Att det brann lite i knutarna
![Big Grin :D :D]()
Nej men han bor i andra hand och betalar löjligt mycket för sin lägenhet, och nu går hans kontrakt ut i höst och han letar efter nytt. Samtidigt har han inte sovit hemma sen i början av maj tror jag. Han är alltid här, även om han sysslat med annat en del kvällar så åker han hem och kastar in sina saker och kommer sedan hit. Så hans väldigt dyra lägenhet används mer som garderob just nu. Nu väntar han på svar från en lika dyr lägenhet och jag tänkte.. varför inte bara testa att bo ihop? Det kanske går lite fort fram nu i så fall, och hade han haft en stabil boendesituation så ser jag ingen anledning till att skynda fram. Men just nu känns det bara onödigt att han ska gå igenom processen att skaffa en ny lägenhet som kommer stå tom.
Samtidigt som det här händer så har jag insett att jag verkligen älskar honom, och att jag är kär. Just nu väger det tyngre än min vilja att leva ensam. Sedan tänker jag att inget är skrivet i sten och jag fortfarande är ung, så jag vill ge det här en chans nu och kommer jag tillbaka till att ensamheten är bäst så finns alternativet alltid kvar. Jag kommer garanterat att fortsätta kämpa med min relationsångest men jag har också insett att det går rätt bra att kämpa med tillsammans med honom, och att jag inte måste göra det ensam. Jag ska ta tag i att prata med någon också (så fort semestern är över).
Jag tror han blev lite överrumplad idag när jag tog upp det, samtidigt som han lät väldigt positiv. Så jag frågade: "Betyder det att du vill att vi ska vara tillsammans då?" och han svarade "Jag.. tror det". Jag förstod att han kanske inte riktigt var beredd på frågan eller att samboskap skulle vara aktuellt just nu, så jag sa att han inte behöver svara just nu utan att nu har jag berättat hur jag tänker och känner och så kan han få ta lite tid på sig att smälta det. Så nu väntar jag på besked både på om vi ska bli tillsammans och/eller sambos
![Nailbiting :nailbiting: :nailbiting:]()
Så pirrigt, läskigt och fint på samma gång. Vad hände? Är detta upp-och-ned världen? Jag har föraktat allt det här lite grann, men är det det här som händer när man faller?