Dalmatiner

[Peppery]

Vad har ni för erfarenheter av dalmatiner? Både mentalt och hälsomässigt.

 

[almitra]

Jag är inne på min tredje dallis. Glada, positiva och lite clownaktiga. Besatta av mat och fäller triljoner hårstrån i minuten året om ! Duktiga spårhundar och gillar när det är full fart. Dalmatinersällskapet tog en hel del medaljer på draghundsSM i somras! Men man får vara noga med uppfödare! Tyvärr avlas det alldeles för mycket på vänstervarvare, få uppfödare som gör MH.

 

[almitra]

Inga större problem med HD/AD men tycker att ryggproblem har dykt upp. Hudproblem är ju tyvärr väldigt vanligt, mycket beror på felaktig kost men också vanligt runt 1 års ålder (hormoner). Hör många som har mött så otrevliga dalmatiner, jag har träffat många under mina 15 år och faktiskt inte mött många, så jag undrar var alla dom finns?

 

[Red_Chili]

@Tonto

 

[Tonto]

Vad har ni för erfarenheter av dalmatiner? Både mentalt och hälsomässigt.

Det är en ohälsosam ras. Hudproblem, allergier och demodex är inte ovanliga. Bortförklaras gärna med att hunden får fel mat, stress, hormoner osv. i all oändlighet, Dalmatiner har en speciell njurfunktion som gör att de inte kan smälta purinprotein, men många Dalmatiner mår dåligt om de inte får nära på specialmat utöver det. På utställningar är det inte ovanligt att man ser hundar som är gula istället för vita på grund av svamp.

Vår Dalmatiner är himla gullig! Vi älskar honom och han är helt PERFEKT för min sambo som cyklar massor, ingen jaktlust, mycket hängiven till sin förare (min sambo, mig skiter han fullständigt i.) ignorerar folk, vilt, djur och andra hundar när man är ute. Många Dalmatiner är mycket otrevliga, men jag tror att det beror på att de är understimulerad och uttråkade och blir sura och griniga på grund av det. Många skaffar Dalmatiner utan att aktivera dom ordentligt. Våran kan bli sur om han inte får springa mycket, nu på vintern är han faktiskt lite tjurig på grund av att han inte har någon lust att gå ut nu när det är kallt. Han har ganska minimalt intresse av att lära sig saker såvida han inte bjuder in till det själv, och då ska det vara på hans villkor!

Även om vår Dalmatiner är en trevlig hund, trots hans problem, så kommer vi aldrig att köpa Dalmatiner igen för att det finns så fruktansvärt mycket skit i aveln och uppfödare som avlar på hundar med usla temperament och hudproblem. Jag vägrar stödja den här typen av avel nu när jag vet bättre.

 

[Tiffany]

Vad har ni för erfarenheter av dalmatiner? Både mentalt och hälsomässigt.

Min första hund var en dalmatiner. Omplaceringshund. Jag hade noll erfarenhet av hundar och hunden hade en del jobbiga erfarenheter. Med tiden blev det en fantastisk hund trots att jag gjorde alla fel. Han var outröttlig när det kom till motionen cyklade, åkte skidor och fjällvandrade med den. Glad och pigg jämnt. Snäll mot andra hundar. Vaktade hemmet. Har i efterhand tänkt att den hunden måste haft ett fantastiskt psyke, jag reflekterade inte över det då jag trodde att alla hundar var sådana. Han var lös överallt även om det tog några år innan inkallningen satt.
Hårade massor och stal mat gjorde han också. Rolig hund men jag kommer inte att skaffa någon igen tror jag den krävde vansinnigt med motion för att må bra.
Helt frisk hund. Jag har ingen aning om han var rastypisk eller om jag bara hade tur.

 

[isafore]

Det är en ohälsosam ras. Hudproblem, allergier och demodex är inte ovanliga. Bortförklaras gärna med att hunden får fel mat, stress, hormoner osv. i all oändlighet, Dalmatiner har en speciell njurfunktion som gör att de inte kan smälta purinprotein, men många Dalmatiner mår dåligt om de inte får nära på specialmat utöver det. På utställningar är det inte ovanligt att man ser hundar som är gula istället för vita på grund av svamp.

