Jag har faktiskt inget att säga någon som inte läser vad man skriver - personangrepp eller ej. Jag ska inte behöva dra upp varje enskilt fall där det bevisligen inte fungerar som i teorin - någonstans måste man inse det också (och jag får inte dra upp det heller - även jag har tystnadsplikt i mitt jobb, men jävlar vad jag skulle vilja lägga ut filerna på både de ensamkommande och de familjer jag möter i verkligheten på forum där man tror att det är så himla lätt att få stanna i Sverige - någon hade nog kommit till insikt då skulle jag tro).
Jag håller med här - när jag flyttade hem från utlandet fanns det inte en enda bostad ledig där jag VILLE bo, vilket gjorde att jag fick sätta mig tre mil ut på landet. Här finns det också rätt mycket lägenheter och hus som hyrs ut, nackdelen är att man måste vara bilburen, men jag har inget problem med det. Staden jag ville bo i är en av de kommuner som tar emot flest flyktingar i landet, kanske har det ett samband, men det ska också sägas att det finns 10.000 bostadslösa studenter i samma stad på hösten ;-)
@marshall självklart ska vi prata om det - ingen som har sagt något annat. Att det blir kulturkrockar är dock inte konstigt - en skitstövel är fortfarande en skitstövel oavsett en religion. Det blev en extrem kulturkrock när vi bodde på Malta och barnen skulle gå i maltesisk skola (otroligt katolskt) också. Det är ofrånkomligt och där bör vi givetvis ta en diskussion. MEN man får också se att det finns otroligt många familjer där kulturkrockarna inte är särskilt stora, de flesta som jag träffar är väldigt fäst vid sin kultur och behåller den så gott det går, liksom att många av de svenskar som flyttar till Malta behåller sin svenska kultur. Sedan kommer de som inte vill behålla den och självklart blir det ett problem i ett system som är patriarkatiskt. Något som jag själv upplever på jobbet och i asylgruppen som kan bli problem är just att i Sverige är samhället uppbyggt på ett annat sätt - då barnen oftast kommer in i skola innan pappan kommer ut på sfi/arbetslivet och det är mamman som får ta del av samhället gör det att barnen och mamman får ett socialt nätverk innan pappan, som har varit den som har haft det ansvaret innan, där ligger ofta problemet när det blir kulturkrockar. I en av de kommuner jag jobbar jobbar vi otroligt mycket med att både män och kvinnor på olika sätt ska ta del av samhället och att männen ska ha kvar någon form av huvudansvar över sin familj. Det kan vara något jättelitet men faktum är att familjerna oftast fungerar då. Sedan är det säkert inte helt rätt väg att gå men jag tror faktiskt
Plus ett på den. Var faktiskt på en utställning på Säters mentalvårdsmuseeum under semestern, en av de kvinnorna som under 1920-talet kom in där kom in för att hon inte var som andra kvinnor, bland annat vägrade hon täcka sitt hår, då blev man satt på mentalvårdsmuseeum på den tiden. Visserligen 100 år sedan men guiden poängterade verkligen att det var vad som stod i journalerna på denna kvinna
