Dalmatiner

Man får säga vad man vill om Dalmatiner. Jag har inte ifrågasatt @Toras syn på något vis. Jag skriver om min bild av aveln och hälsoproblemen i aveln. Jag har inte sagt att hennes bild är fel, hon har säkert den upplevelsen, men uppenbarligen är det många som har en annan bild av det hela.

Jag håller med dig.
 
Och min erfarenhet är helt annorlunda. Nämligen att det finns de som är otrevliga och mår dåligt men det är långt ifrån extremt många som du skriver.
På tex de dalmatinerträffar jag har varit på har det bara varit jättetrevliga hundar. Tex svårt att träna agility i grupp med sjuka och otrevliga hundar.

Alla kan träna med mina hundar. Däremot följer inte hundarna med folk ut på promenad om dom inte känner dom.

Undra om det inte snarare beror på vilka dalmatinerkretsar man umgås i.

Jag har ju varit på många läger och dalmatinerträffar. Sist var vi 28 hundar tror jag, inte ett enda gruff! Såg totalt 2 hundar med lite sämre päls, båda var i ett års åldern.
 
Du kan inte föreställa dig att det genuint är andra människors upplevelse? Att den skiljer sig från din? Att de inte skriver så för att vara väldigt otrevliga, utan för att det är faktiskt deras bild av rasen?
Självklart har alla rätt att skriva sin bild av rasen! Men dom får ju det att låta som att dalmatinern är världens sjukaste otrevligaste ras, vilket helt enkelt inte stämmer! Ingen av oss som är positiva till rasen förnekar att det finns problem! Men att säga att den är så fruktansvärt sjuk och otrevlig är ju inte sant.
 
Självklart har alla rätt att skriva sin bild av rasen! Men dom får ju det att låta som att dalmatinern är världens sjukaste otrevligaste ras, vilket helt enkelt inte stämmer! Ingen av oss som är positiva till rasen förnekar att det finns problem! Men att säga att den är så fruktansvärt sjuk och otrevlig är ju inte sant.
Men uppenbarligen är man otrevlig, onyanserad o okunnig om man skriver annat än bara lovord om rasen.
 
Självklart har alla rätt att skriva sin bild av rasen! Men dom får ju det att låta som att dalmatinern är världens sjukaste otrevligaste ras, vilket helt enkelt inte stämmer! Ingen av oss som är positiva till rasen förnekar att det finns problem! Men att säga att den är så fruktansvärt sjuk och otrevlig är ju inte sant.

"Så fruktansvärt sjuk och otrevlig" är nog tolkningen från er som har en syn/erfarenhet som är tvärtemot andras. Som jag ser det är dina och andras invändningar mot kritiken ungefär lika rimliga som om "andra sidan" skulle börja anklaga er för att säga att det inte finns några problem alls och dalmatiner är en superhund som är perfekt för alla i alla situationer.

Upprördheten verkar komma från konflikten, inte vad som faktiskt skrivs...
 
Alltså, jag som rört mig mycket i lagottovärlden (haft egen, träffat många, både hundar och ägare och uppfödare genom tävlingar, utställningar och genom att vara aktiv i klubben) känner igen det där med att folk upplever en viss ras på ett visst sätt. Jag vet att det finns många härliga lagotto - men jag förnekar inte att det tyvärr finns en hel del mindre bra också.
Genom att veta vilka uppfödare som är bättre/sämre (beroende på ens egen uppfattning) gör ju att jag kan sålla och rekommendera de ansvarsfulla uppfödarna och på så vis förhoppningsvis minska problemen som finns i rasen.


Angående dalmatiner så ser jag dem sällan inne på operation, till skillnad mot mops, frallor och boxer bla. Det beror såklart på vad för sjukdom raserna har men jag vet också att jag inte kan säga att en ras är frisk bara för att de sällan är på min avdelning. Det gäller ju att lyssna på alla som har erfarenhet av en ras - att bara förneka blir rasen inte bättre av. Däremot kan man ju rekommendera uppfödare som är seriösa.
 
Visst finns det sjukdomar men det finns i ALLA raser och dom är INTE fler his dalmatiner än någon annan!

Det här stämmer ju inte. Antalet sjukdomar som finns hos olika raser skiljer sig åt och det finns ett antal raser som är friskare än dalmatiner (det betyder dock inte att det inte finns raser som är sjukare också). Min egen ras jack russell terrier är ett av flera exempel på en friskare ras baserat på antal rassjukdomar samt försäkringsbolagens premier.

Jag tycker det är lite fult att anklaga @Tonto mfl för att sprida en bild av dalmatinern som "inte stämmer" när det knappast kan finnas något rätt eller fel i frågan, bara olika erfarenheter. Men själv skriver du saker som inte stämmer om rasens hälsoläge.
 
