Dejtingtråden 36

[pepp]

Det var en bra dejt, han sa att han hade saknat mig (jag har saknat honom med) vi kompletterar varandra så bra och det känns väldigt tryggt att vara med honom.

Han kom förbi igår, och vi pratade lite om detta, han kände likadant skönt att få det bekräftat. Även det viktigaste: att vi kan vara tysta tillsammans utan att det känns konstigt.

Skönt med en kommunikativ snubbe for once!

 

[Nepenthe]

Böh, börjar tröttna på Tomten.
Vi skriver ofta men jag får inte fart på någon konversation. Skriver jag nått svarar han bara eller så blir de nått oseriöst.
Kul o ha de lättsamt men att skicka klipp hela tiden är kul en stund.
Han är ju sjuk så därför vi inte kan ses men han föreslår inget heller inför när han väl är frisk.

Det blir säkert bättre om/när vi ses men just nu är jag ganska opepp.

 

[Mineur]

Han kom förbi igår, och vi pratade lite om detta, han kände likadant skönt att få det bekräftat. Även det viktigaste: att vi kan vara tysta tillsammans utan att det känns konstigt.

Skönt med en kommunikativ snubbe for once!

Vad glad jag blir för din skull!

 

[pepp]

Vad glad jag blir för din skull!

Taaack nu ska vi inte ropa hej för tidigt, men det känns kul och fint att jag inte är helt avtrubbad efter alla dessa år.

 

[monster1]

Jag gör ett inhopp i tråden efter att ha läst i det tysta länge. Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och startade upp mitt tinderkonto igen för någon vecka sedan. Idag träffade jag en kille jag haft kontakt med ca 1 vecka och jag känner bara suck. Jättetrevlig kille, men känns inte som att vi är på samma nivå vilket gör att jag backar massor.
Först säger han att han brukar tycka att det är bra att träffas en kortare stund för typ promenad och fika första gången så att man får känna efter vem den andra personen är och sedan kunna smälta intrycken för att se om man vill ses igen. I nästa andetag vill han hålla hand när vi promenerar, sitta jättenära när vi väntade på hans buss hem, frågar om vi ska ses igen och när jag säger ja så vill han ses hemma hos mig. Jag brukar egentligen vilja känna efter i lugn och ro efteråt om jag vill ses igen och det känns ju väldigt märkligt att säga nej när man är mitt uppe i dejten… Under promenaden frågar han om han fick kyssa mig, men jag sa nej eftersom jag inte kände mig bekväm med det. Jag vet ju att alla är olika men i min värld var jag mitt uppe i att lära känna personen.

Alla är ju såklart olika med hur fort man går fram men jag behöver lång tid på mig att först lära känna personen (och bli trygg med den) för att sedan kunna utveckla känslor. När han är så på som han är blir jag bara superstressad och backar automatiskt. Om vi skulle ses en gång till hemma hos mig antar jag att han förväntar sig mycket mer närhet än vad jag är redo för vilket bara skapar stress för mig.

Ville mest bara få ösa ur mig lite, ledsen över att dagens träff mest slutade i att jag kände mig obekväm och stressad. Jag vet ju att nätdejting egentligen inte är optimalt för mig i och med att jag behöver få lära känna personen utan press men att träffa någon i verkliga livet har jag inte lyckats med hittills.

Är det någon som känner igen sig i att man behöver tid på sig? Hur ska man hantera stressen som uppstår när den andre är för ”på”? (Eller ska man inte behöva hantera den utan bara tacka för sig?)

Jag hade backat, inte minst för att han inte verkar kunna läsa av dig. Vem orkar ha en relation med någon som man måste förklara allt för?

Sen tänker jag ändå att man kan mena olika saker med att känna efter. Han vill uppenbarligen rent fysiskt känna efter verkar det som, medan du kanske har en annan approach. Eller så höll han bara med dig eller sa något han trodde du ville höra. Båda hade ändå fått mig att backa.

 

[cewe]

Jag gör ett inhopp i tråden efter att ha läst i det tysta länge. Tänkte att jag skulle ta tag i dejtandet och startade upp mitt tinderkonto igen för någon vecka sedan. Idag träffade jag en kille jag haft kontakt med ca 1 vecka och jag känner bara suck. Jättetrevlig kille, men känns inte som att vi är på samma nivå vilket gör att jag backar massor.
Först säger han att han brukar tycka att det är bra att träffas en kortare stund för typ promenad och fika första gången så att man får känna efter vem den andra personen är och sedan kunna smälta intrycken för att se om man vill ses igen. I nästa andetag vill han hålla hand när vi promenerar, sitta jättenära när vi väntade på hans buss hem, frågar om vi ska ses igen och när jag säger ja så vill han ses hemma hos mig. Jag brukar egentligen vilja känna efter i lugn och ro efteråt om jag vill ses igen och det känns ju väldigt märkligt att säga nej när man är mitt uppe i dejten… Under promenaden frågar han om han fick kyssa mig, men jag sa nej eftersom jag inte kände mig bekväm med det. Jag vet ju att alla är olika men i min värld var jag mitt uppe i att lära känna personen.

Alla är ju såklart olika med hur fort man går fram men jag behöver lång tid på mig att först lära känna personen (och bli trygg med den) för att sedan kunna utveckla känslor. När han är så på som han är blir jag bara superstressad och backar automatiskt. Om vi skulle ses en gång till hemma hos mig antar jag att han förväntar sig mycket mer närhet än vad jag är redo för vilket bara skapar stress för mig.

Ville mest bara få ösa ur mig lite, ledsen över att dagens träff mest slutade i att jag kände mig obekväm och stressad. Jag vet ju att nätdejting egentligen inte är optimalt för mig i och med att jag behöver få lära känna personen utan press men att träffa någon i verkliga livet har jag inte lyckats med hittills.

Är det någon som känner igen sig i att man behöver tid på sig? Hur ska man hantera stressen som uppstår när den andre är för ”på”? (Eller ska man inte behöva hantera den utan bara tacka för sig?)

Du är inte ensam om känna samma sak
Vet inte heller hur jag ska lösa problematiken, vill ha närhet men har svårt för närhet med personer jag inte känner jätteväl.
Har inte förrens långt upp i vuxen ålder lärt mig krama mina vänner.

 

[Yeah but]

Egen uppdatering: Det blir för konstigt att mörka nästan-grannens skäl till att inte sova över. Han har ett sår som läkte dåligt och plötsligt började lukta illa. Mycket synd om, vården är kontaktad och åtgärder tagna, ingen feber eller så men han ville inte utsätta mig för lukten.

Kväll 1 av misslyckande/abstinens: Träffades kort och pratade samt superhånglade utanför min port igen. Nyckelord: utomhus.
Kväll 2 och 3: Långa telefonsamtal.
Ikväll: Kom hit och "hängde i sängen" som önskat, bara utan att blotta såret eller sova över. Eller ta med kondomer. Alla inblandade var överraskande vuxna och ansvarstagande (nej okej vid det här laget är det framförallt överraskande att jag var det).

Jag är lite besatt och extremt frustrerad.

Okej, sen då. Onsdag till fredag: Nästan-grannen jobbade sent men tack vare att jag sov middag efter mitt jobb fick vi in fler telefonsamtal. Jag har tänkt att jag inte gillar att prata i telefon men om jag har på högtalaren och kan göra annat under tiden så är det visst bara trevligt sällskap.

I lördags var han ledig och ville träffas. Jag brukar göra två saker på lördagar: Låna mammas lilla hund och gå på långpromenad samt ha pausdag från min diet. Han var helt med på båda aktiviteterna.

Han kom hit på förmiddagen och träffade hunden, vilket gick jättebra. Han gillar hundar och hon brukar gilla nya personer så det var inte så osannolikt, men så klart väldigt viktigt att det funkade och därför skönt att få avklarat. De väntade till och med utanför Pressbyrån medan jag köpte snus och då var hon lite bekymrad precis när jag gick men satte sig sedan mellan hans fötter och såg ganska nöjd ut.

Vädret var kallt och blåsigt så vi gick en av de kortare slingorna men med sniffpauser tog det ändå över en timme. Eftersom jag går motsvarande promenader, fast oftast längre, i alla fall någon gång i veckan så frågade jag om han hypotetiskt skulle gilla att gå på fler sådana. Det sa han att han skulle.

När jag skulle lämna tillbaka hunden så var min tanke på förhand att det var för tidigt för honom och mamma att träffas, så jag tänkte att han kunde gå en genväg till mitt hus och vänta innanför porten medan hunden och jag mötte mamma vid hennes bil. I sista stund insåg jag att det var mer awkward än att bara låta dem hälsa, så det fick de göra. Synd bara att jag redan hade förklarat isoleringsplanen för alla inblandade. Ja ja, jag har aldrig påstått mig vara ett socialt geni.

Sen gick vi och handlade mat till "senare", omplåstringsgrejer till såret samt färdig pizza till lunch. Kom hem till mig, åt pizzan medan den var varm, duschade (en i taget ), han superpaketerade såret och sen hängde vi i sängen i flera timmar. Denna gång med tillgång till kondomer, så det var först väldigt gosigt och sen superhett.

Upp igen, tillbaka till köket och åt deli-mat som han hade tagit med för att jag skulle få testa spännande ostar och annat som vi hade pratat om, tillsammans med tillbehör som verkligen förhöjde upplevelsen. Satt där till efter midnatt och pratade så mycket att vi glömde glassen.

Ingen hade räknat med att han skulle sova över p.g.a. såret men bandaget var effektivt så han frågade om jag ville det och sen gjorde han det. Tur att jag nyligen (freudianskt) hade köpt reservtandborstar. Ännu mera sex och supergos. Inget snarkande.

Jag är morgonpigg så jag gick upp och handlade och passade på att göra en massa matlådegrönsaker, sen när han vaknade så åt vi frukost tillsammans. Jag hade precis börjat fundera på när han egentligen tänkte gå när han fick ett samtal som gjorde att han behövde göra det ganska omgående.

Nueeeh... är jag i allmänhet väldigt glad men panikometern är på väg att slå i taket. Aaahhh...

 

[Tualma]

Oj, oj. Tinderappen som skulle vara blockad av oklar anledning gick att ladda ner och min profil fanns kvar, minsann. Måste alltså ha varit nån form av bugg att jag var blockad.

Nåväl. Matchade med en filur som var sjukt snygg. Kunde inte låta bli fast han inte hade någon profiltext. Brukar inte gilla på såna profiler.
Vi har skrivit lite lätt sedan förra veckan och det har flutit på bra. Han skriver lite flörtigt, men på rätt sätt, taktfullt. Vi pratade nyss i telefonen och han hade jättefin röst och lät väldigt sympatisk. Vi ska försöka få till en kortare dejt under veckan eller nästa vecka.
Skriver med en snubbe till som verkar trevlig. Men den första ger mig fasiken fjärilar!

Är ju ute efter något lättsamt i första hand, men kemin måste såklart finnas där likväl.
Och det här var pirrigt värre. Men han är lite mer än 10 år yngre, så jag får försöka komma in i mitt fan-vad-jag-är-cool-och snygg-och-bäst-mode om vi ska träffas, så jag inte börjar tveka och känna mig gammal.

Ja, ja. Det blir vad det blir. Men helt klart lite upplyftande att känna sig pirrig. Annars mår jag rätt kasst just nu, så det livar upp oavsett om det blir nåt eller inte.

 

[Yeah but]

Oj, oj. Tinderappen som skulle vara blockad av oklar anledning gick att ladda ner och min profil fanns kvar, minsann. Måste alltså ha varit nån form av bugg att jag var blockad.

Nåväl. Matchade med en filur som var sjukt snygg. Kunde inte låta bli fast han inte hade någon profiltext. Brukar inte gilla på såna profiler.
Vi har skrivit lite lätt sedan förra veckan och det har flutit på bra. Han skriver lite flörtigt, men på rätt sätt, taktfullt. Vi pratade nyss i telefonen och han hade jättefin röst och lät väldigt sympatisk. Vi ska försöka få till en kortare dejt under veckan eller nästa vecka.
Skriver med en snubbe till som verkar trevlig. Men den första ger mig fasiken fjärilar!

Är ju ute efter något lättsamt i första hand, men kemin måste såklart finnas där likväl.
Och det här var pirrigt värre. Men han är lite mer än 10 år yngre, så jag får försöka komma in i mitt fan-vad-jag-är-cool-och snygg-och-bäst-mode om vi ska träffas, så jag inte börjar tveka och känna mig gammal.

Ja, ja. Det blir vad det blir. Men helt klart lite upplyftande att känna sig pirrig. Annars mår jag rätt kasst just nu, så det livar upp oavsett om det blir nåt eller inte.

Tur då att du faktiskt är cool, snygg och bäst! Tänker att det underlättar att du bara behöver påminna dig, inte hitta på något.

 

[Tualma]

Tur då att du faktiskt är cool, snygg och bäst! Tänker att det underlättar att du bara behöver påminna dig, inte hitta på något.

Japp! Såklart jag är . Tack, snälla du för påminnelsen .

 

[Tualma]

Okej, sen då. Onsdag till fredag: Nästan-grannen jobbade sent men tack vare att jag sov middag efter mitt jobb fick vi in fler telefonsamtal. Jag har tänkt att jag inte gillar att prata i telefon men om jag har på högtalaren och kan göra annat under tiden så är det visst bara trevligt sällskap.

I lördags var han ledig och ville träffas. Jag brukar göra två saker på lördagar: Låna mammas lilla hund och gå på långpromenad samt ha pausdag från min diet. Han var helt med på båda aktiviteterna.

Han kom hit på förmiddagen och träffade hunden, vilket gick jättebra. Han gillar hundar och hon brukar gilla nya personer så det var inte så osannolikt, men så klart väldigt viktigt att det funkade och därför skönt att få avklarat. De väntade till och med utanför Pressbyrån medan jag köpte snus och då var hon lite bekymrad precis när jag gick men satte sig sedan mellan hans fötter och såg ganska nöjd ut.

Vädret var kallt och blåsigt så vi gick en av de kortare slingorna men med sniffpauser tog det ändå över en timme. Eftersom jag går motsvarande promenader, fast oftast längre, i alla fall någon gång i veckan så frågade jag om han hypotetiskt skulle gilla att gå på fler sådana. Det sa han att han skulle.

När jag skulle lämna tillbaka hunden så var min tanke på förhand att det var för tidigt för honom och mamma att träffas, så jag tänkte att han kunde gå en genväg till mitt hus och vänta innanför porten medan hunden och jag mötte mamma vid hennes bil. I sista stund insåg jag att det var mer awkward än att bara låta dem hälsa, så det fick de göra. Synd bara att jag redan hade förklarat isoleringsplanen för alla inblandade. Ja ja, jag har aldrig påstått mig vara ett socialt geni.

Sen gick vi och handlade mat till "senare", omplåstringsgrejer till såret samt färdig pizza till lunch. Kom hem till mig, åt pizzan medan den var varm, duschade (en i taget ), han superpaketerade såret och sen hängde vi i sängen i flera timmar. Denna gång med tillgång till kondomer, så det var först väldigt gosigt och sen superhett.

Upp igen, tillbaka till köket och åt deli-mat som han hade tagit med för att jag skulle få testa spännande ostar och annat som vi hade pratat om, tillsammans med tillbehör som verkligen förhöjde upplevelsen. Satt där till efter midnatt och pratade så mycket att vi glömde glassen.

Ingen hade räknat med att han skulle sova över p.g.a. såret men bandaget var effektivt så han frågade om jag ville det och sen gjorde han det. Tur att jag nyligen (freudianskt) hade köpt reservtandborstar. Ännu mera sex och supergos. Inget snarkande.

Jag är morgonpigg så jag gick upp och handlade och passade på att göra en massa matlådegrönsaker, sen när han vaknade så åt vi frukost tillsammans. Jag hade precis börjat fundera på när han egentligen tänkte gå när han fick ett samtal som gjorde att han behövde göra det ganska omgående.

Nueeeh... är jag i allmänhet väldigt glad men panikometern är på väg att slå i taket. Aaahhh...

Och det där lät ju jättehärligt. Andas, andas heart.

 

[pepp]

Igår fick jag höra att jag är fantastiskt, och cool. Min hjärna bah; SPRIIIIIING. Haha

 

[Praefatio]

Igår fick jag höra att jag är fantastiskt, och cool. Min hjärna bah; SPRIIIIIING. Haha

Nääää, STANNA MERA MEEEERA!

 

[cirkus]

Igår fick jag höra att jag är fantastiskt, och cool. Min hjärna bah; SPRIIIIIING. Haha

Vad skönt att få höra det vi alla vet
Ditt hjärta då? Kan hjärnan ha reagerat på att du fick puls?

 

[cirkus]

Men han är lite mer än 10 år yngre, så jag får försöka komma in i mitt fan-vad-jag-är-cool-och snygg-och-bäst-mode om vi ska träffas, så jag inte börjar tveka och känna mig gammal.

Tur då att du faktiskt är cool, snygg och bäst! Tänker att det underlättar att du bara behöver påminna dig, inte hitta på något.

Precis så! Jag som ÄR gammal känner mig ofta cool och snygg och har faktist bestämt mig för att jag indeed är det utöver allt annat. Smart, rolig och väldigt bra person. Så det så. Jag älskar när hela den känslan kan ta över.

(just nu är jag allt annat än just det här ovan pga ögoninflammation)

 

[Tualma]

Precis så! Jag som ÄR gammal känner mig ofta cool och snygg och har faktist bestämt mig för att jag indeed är det utöver allt annat. Smart, rolig och väldigt bra person. Så det så. Jag älskar när hela den känslan kan ta över.

(just nu är jag allt annat än just det här ovan pga ögoninflammation)

...Men fortfarande en väldigt älskvärd person och det är väl det som smäller högst ändå. Krya på dig.

 

[pepp]

Vad skönt att få höra det vi alla vet
Ditt hjärta då? Kan hjärnan ha reagerat på att du fick puls?

Jag vet inte riktigt vad hjärtat känner än!

 

[Tualma]

...Men fortfarande en väldigt älskvärd person och det är väl det som smäller högst ändå. Krya på dig.

Alltså pga ögoninflammation. Klart att du är snyggast och coolast -OCH 100 procent älskvärd !

 

[Tualma]

Igår fick jag höra att jag är fantastiskt, och cool. Min hjärna bah; SPRIIIIIING. Haha

Men det ÄR du ju! Klart att en vettig snubbe fattar det! Men hjärnor är sjukt jobbiga ibland. De gör det inte lätt för oss.

 

[cewe]

Tinderdejten hörde av sig i går och fråga om allt var bra?
Svarade bara att det är fullt upp med jobbet