så imponerad av andra hundar direkt. Så det blir ju också ett krux om nu vi skulle börja träffas.

Jag har ju henne hos mamma när jag jobbar, men skulle jag tex åka iväg och inte kunna ha med mig henne så blir det tre dygn på raken typ hon är hos mamma, och det känns inte bra. Nu vet jag inte ens om han har hundarna hemma på heltid,om dom bor inne osv osv, men det är också sånt jag har funderat på (såklart...)

Nu tror jag säkert att det går att vänja min med andra hundar om man ser till att träffas och ta en promenad tillsammans flera gånger, för i hennes fall så handlar det om rädsla. Hon är ju en omplacering där hon var hackkycklingen i flocken hon bodde i så hon tycker väll det är bättre att förekomma än att förekommas... Det har aldrig varit några problem med mammas hund, men dom bodde ju grannar då och min Mollan rymde ju in till mamma och hennes hund flera gånger när hon blev attackerad på sin sida...

Vi har iallafall konstaterat att vi har barnen exakt samma dagar. Det har då aldrig hänt förut! Vi byter på måndagar, oftast så byter ju alla på fredagar.

Jaja, jag ska försöka att inte tänka allt för mycket, men samtidigt så är det ju jäkligt trist om man börjar ses och får känslor för varandra, sen funkar det inte rent praktiskt iallafall.

 

[Red_Chili]

Nu tror jag säkert att det går att vänja min med andra hundar om man ser till att träffas och ta en promenad tillsammans flera gånger, för i hennes fall så handlar det om rädsla. Hon är ju en omplacering där hon var hackkycklingen i flocken hon bodde i så hon tycker väll det är bättre att förekomma än att förekommas... Det har aldrig varit några problem med mammas hund, men dom bodde ju grannar då och min Mollan rymde ju in till mamma och hennes hund flera gånger när hon blev attackerad på sin sida...

Sånt där löser sig! Mitt ex hade hund, av en modell som min Aysu sällan är så förtjust i (stor, sprattlig, skällig). Vi gjorde just så att vi tog några gemensamma promenader med dem, och lät dem vara lösa tillsammans eftersom Aysu är mest avslappnad då. Det tog inte många träffar alls innan de blev jättebra kompisar, men då hade även exets hund bra hundspråk och var en egentligen väldigt snäll och väluppfostrad hund, bara lite... ivrig

 

[Fibusen]

Sånt där löser sig! Mitt ex hade hund, av en modell som min Aysu sällan är så förtjust i (stor, sprattlig, skällig). Vi gjorde just så att vi tog några gemensamma promenader med dem, och lät dem vara lösa tillsammans eftersom Aysu är mest avslappnad då. Det tog inte många träffar alls innan de blev jättebra kompisar, men då hade även exets hund bra hundspråk och var en egentligen väldigt snäll och väluppfostrad hund, bara lite... ivrig

Ja, det är just det som funkar med min också, att hon får gå några promenader med den andra hunden, hon muttrar lite i början och hugger ifrån om dom kommer för nära, men hon brukar ge sig efter ett tag. Däremot så är hon inte så jätteimponerad av andra hundar över lag, så även om jag får henne att acceptera andra hundar så är det inte så att hon gör det med glädje. Hon vet inte hur hon ska bete sig, och ännu mindre hur man har kul med andra hundar. Mammas hund har försökt få igång min någon gång ibland, men hon bara står och glor ett tag, sen vänder hon och går.

 

[strawberrysylt]

Vi ska ses i övermorgon . Kul och pirrigt.

 

[enough]

låter ju superhärligt!!

Ja det är ju det!! Vad kul och spännande med din "dejt" också, ser fram emot uppdatering sen!

 

[strawberrysylt]

Ja det är ju det!! Vad kul och spännande med din "dejt" också, ser fram emot uppdatering sen!

Ja, det ska det bli. Första dejten sen i januari för mig!

 

[enough]

Vi har iallafall konstaterat att vi har barnen exakt samma dagar. Det har då aldrig hänt förut! Vi byter på måndagar, oftast så byter ju alla på fredagar.

Jaja, jag ska försöka att inte tänka allt för mycket, men samtidigt så är det ju jäkligt trist om man börjar ses och får känslor för varandra, sen funkar det inte rent praktiskt iallafall.

