Bästa vännen ska gifta sig, jag har inte råd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Inte ung: För att de flesta brudpar vill ha sina nära och kära närvarande vid sin stora dag, inte bara de som har råd med det. Om man nu har normala relationer med sina vänner och släkt, så tror jag att man hellre vill ha sin mamma, pappa, bästa vänner och syskon närvarande, än "farbror Sven med famil" från avlägsen ort i landet som är den ende som har råd att komma.
 
Inte ung: Om platsen är viktigast och man inte bryr sig om vem som kommer, så undrar jag varför man skickar ut bjudningar till de andra som de troligtvis hoppas kan komma. Då gifter man sig på platsen och har festen hemma där ens nära och kära kan komma och glädjas. Och är inte det viktigt så har man inte heller någon fest.
 
Inte ung: Om platsen är viktigast och man inte bryr sig om vem som kommer, så undrar jag varför man skickar ut bjudningar till de andra som de troligtvis hoppas kan komma. Då gifter man sig på platsen och har festen hemma där ens nära och kära kan komma och glädjas. Och är inte det viktigt så har man inte heller någon fest.
De skickar inbjudningarna till de som det skulle vara trevligt om de kom men ville inte gissa vem som har och inte har råd/lust kanske. (Verkar nästan ännu konstigare att kolla in vännernas ekonomi innan man skickar inbjudningarna). Sannolikt medvetna om att bara vissa skulle tacka ja, men vet inte vilka.

(Vi skickade några inbjudningar till släktingar vi var ganska säkra på inte kunde komma, tex farmor bjöd vi till bröllopet trots att vi visste att hon med största sannolikhet aldrig skulle klara att ta sig 60 mil vid sin höga ålder. Väninnan som hade bröllop utomlands frågade ju släkt och närmsta vännerna om det var ok, men sedan bjöd hon fler som hon visste var 50/50 om de kunde komma, men som det vore kul om de kunde komma och om de skulle tycka det var kul i sin tur.)

Eller så förstod de inte att det var dyrt, vem vet. Det kanske är lätt att hamna i en situation där 25 000 och en vecka hit eller dit inte är så mycket att orda om. Det är ju möjligt att "alla" andra i deras stad som gift sig gjorde det i Australien och de kände att det var tvunget för att hänga med i svängarna.

(Med det sagt tycker jag fortfarande inte att det är speciellt hm tja jättekul sätt eller så, det skulle ju ändra ens syn på ens vän lite, kanske.)
 
Senast ändrad:
Lii : Ska ni gifta er utomlands också? Grattis :-). Nu bara förutsätter jag att ni ska resa iväg, men hur tänker ni när det gäller att de som vill vara med er på er dag inte har råd.

Jag tänker som så... Att vi har redan kollat av med dom inbjudna släktingarna, innan vi spikade det, och alla dom tänker komma. Vi har även hintat till vännerna om planerna för länge sen. Om några utav vännerna uteblir får vi styra ihop något hemma, vilket inte lär bli några problem då vi träffas ofta. Vi drar till en Grekisk ö.

Ska kanske tillägga att vi i kompisgänget har under flera år diskuterat hur kul det skulle vara att åka på en resa, alla tillsammans. Men det har aldrig blivit av. Nu har jag sett till att dom får tummen ur ;)
 
Jag var på bröllop på Nya Zeeland i vintras. En av mina närmsta vänner sen jag barn. Velade jättelänge om jag skulle åka eller inte, just för att jag egentligen inte hade råd/ville lägga mina pengar på annat. Men jag bestämde mig sen för att åka just för att jag är väldigt dålig på att ha semester.
Brudparet var ju naturligtvis väl medveten om att alla inte kunde komma, inte ens hela deras familjer hade möjlighet att vara där. Men det är ju trots allt deras dag och deras önskan som avgör. I efterhand är jag extremt glad att jag åkte. Det var en fantastisk resa på alla sätt och vis som jag aldrig hade gjort annars.
 
Inte ung: Om platsen är viktigast och man inte bryr sig om vem som kommer, så undrar jag varför man skickar ut bjudningar till de andra som de troligtvis hoppas kan komma. Då gifter man sig på platsen och har festen hemma där ens nära och kära kan komma och glädjas. Och är inte det viktigt så har man inte heller någon fest.

Så tänker du. Men det är inte ditt bröllop. Och din vän har tänkt på ett annat sätt. Jag kan förstå att du är besviken över att inte kunna vara med. Men din vän måste ändå få planera sitt bröllop hur hon vill utan att det är fel.
 
Jag kommer troligtvis hamna i en liknande situation snart.

En nära släkting har låtit oss veta att det blir troligtvis bröllop om ett år, på en avlägsen destination (också en minimum 10 dagars resa, startpris på 20k per person).

Å ena sidan så är det deras bröllop, de får välja hur de vill ha sin dag. Å andra sidan, så medför det att de sorterar bort alla som inte är välbeställda nog bort från deras dag. Där känner jag att skon skaver lite. De tyckte att "man kan ju spara ihop de pengarna på ett år" men det skulle bli mer än hela årets resekassa, och för samma pengar får vi ihop 3-4 smarta utlandsresor. Om inget tokigt inträffar och pengarna behövs annanstans. Är det ok att någon ska spara i över ett år för att få åka på någons bröllop?

Personligen tycker jag att det blir trist när man har sorterat ut i sin släkt utefter om de har råd eller inte att åka på en dyr utlandsemester.
 
Jag tycker det är märkligt att bli stött över att man inte kan närvara. Och jag tycker mig läsa in att fler blir stötta här i tråden.
Man har ju ingen rättighet att närvara vid alla stunder i andras liv. Eller att bestämma hur de ska leva sina liv.
Jag tycker man ska bli glad att man blir tillfrågad och vara glad att de har råd att göra sin grej.
 
Väljer man att som din vän gifta sig under sådana förutsättningar, så räknar man säkert kallt med att inte alla inbjudna har råd att komma på bröllopet.
Ja, och jag tänker att även om man vet att tex ens bästa vän inte kommer att ha råd, så skulle jag nog velat skicka inbjudan ändå. Att inte bjuda in alls skulle också kännas dumt.

Min mans allra bästa vän gifte sig i Taiwan (där han och frugan bor) och de var dels väldigt väl planerade så de flaggade för detta nästan ett år i förväg vilket var väldigt tacksamt, då hade man möjlighet att planera och spara ihop. Han bjöd också in oss muntligen, när vi träffades. Sa att de gärna hade sett oss där men att de förstår om vi inte skulle kunna komma. Det kändes väldigt bra faktiskt.
Nu kunde vi spara ihop och åka, vilket var väldigt roligt, men hade vi inte haft råd hade det ju inte varit något konstigt med det.
 
Jag tycker inte konstigt att man blir stött av " Vi vill jättegärna att ni kommer på vårta bröllop! Fast naä, egentligen så skiter vi i vilket."
Man kanske ska vara lite ärlig där? Att ens egen önskan av var man är vid giftemålet väger mycket tyngre än vilka som man kan fira med. Men då kanske det inte blir så många som vill komma och fira, om det är hugget eller stucket om de kommer eller inte.
 
Personligen tycker jag att det blir trist när man har sorterat ut i sin släkt utefter om de har råd eller inte att åka på en dyr utlandsemester.

Fat jag tycker nog att man är ganska egocentriskt i sitt tänkande när man tror att det är så paret tänkt. Som om det var pengar de valt och/eller "din" frånvaro de valt bort.

Det kan ju vara så, kanske, eventuellt att de bara tänkt på sig själva vilket ändå måste vara utgångspunkten för hur de vill ha det på bröllopet.

Jag i mitt stilla sinne undrar vem de ska tänka på....sig själva eller alla andra med lika många tankar och krav som det är antal inbjudna?
 
Korven: Jag förstår inte riktigt hur du menar med ditt inlägg? Ja, brudgummen är nog vad vi vanliga kallar rik. Tjänar väl i runda slängar min dagslön på en timme ;-), men jag förstår inte vad det har med att Sverige skulle vara exotiskt nog?
Jag tänkte att då kunde hans familj komma hit i stället.
 
