Bryta upp med sambo (långt)

[Modest]

Jag vet inte riktigt. Jag tror inte han kommer lämna på en vecka, som jag önskat i en enkel värld. Jag tror han fattat att det måste ske, men inte hur snart. Vi flyttade in här tillsammans, men jag står på det (informella) kontraktet, hyr i andrahand av min bästa vän.

(Vet att det är lite mjäkigt, men trevar mig också fram lite i mörkret om hur man gör i en sån här situation.)

-- Nästa diskussion får väl bli, "nu har vi det svart på vitt att ansökningar om personnr etc kan ske även om du är i England ett tag, alltså finns det inget som hindrar oss att planera din hemresa. Nu kollar vi flyg."

Skulle egentligen åkt till Göteborg 1juli. Får väl ge kallduschen att dit åker jag själv, även om han mot förmodan är kvar. Kanske ett ypperligt tillfälle att åka till UK.

Men sluta mamma honom med flyg och ansökningar osv. Han är VUXEN! Varför jag frågade var för att jag tycker att det verkar som att du fysiskt måste flytta därifrån ett tag. Kan du flytta hem till din bästa vän ett tag och be hen, i egenskap av lägenhetsinnehavare, att ge honom ett slutdatum för utflytt? Han får lösa sin bostadssituation själv, det är helt normalt när två vuxna separerar.

 

[Utsikt]

ÅH, sånt där är så jävla fult! Det är just precis pga sånt där beteende som det är SÅ vanligt att personer stannar kvar i dåliga förhållanden, även sådana där männen misshandlar osv, just för att de plötsligt lovar att allt är bra, plötsligt bättrar sig (tillfälligt) och lovar att allt ska fortsätta vara sååå fint. Det är en del av manipulationen. Hade han seriöst fattat och seriöst velat ha det så som ni har det de bra dagarna, då hade han gjort någon ansträngning till kommunikation tidigare, någon ansträngning till att få allt bra osv. INTE allt det som du skrivit om tidigare i tråden.

Det han visar nu är inte att ni kan ha det bra. Det han visar nu är att han är en manipulativ skitstövel. Självklart en person med bra sidor också, men det har som sagt var alla människor. Det viktiga är vad man gör av sina dåliga sidor och hur mycket man låter dem påverka personer i sin omgivning och närhet.

Om du kan: låt honom inte göra sådär igen. Vill han att ni äter ute, går promenader i solnedgången osv så säg nej till det. Låt honom inte lura in dig i sina fällor.

Tack

Jag tar comfort från att gårdagen iaf inte på något sätt fick mig att ändra ståndpunkt i att vi ska vara isär.
Det gör det bara jobbigare, men jag tvivlar iaf inte på mitt beslut.

Angående att han kanske borde fixa något själv, ahah, som väl är det han vill bevisa att han kan? (Visa att du tar mina behov på allvar genom att packa och åka och ge mig space DÅ). Hmm nu glömde jag min poäng.
Bestämma datum iaf, är vad vi måste göra.

Han slutar vid 17 och mitt prov vid 19 så får bara ta tjuren vid honom och köra efter det.

 

[Utsikt]

Om du kan: låt honom inte göra sådär igen. Vill han att ni äter ute, går promenader i solnedgången osv så säg nej till det. Låt honom inte lura in dig i sina fällor.

På riktigt tre minuter senare:
"Vet att du ska plugga, men annars tänkte jag, skulle du vilja hitta på något ikväll?"

Ja. Vi ska prata om tråkiga praktiska saker. Det är vad vi ska hitta på som aktivitet.
Vi ska inte par-gulligulla bort varenda dag tills jag plötsligt glömt att jag vill separera eller vad fan han hoppas på.

 

[gammalek]

På riktigt tre minuter senare:
"Vet att du ska plugga, men annars tänkte jag, skulle du vilja hitta på något ikväll?"

Ja. Vi ska prata om tråkiga praktiska saker. Det är vad vi ska hitta på som aktivitet.
Vi ska inte par-gulligulla bort varenda dag tills jag plötsligt glömt att jag vill separera eller vad fan han hoppas på.

Oj, vad han inte fattar att han är så lätt att genomskåda.

 

[Sleepy]

På riktigt tre minuter senare:
"Vet att du ska plugga, men annars tänkte jag, skulle du vilja hitta på något ikväll?"

Ja. Vi ska prata om tråkiga praktiska saker. Det är vad vi ska hitta på som aktivitet.
Vi ska inte par-gulligulla bort varenda dag tills jag plötsligt glömt att jag vill separera eller vad fan han hoppas på.

Nu är det läge att vara Tydlig. Övertydlig. Ta ifrån honom hoppet, stå fast vid ditt beslut. Sätt ett datum. Inget umgänge.

Du klarar det här.

 

[Red_Chili]

På riktigt tre minuter senare:
"Vet att du ska plugga, men annars tänkte jag, skulle du vilja hitta på något ikväll?"

Ja. Vi ska prata om tråkiga praktiska saker. Det är vad vi ska hitta på som aktivitet.
Vi ska inte par-gulligulla bort varenda dag tills jag plötsligt glömt att jag vill separera eller vad fan han hoppas på.

Gud vad jag känner igen det där från exet som jag nämnde tidigare i tråden... Han körde på lite samma stuk. (samt började försöka vara romantisk och gulligullig) Är så vansinnigt glad att jag inte föll för det då. Trots att vi inte var ihop länge så kändes det som en evighet eftersom den relationen slukade så mycket energi för mig och ställde till med så mycket elände i hjärnan på mig.

 

[Kiwifrukt]

Du är så stark, TS! Håller tummarna för att du kan prata om det du vill prata om ikväll, och att han inte kör över dig. Jag kan på ett sätt förstå varför du kollar upp praktiska saker åt honom, han gör det ju uppenbart inte själv så jag hade kanske också varit ett kontrollfreak och bara "jo men du, nu har jag kollat upp det här och det här och det här, hej då" bara för att bli av med honom. Men precis som flera andra skrivit, han är en vuxen person och hur lockande det än kan vara att kolla upp praktiska detaljer själv för att få iväg människan ur ditt liv, så måste du låta honom göra det själv.

Jag tycker du allvarligt ska överväga att bo någon annanstans tills han lämnat ert "gemensamma" boende för gott. Han kommer försöka spela på de känslor du en gång haft för honom allt vad han orkar för att få dig att ändra dig. Kom ihåg att vi finns här om du behöver pepp och input.

 

[MiniLi]

På riktigt tre minuter senare:
"Vet att du ska plugga, men annars tänkte jag, skulle du vilja hitta på något ikväll?"

Ja. Vi ska prata om tråkiga praktiska saker. Det är vad vi ska hitta på som aktivitet.
Vi ska inte par-gulligulla bort varenda dag tills jag plötsligt glömt att jag vill separera eller vad fan han hoppas på.

Men alltså är han trög eller?
Du har sagt att du vill göra slut alternativt kan gå med på paus där ni separerar under paustiden. Varken paus eller göra slut involverar att man umgås eller gör saker tillsammans. Antingen är han ju riktigt långsam i huvudet eller extremt manipulativ. Han visar ingen som helst respekt för dig.

Att fortsätta bo tillsammans är ju bara något slags självplågeri för din del. Varför utsätter du dig själv för det?
Flytta ut omedelbart och försök få ut honom ur lägenheten asap. Egentligen är det ju han som ska ut direkt, du är väldigt snäll om du låter honom bo kvar tills ett lämpligt flyg går men egentligen borde du kicka ut honom och hänvisa till hans vänner eller typ hotell.

Det finns ju inga fördelar överhuvudtaget för dig med att ni bor ihop tills han flyttar. Varför gör du så mot dig själv?

Bo ihop vid separation kan funka om man är överens, respekterar varandra och ger varandra så mycket space som möjligt. Han gör ju tvärt om, invaderar och kör över dig totalt.

 

[lilstar]

Det låter mer och mer som att du har växt ifrån honom och det är den verkliga anledningen till separationen. En jättebra anledning tycker jag!

Jag tänker säga emot alla lite nu om det här med mammandet. Visst man ska inte mamma sin partner men nu handlar det faktiskt om att få igenom separationen på smidigast möjliga sätt och om det hjälper att du styr upp det åt honom så är det väl bättre än att sitta och vänta på att det aldrig händer eller hamna i världens bråk för att han ska ta tag i det.

En brasklapp bara om sambolagen! Nu måste han ju ända lämna landet men tänk på att han också har rättigheter, särskilt om ni flyttade in samtidigt. Vem som står på kontraktet är inte så viktigt i det fallet. Ytterligare en anledning att få iväg honom så smidigt som möjligt.

 

[Jerseyite]

Jag har läst och hejat i tystnad men nu känner jag hur min bullshit-allergi börjar klia. ”Men se så bra vi kan ha det” är ju det äldsta tricket i boken. Bestäm ett datum (INNAN månadens slut), flytta tillfälligt till en kompis vars namn du inte avslöjar, och klockan tolv på utsatt datum kommer en nyckelgubbe hem till dig och byter ut alla lås.

 

[Utsikt]

Hej alla. Bra att checka in lite iaf.
Ska uppdatera och svara ordentligt imorgon. Har inte uppdaterat ordentligt för det går inte så fort som jag vill (är inte så hård som jag vill, SUCK! Hemma igår och idag.). Det är definitivt och väldigt tydligt "men se så bra vi kan ha det" level 9000.

Lär resonera med mig själv om detta via buke när jag sätter mig och svarar. Ska läsa igenom hela tråden igen då också.

Kort iaf så ska jag iaf sova hos en vän imorgon.
Ett litet (men stort för mig) steg på vägen, och iaf i rätt riktning. Sedan gjort mig extremt upptagen hela veckan. Ska planera in att sova borta då också.

Hoppas kunna uppdatera om flyg imorgon med.
TACK för att ni är med mig och peppar och pushar, och hjälper mig komma ihåg vad JAG egentligen känner. Det är ovärderligt.

 

[Utsikt]

Det låter mer och mer som att du har växt ifrån honom och det är den verkliga anledningen till separationen. En jättebra anledning tycker jag!

Jag tänker säga emot alla lite nu om det här med mammandet. Visst man ska inte mamma sin partner men nu handlar det faktiskt om att få igenom separationen på smidigast möjliga sätt och om det hjälper att du styr upp det åt honom så är det väl bättre än att sitta och vänta på att det aldrig händer eller hamna i världens bråk för att han ska ta tag i det.

En brasklapp bara om sambolagen! Nu måste han ju ända lämna landet men tänk på att han också har rättigheter, särskilt om ni flyttade in samtidigt. Vem som står på kontraktet är inte så viktigt i det fallet. Ytterligare en anledning att få iväg honom så smidigt som möjligt.

Så är det nog, fast det vill jag inte ens erkänna för mig själv... Det är så skönt att bara kunna peka på "men vi vill olika om barn", men det är ju verkligen bara en del av det hela. Sedan angående mammandet håller jag med, denna sista push så att det verkligen blir av, så smidigt som möjligt, så ska jag njuta (SÅ mycket) av att inte mamma sen.

Ska dubbelkika lite på den, om så bara för att vara beredd.

Jag har läst och hejat i tystnad men nu känner jag hur min bullshit-allergi börjar klia. ”Men se så bra vi kan ha det” är ju det äldsta tricket i boken. Bestäm ett datum (INNAN månadens slut), flytta tillfälligt till en kompis vars namn du inte avslöjar, och klockan tolv på utsatt datum kommer en nyckelgubbe hem till dig och byter ut alla lås.