Låter ju superbra med samma barnveckor, vilken fullträff! Jag har träffat ett par personer där den biten varit mestadels i osynk och då blir det så frustrerande. Bra med nån som har förståelse för varannanveckagrejen också och fattar att mycket ska hinnas med på barnfri vecka. Så spännande, lycka till!

 

[pepp]

OM du skulle vilja bolla spraket sa staller jag garna upp som bollplank - har bott och dejtat i London i maanga ar.. Men engelsksprakiga ar generellt valdigt overseende med sprakbrister (inte minst for att de sallan sjalva pratar nagot annat sprak...)

Jag har efter ett gang (4, 5?) forsta dejter denna sommaren lyckats klara av 3 dejter med samma kille - en byrakrat pa finansdepartementet (vad sexigt det later). Forsta dejten korde vi "park ciders" en sondagseftermiddag, och sen har vi haft tva kvallsdejter med mat och drinkar.

Jag ar pa "obligatorisk" semester fran jobbet, vilket han vet om och sa har han erbjudit sig att ta ledigt fran jobbet pa fredag for att spendera dagen ihop....
En hel dag!?

haha. Eftersom han vet om att jag ar ledigt kandes det oartigt att saga nej, sa nu forsoker jag planera en regnsaker (typiskt daligt vader!) dag pa fredag - extra knepigt i pandemitider!

Tack för erbjudandet! Tror jag lyckades knåpa ihop något som han nog kan förstå

 

[Fibusen]

Vi ska ses i övermorgon . Kul och pirrigt.

Bara jag som vill veta mer bakgrund här?

 

[pepp]

Bara jag som vill veta mer bakgrund här?

Jag med!!

 

[strawberrysylt]

Bara jag som vill veta mer bakgrund här?

+ @pepp

Haha, ja de va väl lite kort info .

Jo, det började egentligen för en och en halv vecka sen, när jag träffade min kollegas pojkvän för första gången lite hastigt då jag fick skjuts av dem hem från en jobbträff.
En stund efter jag kom hem skrev hon att han sagt att jag kanske skulle passa ihop med hans bror... och det lät väl kul och hennes pv var ju jättegullig så man kan ju hoppas broren e lika så jag skrev att vill han ses, så visst.

Sen hörde jag inget, så jag tänkte han inte ville ses...
Men så igår hade hon pratat med hnm och han ville så vi fick varandras nr... så egentligen var det väl inte så läskigt att smsa, eftersom jag redan visste han ville ses, men ändå .
Å ja, så messade jag i förmiddags, han svarade och vi kom fram till att vi ska ses i övermorgon .

 

[ekra]

När ni nätdejtar, funderar ni värst mycket över avstånd, eller nappar ni på matchningar långt bort också och ser hur det känns och tar evt. distansproblematik senare? Har hitintills swipat mest i min stad, men är ju egentligen öppen för att bo någonannanstans, och den andra kanske är öppen för att flytta hit, eller tillsammans med mig till ny plats.

Fast helst vill jag ju ha det så smidigt som möjligt i lära-känna fasen, och då är det ju fint att bo i samma stad...

 

[pepp]

När ni nätdejtar, funderar ni värst mycket över avstånd, eller nappar ni på matchningar långt bort också och ser hur det känns och tar evt. distansproblematik senare? Har hitintills swipat mest i min stad, men är ju egentligen öppen för att bo någonannanstans, och den andra kanske är öppen för att flytta hit, eller tillsammans med mig till ny plats.

Jag väljer ingen i en annan stad, det skulle liksom inte funka... helst ska dom bo gång/cykelavstånd från mig

 

[ekra]

Jag väljer ingen i en annan stad, det skulle liksom inte funka... helst ska dom bo gång/cykelavstånd från mig

Hehe, ja jag föredrar också att de finns inom typ 10km. Helst närmre. Inget säger ju att the one nödvändigtvis bor där... Men enklast att beta av närområdet först. Jag fick en superlike nu av nån som såg trevlig ut 30mil bort. Därav funderingar kring om det verkligen funkat bra för några som startat med ett så stort avstånd. (Eh, ja @Migo har såklart börjat med lite större avstånd och det verkar ju ha gått strålande)