Ja, och jag tänker att även om man vet att tex ens bästa vän inte kommer att ha råd, så skulle jag nog velat skicka inbjudan ändå. Att inte bjuda in alls skulle också kännas dumt.

Min mans allra bästa vän gifte sig i Taiwan (där han och frugan bor) och de var dels väldigt väl planerade så de flaggade för detta nästan ett år i förväg vilket var väldigt tacksamt, då hade man möjlighet att planera och spara ihop. Han bjöd också in oss muntligen, när vi träffades. Sa att de gärna hade sett oss där men att de förstår om vi inte skulle kunna komma. Det kändes väldigt bra faktiskt.
Nu kunde vi spara ihop och åka, vilket var väldigt roligt, men hade vi inte haft råd hade det ju inte varit något konstigt med det.

Fast det är inte riktigt samma sak. Där blir det väldigt långt att åka för endera sidan av familjen hur man än gör. Och då får man ta ställning till det. Kanske är det lättare för den ena sidan av släkten att åka till Taiwan, än tvärtom.
 
Jag hade absolut inte blivit stött utan snarare tackat nej med helt gott samvete bara :)

För en familjemedlem (någon av mina systrar eller om mina föräldrar skiljde sig och skulle gifta om sig) hade jag kunnat lägga den semestertiden och de pengarna, men då är jag å andra sidan 110% säker på att de valt ett resmål jag själv absolut också vill åka till och det hade varit en familjegrej mer än andra inbjudna gäster.
 
Fast det är inte riktigt samma sak. Där blir det väldigt långt att åka för endera sidan av familjen hur man än gör. Och då får man ta ställning till det. Kanske är det lättare för den ena sidan av släkten att åka till Taiwan, än tvärtom.

Men varför ska de anpassa bröllopet till alla andra istället för att göra som de vill? Det har jag väldigt svårt att förstå. Varför ska man ta ställning till sådant?

Är det inte främmande för er att tycka att de "ska göra så och så istället för det tycker jag är bra" än att göra det de drömt om?

De HOPPAS att de som är inbjudna vill och kan komma men det är inte det viktigaste, utan var de kommer ha bröllopet är viktigare.

Bröllop är inte längre som det var förr då man som par var tvungen att tänka på alla andra Tack och lov!

Glöm inte.......att gå mot normen är något de allra flesta hyllar när de själva inte lider för det.
 
Stjärnhimmel: Så klart de har rätt att gifta sig var de vill, men om man nu vill ha sina nära och kära där, så borde man kanske inte välja det dyraste stället att vara på? Vill man däremot inte ha så många gäster, så kanske man kan begränsa inbjudningarna eller ha en egen cermoni och ha fest eller tillställning efteråt på hemmaplan?
Uppenbarligen tänkte de inte så.
Platsen var kanske viktigare än vänner kunde komma?
Även om det är trist så kan du ju se det som fint att de bjuder in. Det är ju ingen självklarhet dvs de hade ju kunnat gifta sig bara de två eller bara familj. Det är ju inte självklart att man får komma på vänners bröllop
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Skola & Jobb 15 år i vården blev det men nu säger kroppen tvärstopp, ALLT gör ont, hela tiden. 3 omgångar av vad jag förstått i efterhand var...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 873
Senast: fejko
·
Katthälsa Hej Jag provar att fråga här. Snälla inga påhopp, jag är här för att be om tips o råd. Jag gör det bästa jag kan för mina katter efter...
Svar
18
· Visningar
4 449
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver skriva av mig om en situation som orsakat väldigt mycket ångest och frustration hos mig på senaste. Det kommer att bli...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
18 354
Senast: Mineur
·
Relationer Det var bekvämt det här med anonym användare, så jag fortsätter här en stund. Jag älskar mina vänner, vi är lika på vissa plan och...
4 5 6
Svar
111
· Visningar
9 329
Senast: Anonym_85
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp