Litenvillblistor
Trådstartare
Efva: Nej, de bor i Sverige, men en bit ifrån. Det är bröllopet som är problemet. Trodde det framgick i första inlägget :-)
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Eller så är det bättre med "farbror Sven" än ingen och det är platsen som är det viktigaste.än "farbror Sven med famil" från avlägsen ort i landet som är den ende som har råd att komma.
De skickar inbjudningarna till de som det skulle vara trevligt om de kom men ville inte gissa vem som har och inte har råd/lust kanske. (Verkar nästan ännu konstigare att kolla in vännernas ekonomi innan man skickar inbjudningarna). Sannolikt medvetna om att bara vissa skulle tacka ja, men vet inte vilka.Inte ung: Om platsen är viktigast och man inte bryr sig om vem som kommer, så undrar jag varför man skickar ut bjudningar till de andra som de troligtvis hoppas kan komma. Då gifter man sig på platsen och har festen hemma där ens nära och kära kan komma och glädjas. Och är inte det viktigt så har man inte heller någon fest.
Lii : Ska ni gifta er utomlands också? Grattis :-). Nu bara förutsätter jag att ni ska resa iväg, men hur tänker ni när det gäller att de som vill vara med er på er dag inte har råd.
Inte ung: Om platsen är viktigast och man inte bryr sig om vem som kommer, så undrar jag varför man skickar ut bjudningar till de andra som de troligtvis hoppas kan komma. Då gifter man sig på platsen och har festen hemma där ens nära och kära kan komma och glädjas. Och är inte det viktigt så har man inte heller någon fest.
Ja, och jag tänker att även om man vet att tex ens bästa vän inte kommer att ha råd, så skulle jag nog velat skicka inbjudan ändå. Att inte bjuda in alls skulle också kännas dumt.Väljer man att som din vän gifta sig under sådana förutsättningar, så räknar man säkert kallt med att inte alla inbjudna har råd att komma på bröllopet.
Personligen tycker jag att det blir trist när man har sorterat ut i sin släkt utefter om de har råd eller inte att åka på en dyr utlandsemester.
Jag tänkte att då kunde hans familj komma hit i stället.Korven: Jag förstår inte riktigt hur du menar med ditt inlägg? Ja, brudgummen är nog vad vi vanliga kallar rik. Tjänar väl i runda slängar min dagslön på en timme ;-), men jag förstår inte vad det har med att Sverige skulle vara exotiskt nog?
Ja, och jag tänker att även om man vet att tex ens bästa vän inte kommer att ha råd, så skulle jag nog velat skicka inbjudan ändå. Att inte bjuda in alls skulle också kännas dumt.
Min mans allra bästa vän gifte sig i Taiwan (där han och frugan bor) och de var dels väldigt väl planerade så de flaggade för detta nästan ett år i förväg vilket var väldigt tacksamt, då hade man möjlighet att planera och spara ihop. Han bjöd också in oss muntligen, när vi träffades. Sa att de gärna hade sett oss där men att de förstår om vi inte skulle kunna komma. Det kändes väldigt bra faktiskt.
Nu kunde vi spara ihop och åka, vilket var väldigt roligt, men hade vi inte haft råd hade det ju inte varit något konstigt med det.
Fast det är inte riktigt samma sak. Där blir det väldigt långt att åka för endera sidan av familjen hur man än gör. Och då får man ta ställning till det. Kanske är det lättare för den ena sidan av släkten att åka till Taiwan, än tvärtom.
Uppenbarligen tänkte de inte så.Stjärnhimmel: Så klart de har rätt att gifta sig var de vill, men om man nu vill ha sina nära och kära där, så borde man kanske inte välja det dyraste stället att vara på? Vill man däremot inte ha så många gäster, så kanske man kan begränsa inbjudningarna eller ha en egen cermoni och ha fest eller tillställning efteråt på hemmaplan?
Jag hade garanterat avstått. Skulle aldrig lägga 20 tusen på någon annans bröllop!