Dejtingtråden del 19

[pepp]

Jag måste sluta tråkswipa.
När jag sen kollar mina matchningar undrar jag verkligen vad jag dragit höger på. Kan tex vara rosa hörlurar, söt hund, bra anthem, gulligt gosedjur, enhörningsemoji i texten.
Wtf!
Är jag intresserad av att skriva till någon av dessa? Nej!
Vill jag att de skriver till mig?
Absolut inte!

Du ska inte avinstallera då? Jag tråkswipade också såå mycket, och ides aldrig skriva till nån

 

[Sharpless]

@strawberrysylt Så som hon uttryckte sig, så lät det att hon ville träffa mig och ställde in pga föräldrar på besök.

Hoppas att det går bra med cykelkillen!

 

[Sagohöst]

Råkade hitta min dejt på stora mataffären blev lite konstigt för jag hade dottern med mig och vill inte blanda in henne i dejtandet. Så sneglade lite i smyg, och kramades lite snabbt när hon satt i bilen redan

 

[strawberrysylt]

@Sharpless Toppen! Och tack

 

[Bison]

Du ska inte avinstallera då? Jag tråkswipade också såå mycket, och ides aldrig skriva till nån

Jag har ett par trevliga konversationer så får flytta dem först
Jag matchar med flera som jag absolut kan skriva till också.
Det är just det där märkliga, frånvarande swipandet som visserligen känns väldigt typiskt mig. Disträ och ointresserad men plötsligt se en detalj som avgör allting, oavsett om resten av texten är totalt fel och utseendet inte alls tilltalar mig.
Varför?

 

[enough]

Ja gårdagskvällen blev lite spännande faktiskt. Den här killen som kändes som att chatta med en tafatt artonåring, ingen riktig konversation som sa nåt om personen utan mest korta slarvigt skrivna meningar och en massa emojisar, visade sig irl vara väldigt charmig, trygg i sig själv och rolig att snacka med. Hade väntat mig en stel katastrofdejt men i stället kände jag redan efter 5 sekunder ömsesidig go attraktion. Vi tog ett par öl, gick och badade, hånglade i solnedgången, och åkte hem till mig och låg. Sexet gick sådär, men överlag en väldigt trevlig kväll.

Kul att jag gav honom en chans och fick bli lite överraskad. Han sa själv att nätdejting inte är hans grej, att han har lättare att t.ex. träffa folk ute, och det kan jag helt klart tänka mig. Nätdejting gynnar inte alla och jag tror också det kan finnas en klassaspekt i detta.

I alla fall kommer jag vilja träffa honom igen, även om jag är lite osäker på om vi synkar helt. Han var väldigt go, men lite väl på, får nog döpa honom till Kelsjuk för när vi väl hade kysst varann sätt han typ fast vid mig... mysigt, jag är också rätt kelig av mig, men blev kanske lite för mycket. Han hade inte varit med nån sen separationen för flera månader sen så hade väl ett uppdämt behov antar jag. Vi får se hur det blir om vi lär känna varann mer och kommunicerar. Lite mysigt kravlöst sommarhäng med honom kan jag nog tänka mig!

 

[strawberrysylt]

Vad kul @enough ! Gick och badade sa du, var det varmt?^^ Haha. Vi planerar också för en baddejt jag och Cykelkillen^^

 

[the_connemara]

Jag måste sluta tråkswipa.
När jag sen kollar mina matchningar undrar jag verkligen vad jag dragit höger på. Kan tex vara rosa hörlurar, söt hund, bra anthem, gulligt gosedjur, enhörningsemoji i texten.
Wtf!
Är jag intresserad av att skriva till någon av dessa? Nej!
Vill jag att de skriver till mig?
Absolut inte!

Så är ju 100 % av mitt Tindrande, bara för att det är så kul att swipea Tur det händer rätt sällan.

 

[Gnist]

Här är det dödare än stendött på dejtingfronten

 

[sorbifolia]

Jag lyckades faktiskt klämma in två dejter förra helgen trots extremt tajt schema, en pubdejt som var himla trevlig, men kände inget för killen så vi tog bara några cider och dansade, sedan åkte jag hem.
Den andra var en promenaddejt med "Italienaren", tror jag skrivit om honom förut. Vi gick och pratade i 1,5 timme, aningens stelt men hoppast verkligen att vi kan träffas igen. Han var snyggare i verkligheten än på bild, kommer från landsbygden i italien och gillar djur. Oerhört tråkigt bara att jag knappt har tid att umgås med någon den närmaste tiden... men ska försöka få tid ändå om han vill ses igen.