Halvt kl

Så är det verkligen. Har haft lite upp och ned med mig själv, såklart, lite tvivel på om jag begår ett misstag osv osv. Särskilt när det går rundgång på "men vi har ju haft det så BRA", "vad hände med oss??" och "SE vad bra det KAN vara!". Nåja. Det var igår. Sedan kom jag hem på kvällen för ännu en vända av "hur hamnade vi här" bla bla. Och nu känner jag mig mest trött. Trött och irriterad och vill bara ha det klart. (Skönt iofs, jämfört med "men tänk om jag gör feeeeeel".)

Tog diskussionen om att nej, jag kommer inte bara kunna slappna av och ha det "så bra som möjligt" tills han åker. (Jag menar va? Hur kan han tro det ens?) SÄRSKILT inte medan han inte ens bokat flyg. Sa att the sooner the better för honom att åka. Känns så awkward nu när han försöker få allt "bra" under tiden och jag bara känner hur jag sakta tappar respekten för honom. Och DET gör ont. Ett vuxet agerande, att ta in vad som sker och ta tag i flyg etc hade nått tusen gånger längre än detta. Nåja.

Jag hoppas att min frånvaro under resten av veckan kanske får polletten att trilla ned lite. Det blir iaf där sista dagarna i juni/första i juli. Egentligen skulle vi åkt till Göteborg då, men antingen blir det inte av eller så åker jag själv.
"Men jag kan åka efter det?". Ehm. Nej. Vi ska inte åka på minisemester med mina kompisar som vet att vi ska separera? Märklig stämning? Aaaahh. Ja det suger men tyvärr kommer inte detta att ske liksom. Vill du bespara dig tanken på det så åk hem innan då.

Överlag känns det iaf som att tvivlen på om jag gör rätt bara blir mindre.
Ser fram emot att vara själv. Laga min egen lilla mat. Träna när jag vill utan att känna att jag tar tid från "oss". Vara i stallet hur mycket jag damn well känner för. Klart jag kommer vara ledsen också, och det kommer vara skitjobbigt då och då.
Blir det mycket tvivel ska jag läsa tråden. Man behöver en kalldusch ibland.

(side note, till mig själv: Detta är alltså en person som inte "tror på" att man kan vara särbo och ändå älska varandra "på riktigt". Medan jag tycker det låter som en ypperlig lösning. Håhå jaja.)

 

[the_connemara]

Otroligt härligt att läsa dina inlägg!!

 

[athena_arabians]

(side note, till mig själv: Detta är alltså en person som inte "tror på" att man kan vara särbo och ändå älska varandra "på riktigt". Medan jag tycker det låter som en ypperlig lösning. Håhå jaja.)

Vilket ärkepucko. Jag har älskat min särbo i 11 år nu, trots 54 mil emellan oss. Eftersom han fortfarande vill vara med mig så får jag väl anta att han älskar mig också

 

[Utsikt]

Vilket ärkepucko. Jag har älskat min särbo i 11 år nu, trots 54 mil emellan oss. Eftersom han fortfarande vill vara med mig så får jag väl anta att han älskar mig också

Men eller hur! Tanken på er slog mig, ni verkar ju ha det sååååå dåligt
Eller hur det nu var...

Sen fattar jag att HAN kanske inte vill vara särbo. Men dessa svepande påståenden...
Och då är vi nog lite väl olika ja? I detta och LITE för mycket annat.

@the_connemara Tack! Skönt att höra också, då kan jag med gott samvete fortsätta peppa här, för det lär behövas ett litet tag till. Men känner mig väldigt motiverad!

 

[athena_arabians]

Men eller hur! Tanken på er slog mig, ni verkar ju ha det sååååå dåligt
Eller hur det nu var...

Sen fattar jag att HAN kanske inte vill vara särbo. Men dessa svepande påståenden...
Och då är vi nog lite väl olika ja? I detta och LITE för mycket annat.

@the_connemara Tack! Skönt att höra också, då kan jag med gott samvete fortsätta peppa här, för det lär behövas ett litet tag till. Men känner mig väldigt motiverad!

Särbo är da shit Men det kräver att båda är vuxna människor på riktigt och trygga i sig själva, annars blir det fort kletigt. Att vara svartsjuk funkar inte, det hade varit ohållbart.

 

[the_connemara]

Men eller hur! Tanken på er slog mig, ni verkar ju ha det sååååå dåligt
Eller hur det nu var...

Sen fattar jag att HAN kanske inte vill vara särbo. Men dessa svepande påståenden...
Och då är vi nog lite väl olika ja? I detta och LITE för mycket annat.

@the_connemara Tack! Skönt att höra också, då kan jag med gott samvete fortsätta peppa här, för det lär behövas ett litet tag till. Men känner mig väldigt motiverad!

Såg ditt tillägg nu. Alltså svepande påståenden i den stilen höll den förra killen jag träffade på med. Respekten försvann fort där kan jag säga

Fortsätt för gud skull! Tråden är till för DIG, vi peppar oavsett vilket skede du är i, men snart är du fri

 

[Sleepy]

Känns så awkward nu när han försöker få allt "bra" under tiden och jag bara känner hur jag sakta tappar respekten för honom.

Istället för att verkligen lyssna, respektera det du säger och det du vill; så försöker han manipulera dig dit han vill ha dig. Fullständigt respektlöst och troligen ett fenomen som pågått länge utan att du haft distans till att se det. Stå stark och ge inte upp nu.

 

[Lovisaleonora]

Tog diskussionen om att nej, jag kommer inte bara kunna slappna av och ha det "så bra som möjligt" tills han åker. (Jag menar va? Hur kan han tro det ens?) SÄRSKILT inte medan han inte ens bokat flyg. Sa att the sooner the better för honom att åka. Känns så awkward nu när han försöker få allt "bra" under tiden och jag bara känner hur jag sakta tappar respekten för honom. Och DET gör ont. Ett vuxet agerande, att ta in vad som sker och ta tag i flyg etc hade nått tusen gånger längre än detta. Nåja.

Han har givetvis full rätt att ha en uppfattning att särbo inte fungerar. För honom. Och det kan ju vara trist, längre fram. Just den här relationen verkar ju körd i botten i vilket fall som helst. Han hade nog tjänat en hel del på att vara liten mer öppensinnad när det kommer till möjligheterna att ha de människor en vill ha i sitt liv. Men det är ju en helt annan historia, för hans terapeut att komma tillrätta med.

Ovanstående historia är inte helt okänd, den där "så länge kan vi ju bo ihop/hänga ihop/äta middag ihop/..." Förhoppningen är ju troligen att det bara rullar på och rätt vad det är sitter en där med två barn och en hund. Utan att veta riktigt hur det gått till. Den där historien har jag sett på rätt nära håll, men med tre barn, två hundar och stor villa. Det är inte vackert när det spricker. Alla har rätt till sina medvetna val.

Jag tror att du redan kommit ut på andra sidan, att även om det gör ont så är det fett värt det. Du har luktat på det fria livet och gillar doften. Håll fokus på målet så kommer du dit.

 

[Utsikt]

Jag tror att du redan kommit ut på andra sidan, att även om det gör ont så är det fett värt det. Du har luktat på det fria livet och gillar doften. Håll fokus på målet så kommer du dit.

Så känns det. Även om det är tråkigt så känner jag också ett lyft i själen. Och det lyftet är värt allt.

Men här ska inte rullas på, jag vägrar. Och största chansen att vi skulle kunna ha någon... inte normal, men mindre sönderstressad (från min sida) tid innan han åker, är ju bara om han bokar biljett och börjar ta tag i detta. Så om han ville göra sig själv, oss och mig den tjänsten...

Träffade en annan god vän igår så det var fint att dela (igen) och få input från ännu en vinkel. Det är också hon och jag som pratar lite löst (nu mindre löst) om att bli flatmates framöver, så det känns ju jättebra Ska dit och hälsa på igen på lördag, då får jag också nycklar eftersom hon ska vara borta nu, från söndag och en vecka framåt. Så himla snällt. Och så väldigt tajmat om man kan säga så. En hel lägenhet som fristad om/när jag behöver sova borta.

Och dessutom en chans att känna in sig lite på rummet jag kanske flyttar in i sen