Vår Dalmatiner är himla gullig! Vi älskar honom och han är helt PERFEKT för min sambo som cyklar massor, ingen jaktlust, mycket hängiven till sin förare (min sambo, mig skiter han fullständigt i.) ignorerar folk, vilt, djur och andra hundar när man är ute. Många Dalmatiner är mycket otrevliga, men jag tror att det beror på att de är understimulerad och uttråkade och blir sura och griniga på grund av det. Många skaffar Dalmatiner utan att aktivera dom ordentligt. Våran kan bli sur om han inte får springa mycket, nu på vintern är han faktiskt lite tjurig på grund av att han inte har någon lust att gå ut nu när det är kallt. Han har ganska minimalt intresse av att lära sig saker såvida han inte bjuder in till det själv, och då ska det vara på hans villkor!

Även om vår Dalmatiner är en trevlig hund, trots hans problem, så kommer vi aldrig att köpa Dalmatiner igen för att det finns så fruktansvärt mycket skit i aveln och uppfödare som avlar på hundar med usla temperament och hudproblem. Jag vägrar stödja den här typen av avel nu när jag vet bättre.

Mvh Tonto som har en endaste dalmatiner

 

[mandalaki]

Mvh Tonto som har en endaste dalmatiner

Men sannolikheten är väl rätt stor att man är påläst på sin egen ras? Om man äger två dalmatiner så vet man ju inte automatiskt dubbelt så mycket mer om rasen än den som har en dalmatiner.

 

[Tonto]

Mvh Tonto som har en endaste dalmatiner

Mvh Isafore som har planer att avla på en Dalmatiner som hon själv sa var kass i psyket, som har problem med pälsen, som var så rädd så att hon undrade om den har hjärntumörer och som är opererad för uratstenar.

 

[isafore]

Har haft tre st och umgås ofta med andras hundar. Mina egna har inga allergier eller hudproblem. Alla tre mycket sociala mot människor. Alla mina som har åldern inne är friröntgade, fullt hörande och har alla tänder. En har haft den ökända uratstenen, man får tänka lite på kosten men det är ju inte en hel vetenskap. Vill man fodra färskt är det en fördel att vara ordentligt insatt men med ett vanligt torrfoder får man ytterst sällan problem.

Många säger att dom är extremt matdrivna, vägrar gå ut i regn, stjäl mat osv men inget av det stämmer på mina..

Det finns problem med hud/allergier i rasen. Minsta lilla syns ju dessutom i den korta, vita pälsen. Hörselnedsättning och tandförluster förekommer. Hjärtfel har dykt upp på senaste tid, men det är inte direkt extremt utbrett. Dålig mentalitet förekommer men väljer man uppfödare med omsorg och socialiserar valpen så brukar man skonas. Dock är det ju en sunt byggd ras utan extrema avvikelser.

Det jag tycker är jobbigt är att många hundar jag träffat är riktigt vassa mot andra hundar.

Aktiveringsmässigt så visst är det aktiva hundar men dom är nöjda med en långpromenad/lösspring i skogen, sen sover dom gott i soffan resten av dagen. Inga problem med vilodagar, dom älskar att gosa. Olika linjer är olika träningsvilliga men dom flesta duger gott till träning på låg nivå i de flesta grenar. Drag och viltspår brukar vara favoriter.

Tyvärr är rasklubben helt ute och cyklar, man mörkar, går bakom ryggen på varann, tar beslut till sina egna fördelar osv.

 

[isafore]

Mvh Isafore som har planer att avla på en Dalmatiner som hon själv sa var kass i psyket, som har problem med pälsen, som var så rädd så att hon undrade om den har hjärntumörer och som är opererad för uratstenar.