Jag har ju varit på många läger och dalmatinerträffar. Sist var vi 28 hundar tror jag, inte ett enda gruff! Såg totalt 2 hundar med lite sämre päls, båda var i ett års åldern.

Här har vi ännu ett normaliserande av problemen. När hudproblem nämns så nämner man gärna att de hade de som unghundar. Det fick vi höra MYCKET av när Rollo var sjuk som unghund, att han skulle "växa" ifrån det och att det var normalt för dalmatiner att ha finnar, tappa päls och få utslag som unghundar.
 
Här har vi ännu ett normaliserande av problemen. När hudproblem nämns så nämner man gärna att de hade de som unghundar. Det fick vi höra MYCKET av när Rollo var sjuk som unghund, att han skulle "växa" ifrån det och att det var normalt för dalmatiner att ha finnar, tappa päls och få utslag som unghundar.

Det är ju "normalt" eftersom så många drabbas. Sen att kunskapen om hur man ska hantera det i kombination med specialfoder gör ju att många aldrig behöver uppsöka vet för det.
Men jag personligen tycker inte det är normalt att behöva bada en så korthårig hund så pass ofta och ge den specialfoder för att den ska ha en bra liv.
 
När man talar om sjuka Dalmatiner så verkar det tolkas som att sjuk = dödsjuk hund som bor hos veterinären. En sjuk hund kan vara en hund som måste badas extra, måste äta specialfoder, som måste få tillskott. En hund som då och då får utslag. Det behöver inte vara stora saker för att det ska vara sjukligt och oacceptabelt.

En hund som är otrevlig mentalt behöver inte vara en hund som anfaller folk och fä. Det kan vara en hund som har rädslor, som är småsur mot andra hundar, som är obekväm att hanteras. Småproblem, som dock fortfarande är oacceptabla och rent av otrevliga i en sällskapshund. En sådan hund kan fungera utmärkt på träningar, i samhället, bara man tänker lite extra på hur man hanterar saker.

När man tittar på vår Dalmatiner så ser han inte sjuk ut. Han har bra päls utan utslag, han kliar sig inte och så vidare. Arbetet för att han ska må bra är däremot enormt stort, därav är det inte en hund som är frisk. Han är sjuk, han skulle inte fungera om vi inte la ner mängder med tid och pengar på att han ska fungera. Han ser frisk ut, men han är sjuk. Skulle vi inte hantera hans problem så skulle han behöva avlivas. Hundar som egentligen inte är helt friska, ser friska ut så länge de får lite "extra omsorg".

Många Dalmatiner ägare ger specialkost, de är restriktiva med vad de ger för godis, jag tror t.ex. att någon här på buke sa att dom bara gav pannkaka och något mer som belöning till sin Dalmatiner.

Jag tror även att man inte söker veterinärvård speciellt ofta för hudproblemen, då det tvättas och has med diverse hemmakurer istället, för det är ju inte onormalt att dom har lite småproblem, det är ingen big deal liksom. Och så avlar man på hundarna som inte har mer än småproblem, för det är ju ingen big deal, och därmed skapar man fler och fler hundar med småproblem. På detta så plockar man bort hundar som kanske är helt friska och rastypiska på grund av att de har fläckar som är fula. Allihopa är helt galet och sorgligt.

Sen finns det såklart friska Dalmatiner som är trevliga mentalt, vi älskar våran hund och tycker att han är underbar, med alla sina sjukdomar och sin lite tråkiga mentalitet med surhet mot andra hundar pga osäkerhet samt att han inte kunde hantera löptikar och behövde kastreras. Sambon skulle mer än gärna kunna tänka sig en till Dalmatiner om det inte vore en så stor risk att få en sjuk hund, men så länge problemen normaliseras och uppfödare beter sig illa och avlar på hundar med varesig små eller stora problem så kommer jag aldrig att rekommendera rasen. Jag skulle helt enkelt inte våga chansa igen.
 
Det är ju "normalt" eftersom så många drabbas. Sen att kunskapen om hur man ska hantera det i kombination med specialfoder gör ju att många aldrig behöver uppsöka vet för det.
Men jag personligen tycker inte det är normalt att behöva bada en så korthårig hund så pass ofta och ge den specialfoder för att den ska ha en bra liv.

Vi behöver som sagt bada en gång i veckan med specialschampo och han har ätit allergifoder länge, nu fungerar han på Majstor Lamm och Ris, men vi får se hur länge det går.
 