 

[Tranan]

Jag har en liten getaway med B i morgon.

 

[the_connemara]

Alltså jag och mitt privata mående gör verkligen gott för mitt dejtande, känns som vi avlöser varandra med att försöka avsluta utan att lyckas Nej det är ju inget att skämta om egentligen, och är inte alls så allvarligt som det låter. Snarare väldigt nyttigt.

Jag har mått fantastiskt dåligt i 2 månader pga min häst, har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv och ägnat i princip all min lediga tid till att antingen gråta eller kämpa emot att gråta Och jag har verkligen inte ORKAT prata med min dejt om det. Tyckte själv det blev världens ravin mellan oss pga det och backade helt tillbaka till att vara typ rädd för att ens kramas. Vilket gjorde att jag ännu mer bara inte orkade med något i vårt umgänge (som typ går ut på helt avslappnat häng med massa djupa samtal och betydligt mer fokus på närhet än sex).

När vi sågs i veckan så frågade han om jag ville fortsätta träffas. Han orkade inte med att vi var tillbaka på typ ruta ett utan att han hade en aning om varför eller vad han kunde göra åt det. Rimligt, han har alltid varit väldigt tydlig på den punkten att han förväntar sig verkligen ingenting av mig men han vill ses där det känns avslappnat att umgås o sedan vad man gör spelar inte så stor roll.

Väl tajmat så vände det med hästen dagen innan men jag kände mig fortfarande väldigt obekväm med honom pga att det var/är en sådan stor grej vi inte alls pratat om. Men det gjorde iaf att jag skrapade ihop lite pratförmåga och berättade hur det låg till. Det kändes verkligen awesome. Och poff, som magi, så var vi direkt tillbaka till den bra känslan igen. Ibland är det fasen enkelt i det svåra ändå när det känns som att man har lätt för att förstå varandra.

I sann "det är alltid bra att prata om det"-anda (vi är ju helt extremt olika, sjukt att vi ens funkar ihop alls faktiskt) frågade han ändå om jag inte i efterhand tyckte att det skulle känts bättre att prata om det tidigare nu när jag mådde så bra efteråt. Och i sann "jag vill gärna tänka själv"- och "jag klarar mig alltid bäst själv för jag sviker inte"-anda så sa jag bestämt att:

1. "Nej, jag var inte redo jag orkade inte" och då fyllde han direkt i "med alla andras åsikter" och precis så var det. Alla är så himla gulliga o hjälpsamma och tycker verkligen synd om mig men jag bara orkade inte mer så därför så jag inget till honom. För jag visste han skulle reagera precis likadant. Folk som bryr sig gör ju det såklart!

2. Först betonade jag att det inte var en pik alls och att jag inte var sur öht eller liknande och att jag fattade att det var typ omöjligt att förstå. Men att jag faktiskt sagt/svarat vid något tillfälle när vi pratat allmänt om hur vi mår osv att det är jobbigt med min häst just nu. Jag gnäller mig veterligen väldigt sällan. Så om jag säger att något är jobbigt och folk inte lyssnar på det utan det går dem förbi så är jag inte den som skriker högre. Kanske att det kändes lite jobbigt för mig att inte bli hörd av honom utan att det gick helt under radarn men samtidigt så vet jag med mig att jag verkligen velat just det och jag är nog ganska bra på det. Inte ens min närmsta tränare med hästen tror jag fattat hur illa vid mig jag tagit så det är snarare något jag borde lägga som minus (eller plus, beroende hur man vill se det ) hos mig själv. Och mtp hur hela hans agerande och inställning ändrades så fort jag började berätta om grejen med hästen så kändes det ändå jäkligt bra.

