Jag är definitivt inte negativ varken till dressyr- eller annan ridsport. Men jag tycker att det hade varit mer givande om bedömningen i större utsträckning gjorts enligt de regler som dressyrsporten själv satt upp för sina tävlingar.
Ja naturligtvis eftersom
TR II bitvis är utformad som en ridinstruktion, t.ex. det exempel som jag citerade tidigare "Samling utvecklas genom halvhalter och ridning av skolor. Samling uppnås och förbättras genom användandet av sits och skänklar samt uppfångande händer för att engagera bakbenen. "
Nej det förklarar målet med samt begreppet samling, likaväl som det står om skritt, trav och galopp, öppnor och slutor mm i TR och är inte en ridinstruktion. Men som vanligt har du tagit meningen ur sitt sammanhang och försöker skapa en diskussion av felaktiga slutsatser. Här är texten i sin helhet, man kan inte bara ta vissa delar ur den.
Får du verkligen sådana ridinstruktioner ? Då tycker jag du ska byta tränare.
Moment 255 Samling
Målet med hästens samling är:
a. att vidareutveckla och förbättra hästens balans och jämvikt, som har blivit mer eller mindre störd av ryttarens tillkommande vikt.
b. att utveckla och öka hästens förmåga att sänka och engagera sin bakdel för att främja lätthet och rörlighet i framdelen.
c. att öka hästens ledighet och bärighet i dess rörelse och att göra den mera angenäm att rida.
Samling utvecklas genom halvhalter och ridning av skolor. Samling uppnås och förbättras genom användandet av sits och skänklar samt uppfångande händer för att engagera bakbenen.
Hästens ledgångar böjs och kommer till eftergift så att bakbenen kan röra sig framåt under dess kropp.58 Bakbenen ska emellertid inte engageras så långt under hästen att stödbasen förkortas överdrivet eftersom rörelsen då hindras. I detta fall förlängs och höjs rygglinjen för mycket i förhållande till benens stödbas, stabiliteten försämras då och hästen får svårt att finna en korrekt och harmonisk balans.
Å andra sidan kommer en häst med en alltför lång stödbas, som är ovillig eller oförmögen att engagera bakbenen framåt under sin kropp, inte att uppnå en samlingsgrad som visar ledighet och bärighet eller den livliga schvung som utgår från en aktiv bakdel.
Hästens form och hållning (huvud och hals) i samlade tempon är avhängigt av utbildningsståndpunkt och, i någon mån, dess byggnad. En god form kännetecknas av att halsen reses upp utan tvång och bildar en välvning från manken till nacken, som blir halsens högsta punkt, samt att nosen kommer något framför lodplanet. I det ögonblick ryttaren anbringar hjälperna för att uppnå en tillfällig och övergående samlande effekt, kan nosen komma i lodplanet.
Välvningen av halsen står i direkt proportion till samlingsgraden. Samling ska inte relateras till tempo, utan till förflyttningen av tyngdpunkten framifrån och bakåt genom engagerandet av bakdelen. Balans, rytm och lätthet i utförandet av programmets föreskrivna rörelser är tecken på att samlingsgraden för klassen är tillräcklig.