När man talar om sjuka Dalmatiner så verkar det tolkas som att sjuk = dödsjuk hund som bor hos veterinären. En sjuk hund kan vara en hund som måste badas extra, måste äta specialfoder, som måste få tillskott. En hund som då och då får utslag. Det behöver inte vara stora saker för att det ska vara sjukligt och oacceptabelt.

En hund som är otrevlig mentalt behöver inte vara en hund som anfaller folk och fä. Det kan vara en hund som har rädslor, som är småsur mot andra hundar, som är obekväm att hanteras. Småproblem, som dock fortfarande är oacceptabla och rent av otrevliga i en sällskapshund. En sådan hund kan fungera utmärkt på träningar, i samhället, bara man tänker lite extra på hur man hanterar saker.

När man tittar på vår Dalmatiner så ser han inte sjuk ut. Han har bra päls utan utslag, han kliar sig inte och så vidare. Arbetet för att han ska må bra är däremot enormt stort, därav är det inte en hund som är frisk. Han är sjuk, han skulle inte fungera om vi inte la ner mängder med tid och pengar på att han ska fungera. Han ser frisk ut, men han är sjuk. Skulle vi inte hantera hans problem så skulle han behöva avlivas. Hundar som egentligen inte är helt friska, ser friska ut så länge de får lite "extra omsorg".

Många Dalmatiner ägare ger specialkost, de är restriktiva med vad de ger för godis, jag tror t.ex. att någon här på buke sa att dom bara gav pannkaka och något mer som belöning till sin Dalmatiner.

Jag tror även att man inte söker veterinärvård speciellt ofta för hudproblemen, då det tvättas och has med diverse hemmakurer istället, för det är ju inte onormalt att dom har lite småproblem, det är ingen big deal liksom. Och så avlar man på hundarna som inte har mer än småproblem, för det är ju ingen big deal, och därmed skapar man fler och fler hundar med småproblem. På detta så plockar man bort hundar som kanske är helt friska och rastypiska på grund av att de har fläckar som är fula. Allihopa är helt galet och sorgligt.

Sen finns det såklart friska Dalmatiner som är trevliga mentalt, vi älskar våran hund och tycker att han är underbar, med alla sina sjukdomar och sin lite tråkiga mentalitet med surhet mot andra hundar pga osäkerhet samt att han inte kunde hantera löptikar och behövde kastreras. Sambon skulle mer än gärna kunna tänka sig en till Dalmatiner om det inte vore en så stor risk att få en sjuk hund, men så länge problemen normaliseras och uppfödare beter sig illa och avlar på hundar med varesig små eller stora problem så kommer jag aldrig att rekommendera rasen. Jag skulle helt enkelt inte våga chansa igen.

Du har helt rätt. En hund som måste ha specialfoder, som måste badas ofta, som måste ges speciellt godis, som visar hundaggressivitet eller osocialitet eller ljudkänslighet, är ingen helt frisk hund. Såna hundar borde vara enormt ovanliga i en ras. Är det vanligt med sådana problem så är det ju självklart att rasen generellt är en sjuk ras, både fysiskt och psykiskt. Det betyder ju inte att det inte finns friska individer av den rasen! Självklart finns det det! Men det är ju förstås helt oacceptabelt att det stora flertalet hundindivider i en ras dras med olika fysiska och/eller psykiska problem som måste hanteras. :(
 
Du har helt rätt. En hund som måste ha specialfoder, som måste badas ofta, som måste ges speciellt godis, som visar hundaggressivitet eller osocialitet eller ljudkänslighet, är ingen helt frisk hund. Såna hundar borde vara enormt ovanliga i en ras. Är det vanligt med sådana problem så är det ju självklart att rasen generellt är en sjuk ras, både fysiskt och psykiskt. Det betyder ju inte att det inte finns friska individer av den rasen! Självklart finns det det! Men det är ju förstås helt oacceptabelt att det stora flertalet hundindivider i en ras dras med olika fysiska och/eller psykiska problem som måste hanteras. :(

Det behöver inte heller vara STORA SLÄGGAN som slås när det gäller dom problemen. Det kan vara småsaker, men småsaker ska inte ignoreras. Tillslut så blir det stora problem och jag tycker att det behöver uppmärksammas i alla avel.

De här problemen finns i all avel.

När jag t.ex. frågade om man kunde göra något åt uppfödare som avlar på hundar med epilepsi i släkten i en annan ras så blev jag hotad av en uppfödare. Jag nämnde inga namn. Ingen information om någon, utan en simpel fråga. Ändå så blev någon så upprörd att de kände behovet att hota mig. Jag skrev dock ett email till rasklubben rörande både den uppfödaren som hade avlat på hundar med epilepsi i närliggande led och rörande uppfödaren som hotade mig och det mottogs väl.