Fy fasen vad skönt att kunna känna att man faktiskt är rätt grym på att kommunicera (okej, inte på eget bevåg men att direkt bli förstådd) när man är en person som egentligen inte alls drivs av det eller har förstått hur man blir förstådd tidigare. Slutsatsen blev liksom omgående tillsammans att vi fungerar olika och jag har ett behov av att fundera en del på egen hand innan jag pratar och att jag alltid är ärlig men kanske inte basunerar ut saker. Men säger jag något är jobbigt så är det på allvar och inte bara "lite trist dag idag" rycka på axlarna och prata om nästa grej så var det klart.

Dagens dagboksinlägg, sorry

 

[parellikusken]

Träffade en tjej på en fest för två år sedan och har inte riktigt kunnat släppt henne i tanken helt sedan dess, dels för att hon var så häftig och dels för att hon bor på ett så häftigt ställe och lyckas försörja sig på konst. Hur som helst så har hon nu tagit kontakt med mig igen, alltså är det inte bara jag som inte kunna släppa henne. Så nu messar vi fram och tillbaka och jag är sjukt sugen på att fara upp och hälsa på henne snart.
Hon är verkligen häftig och jag gillar häftiga personer.

 

[Masqueradee]

Igår var verkligen en baklängesdag! Eller snarare kväll kanske..
Kvällen inleddes med att jag gick hem till en (kk/vän?) för att bara hänga lite, men det slutade med soffhångel och hade jag inte varit väldigt icke-gravid (^^) hade det nog blivit mer. Sen efter det drog jag ned på stan för att möta upp vänner, dricka öl och bjuda med en Tinder-dejt. Därav den något bakvända kvällen!
Killen från Tinder var trevlig och verkade snäll. Tyvärr fick jag inga klick-känslor alls. Vi snackade och började gå in på ganska mycket djupa/ärliga frågor direkt och jag känner att vi kanske inte riktigt är helt hundra för varandra. Behöver någon som är lite mer självsäker och trygg eftersom jag själv brister ganska mycket på det, och jag vet inte riktigt om jag kommer kunna vara det för honom. Mycket tankar och åsikter att ha efter att bara hängt ett par timmar, men så känns det nu i alla fall.

 

[Bison]

Skriver en del med han som gillar prydliga kläder.
Bästis förstår inte varför han fortsätter skriva med mig alls, han har läst konversationen och tycker jag är som Sheldon

 

[Tranan]

På väg hem. En helg med B. Allt måste återgå till normal länge men helgen var underbar. Lite av ett drömmande undertiden. En fantasi i verkligheten som gör att man glömmer för en stund allt trist som man så småningom ska återgå till.

 

[Sharpless]

Dejt med en Tinder-matchning ute i ett naturområde, trevligt men lite osäker på fortsättning, kanske kan ge det lite mer tid, får se vad hon säger.

 

[Singoalla]

Hoppar in och berättar att det är mycket känslor i omlopp just nu när allting har ställts på sin spets den senaste veckan. Det känns som att det är stora känslor och stora beslut som snurrar och oavsett vilken väg jag väljer att vandra så känns det som att jag mentalt separerar med de andra möjligheterna. Det är tufft. Det landar nog inom kort, och väljer jag att skjuta på inseminationen så finns fortfarande samtliga alternativ tillgängliga för mig. Med andra ord behöver inga kritiska beslut egentligen tas. Men just här och nu så rev det upp väldigt mycket känslor och det var jag inte riktigt beredd på. Tursamt har en viss person funnits tillgänglig varje ledig stund och strukit håret från kinden och undrat hur jag mår och om jag vill prata om det. Jag är säker på att ni vet vem.

 

[Singoalla]

Träffade en tjej på en fest för två år sedan och har inte riktigt kunnat släppt henne i tanken helt sedan dess, dels för att hon var så häftig och dels för att hon bor på ett så häftigt ställe och lyckas försörja sig på konst. Hur som helst så har hon nu tagit kontakt med mig igen, alltså är det inte bara jag som inte kunna släppa henne. Så nu messar vi fram och tillbaka och jag är sjukt sugen på att fara upp och hälsa på henne snart.
Hon är verkligen häftig och jag gillar häftiga personer.

Kul, och vad spännande!

 

[Singoalla]

Här är det dödare än stendött på dejtingfronten

För en av mina vänner med. Hon berättade att hon börjat hjälpa sina farföräldrar att leta dödsannonser åt dem på sin lediga tid