Jepp, han var skotträdd och vek när jag fick honom men när kemiska kastreringen gick ut så har det inte varit problem sen dess. Finns film på min instagram där han går lös när det är full eld på skjutbanan bredvid om någon är intresserad. Ja, han hade en sten en gång och det är enligt veterinär inte ärftligt på individplan utan alla dalmatiner bär på det anlaget. Och nej han har inga hudproblem.. Som jag redan har förklarat för dig så var han ful i huden en gång när jag hämtade honom på hundpang, vet inte vad dom gjort med honom där.. Aldrig haft problem varken före eller efter det.

OCH vad bra att du slipper köpa en valp efter honom om han är så hemsk Diskussionen slut. Du har dina åsikter, jag har mina.

 

[isafore]

Men sannolikheten är väl rätt stor att man är påläst på sin egen ras? Om man äger två dalmatiner så vet man ju inte automatiskt dubbelt så mycket mer om rasen än den som har en dalmatiner.

Nej men det är skillnad på att äga en sällskapshund vs äga 3 hundar från olika linjer, sitta i rasklubbens kommitté, se 30-tal olika hundar flera gånger i månaden, besökt och diskuterat med ett flertal uppfödare.

 

[mandalaki]

Nej men det är skillnad på att äga en sällskapshund vs äga 3 hundar från olika linjer, sitta i rasklubbens kommitté, se 30-tal olika hundar flera gånger i månaden, besökt och diskuterat med ett flertal uppfödare.

Påläst kan man bli på olika sätt, var min poäng.

 

[Tonto]

Jepp, han var skotträdd och vek när jag fick honom men när kemiska kastreringen gick ut så har det inte varit problem sen dess. Finns film på min instagram där han går lös när det är full eld på skjutbanan bredvid om någon är intresserad. Ja, han hade en sten en gång och det är enligt veterinär inte ärftligt på individplan utan alla dalmatiner bär på det anlaget. Och nej han har inga hudproblem.. Som jag redan har förklarat för dig så var han ful i huden en gång när jag hämtade honom på hundpang, vet inte vad dom gjort med honom där.. Aldrig haft problem varken före eller efter det.

OCH vad bra att du slipper köpa en valp efter honom om han är så hemsk Diskussionen slut. Du har dina åsikter, jag har mina.

En hund som blir så fruktansvärt rädd av att bli kastrerad är inte mentalt stabil... det är fruktansvärt hur rädd han är på filmerna du har lagt upp. Det är inte att vara skotträdd och vek, utan rent av skräcklsagen. Du menar hudproblem som enligt dig själv även blir bättre vid foderbyte? Och tappade päls som han hade gjorde "även i början"? Du klagar på att uppfödare avlar på skithundar och hur aveln är åt helvete, så pass att du ville byta ras för att det inte går att vara seriös. Men du sitter här och försvarar att avla på en hund med sådana rädslor? Kastrering ska inte spela någon roll, är hunden stabil så är den!

 

[YorkWann]

Kassa mentalt

 

[Tora]

Vi är inne på vår tredje dalmatiner. Tre underbara individer. Smarta hundar som lär sig (ofog) fort

En av mina har allergi. Men det var något skumt med den kullen. Av 5 eller 7 valpar var det bara två som levde vid födseln. Uppfödaren har aldrig varit med om något liknande och då har hon låååång erfarenhet och fött upp många kullar.

Jag tror att det är väldigt viktigt att välja rätt uppfödare.

Mina har ingen skotträdsla från början men hanen (11 år gammal) har nu på gamla dar börjat bli rädd för fyrverkerier. Veterinären tror det har med åldern och förändringar i hörseln att göra.

Mina är väldigt enkla och okomplicerade hundar. Älskar att vara ute och springa men när familjen ligger helt utslagna i influensa i två veckor så är dom nöjda bara dom får ligga under täcket och mysa tillsammans med matte eller husse.

Tiken vi har nu är en omplacering vars två första år i livet var riktigt tuffa. Trots det en helt fantastisk hund som har ett oändligt tålamod med våra barn.

Jag tror aldrig jag kommer byta ras. Mitt hjärta slår för dalmatiner

 

[Tonto]

Påläst kan man bli på olika sätt, var min poäng.

Jag är inte i utställningssvängarna då vår hund inte får ställas pga färgfel, men utställning är inte allt. Jag tycker dock att det är viktigare med en kontakt till alla ägare av Dalmatiner, då problemen inom rasen gärna sopas under mattan, utställningsresultat och därmed utseende och färg tycks gå före temperament, hälsa och sundhet. Det finns problem och det är fruktansvärt sorgligt att se vad som anses vara godtagbart i aveln. Det går att läsa på, träffa folk och deras hundar, se hundar på utställning även om man bara äger en hund av rasen.

 

[dobbis]

Och det är inte vad hon tror @isafore har sagt, det finns ett flertal gamla trådar där hon skriver exakt det som påstås.

Hon har ju också förklarat varför hon har sagt vissa saker och att han efter att "kastratmedlet" gått ur kroppen så blev han en annan hund.
Jag har läst samma trådar och ser en del av det som rent spånande som även en del av oss andra håller på med, tex röd fläck: kan det vara allergi,färg från halsband,mm?
Och vad gäller urin vad det nu hette så håller ju isafor med om att han haft det vid ett tillfälle,så det finns ingen anledning till att vara taskig. (ja,det kom kanske inte från rätt person )

 

[Tonto]

Hon har ju också förklarat varför hon har sagt vissa saker och att han efter att "kastratmedlet" gått ur kroppen så blev han en annan hund.
Jag har läst samma trådar och ser en del av det som rent spånande som även en del av oss andra håller på med, tex röd fläck: kan det vara allergi,färg från halsband,mm?
Och vad gäller urin vad det nu hette så håller ju isafor med om att han haft det vid ett tillfälle,så det finns ingen anledning till att vara taskig. (ja,det kom kanske inte från rätt person )

Fast är hunden verkligen mentalt stabil om den blir så? Inte ens våran skräphund är så instabil att han blivit skräckslagen nu när han är kastrerad...

Hon har skrivit till mig att hunden har problem med huden/pälsen och att han är/blir orange samt att hunden tappade päls vid tillfället hon beskriver att han även gjorde det i början. Hunden har inte någon liten röd fläck, utan det är ful i pälsen från huvud till kors, så pass att när man kunde se bilderna så undrade folk om hunden hade fått en kemikalie på sig. Sen så skriver hon även att hunden fick hudproblem när den åt veterinärfoder. Veterinären trodde att det var allergi när hon var inne med hunden. Hur mycket problem ska man sopa under mattan? När hon själv klagar på folk som använder skithundar så kanske hon skall undvika att använda en hund med så många problem i aveln?

 

[isafore]

En hund som blir så fruktansvärt rädd av att bli kastrerad är inte mentalt stabil... det är fruktansvärt hur rädd han är på filmerna du har lagt upp. Det är inte att vara skotträdd och vek, utan rent av skräcklsagen. Du menar hudproblem som enligt dig själv även blir bättre vid foderbyte? Och tappade päls som han hade gjorde "även i början"? Du klagar på att uppfödare avlar på skithundar och hur aveln är åt helvete, så pass att du ville byta ras för att det inte går att vara seriös. Men du sitter här och försvarar att avla på en hund med sådana rädslor? Kastrering ska inte spela någon roll, är hunden stabil så är den!

Nej det problemet med pälsen/huden han hade under ett par veckor för 1,5 år sedan blev varken bättre eller sämre av foderbyte. Ingen aning om vart det kom ifrån men det försvann av sig själv och han har inga foderrestriktioner. Det var veterinären som sa att jag skulle byta foder men det gjorde jag inte. Men det här har jag redan förklarat typ 28000 ggr.

Och ja han hade något avvikande beteende under två dygn för 2 år sedan. AVVIKANDE. Därav min tråd här. Jag blev orolig för att han betedde sig helt onormalt av någon anledning. Han har aldrig visat det beteendet varken före eller efter. Så en hund får aldrig någonsin bli rädd, känna obehag eller ha ett avvikande beteende en kort period av sitt liv? Han är normalt totalt orädd och en fröjd att leva med varje dag.

Kastreringen orkar jag inte ens nämna. Att vi har skilda meningar är inget nytt. Idag var jag bara trött på bittra människor.