Det är inte på grund av att jag ogillar Dalmatiner eller någon annan ras som jag skriver om de dåliga sidorna. Det är för att faktiskt uppmärksamma folk på hur illa det kan gå och hur småsaker bortförklaras. Kortnosar snarkar ju, det är ju gulligt. Vissa hundar kan inte föda fram sina valpar, men det är ju bara så det är. Schäferklåda var ett ganska vedertaget begrepp på klubben. Jag önskar bara att uppfödare och rasklubb kunde ta sitt ansvar och vara mer stränga. Det är inte acceptabelt att det ses som ganska normalt att unghundar har hudproblem, det är inte acceptabelt att premiera hundar med gul päls och svamp på utställning, det är inte acceptabelt att avla på hundar som är lite halvkassa mentalt, det är inte acceptabelt att se specialvård som något normalt för att hålla hundarna fräscha. Jag önskar att rasen kunde vara så frisk som det ibland påstås att den är.
 
Detta med att man som icke uppfödare "omyndigförklaras" i sin kunskap i en ras verkar väldigt vanligt. Det har hänt mig många gånger. En del har en tendens att när man ifrågasätter något som de inte kan ge ett bra svar på. Då får jag höra att de har minsann haft rasen i XX antal år och vet minsann av erfarenhet hur det är och jag som inte alls haft rasen lika länge borde inte få öppna min mun (underförstått). Men kan ändå inte ge ett bra svar på en relevant fråga :crazy:

Jag har några gånger svarat ärligt på sociala medier vad man ska tänka på när men letar individer i min ras. Då enbart genom att säga att dessa brister förekommer, inte att det skulle vara vanligt eller något. Konstigt nog verkar det bara vara uppfödare som reagerar negativt på det. Framtida valpköpare verkar mest tacksamma att få informationen så det vet vad de ska kolla efter. Då kan jag ju nästan tro att de uppfödare (inte alla) som tycker det är fel av mig att lista de "brister" som förekommer känner sig träffade av detta? Har de inte dessa brister i sina uppfödningar så bör de ju inte vara rädda för frågor om dem, eller?

Jag litar nog normalt mer på informationen från en valpköpare än en uppfödare. Valpköparen är ju inte en "försäljare" utan en person som bor och tränar med en hund, den har sällan någon vinning av att vara oärlig. Uppfödaren har ju självklart ett underliggande syfte att "sälja" sin ras och sina valpar och att det förekommer oärliga uppfödare är ju inget nytt...
 
Jag litar nog normalt mer på informationen från en valpköpare än en uppfödare. Valpköparen är ju inte en "försäljare" utan en person som bor och tränar med en hund, den har sällan någon vinning av att vara oärlig. Uppfödaren har ju självklart ett underliggande syfte att "sälja" sin ras och sina valpar och att det förekommer oärliga uppfödare är ju inget nytt...

Jag skulle säga att det även handlar om att skydda sig själv. Även de som föder upp helt horribelt sjukdomsbenägna hundar tror att det är helt rimlig avel - de skulle ju aldrig vilja skada sina hundar, alltså kan det inte vara skadligt.
 
Det är ju "normalt" eftersom så många drabbas. Sen att kunskapen om hur man ska hantera det i kombination med specialfoder gör ju att många aldrig behöver uppsöka vet för det.
Men jag personligen tycker inte det är normalt att behöva bada en så korthårig hund så pass ofta och ge den specialfoder för att den ska ha en bra liv.
Precis som uppfödare/ägare till många brachychephala raser säger att det är normalt för deras hundar att låta vid andningen. När man säger "nej det är inte normalt" säger de ändå "jo det är normalt för rasen". Det är som att :banghead::banghead::banghead:.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras När jag läste i tråden om försök att förbättra trubbnosaveln så blev jag nyfiken på om det är någon mer här än jag på Bukefalos som har...
Svar
0
· Visningar
668
Senast: Tora
·
Hundavel & Ras Jag funderade länge på om jag skulle posta här eller inte. Jag har läst lite i andra trådar och läst på om alla möjliga raser så här...
2 3
Svar
43
· Visningar
2 447
Senast: Sedna
·
Hundavel & Ras Ny på forumet så har inte koll på hur detta funkar men jag ger det ett försök. Jag och sambon planerar att skaffa en till hund framöver...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
4 963
Senast: Kajsalisa
·
Hundavel & Ras Hej! Någon här som har gråhund eller erfarenhet? Vi står just nu på kö på en kull som ev föds i januari om de tog sig. 2a plats på en...
Svar
9
· Visningar
986
Senast: _Taggis_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp