Vi hade väldigt många namnkrav så det är ett under att våra barn fick några till sist
* Inga hittepånamn alls, jag får krupp av namn som man inte fattar hur de ska uttalas utan mest verkar vara slumpmässiga stavelser.
* Inga tveksamheter om stavningen, så vi undvek alla namn som Mikael/Michael etc.
* Inga tveksamheter om uttal heller.
* Namnet ska se naturligt ihop med svenska efternamn och uttal. Inget Tiffany Pålsson alltså.
* Samtidigt ska det funka på engelska, tyska och gärna fler språk. Ser man det i skrift ska det inte vara helt obegripligt för en icke-svensk.
* Namnsdagar är trevligt att fira, så en sån får gärna finnas. Fenomenet "bolibompanamnsdag" tyder på att en del som inte har namnsdag gärna skulle ha det.
* Betydelse. Jag minns att Silverkedjan argumenterade för att fler föräldrar borde kolla namnbetydelsen. Efter det kändes det lite dumt för mig som icke-troende att kalla mitt barn för "Gud hör bön" eller "Min gud är Jahve" även om de pojknamnen annars uppfyller mina krav
* Vanlighet. Helst inte ett tio-i-toppnamn men det är helt okej att det ligger strax utanför listan.
Och efter allt dethär tänker jag inte ens berätta vad mina barn heter
Kan dock berätta att namn som låg i toppstriden med de tilltalsnamn vi valde var Axel, Albin och Nils. En flicka hade fått heta Ellen.