Bara tomma ord

[MiniLi]

Sv: Bara tomma ord

Men är det inte med ångest och svåra känslor som med troll? Släpar man ut dem i ljuset, spricker de.

Jag tror vi gör fel idag, och det är vad som genomsyrar det västerländska hälsotillståndet. Vi kryper undan och försöker undertrycka våra känslor, som då ruttnar och blir ångest. Jag tror inte att det är något nytt under solen - oavsett hur man känner tror jag att de flesta har känt likadant någongång. Det gäller bara att hitta förståelse.

Att undertrycka, pressa ner och försöka trycka bort - det skapar ångest och riktigt sjukdom. Tror jag.

Det är jag också övertygad om. Att känna fullt ut är läkande.

 

[Sonic76]

Sv: Bara tomma ord

Kl
Bara att finnas för den som sörjer är viktigt.
Ta en fika eller bara vara.
Jag själv efter tredje dödsfallet orkade inte med plattityder utan då kände jag att det var bättre att prata om annat

 

[Houdinie]

Sv: Bara tomma ord

Det här funderar jag på. Varför ska du hålla din gråt tillbaka? Då jag själv haft sorg har det känts väldigt skönt då vänner gråtit med mig.

Tycker du verkar göra det man "ska" och kan göra för en vän i sorg. Bra!
...men som någon annan skrev så vänta inte att vännen ska höra av sig "då hon känner för det". De flesta sörjande "känner inte för det" men upplever stor tacksamhet då någon visar att den bryr sig och tar kontakt.

När hon är med famijen så sörjer de ju alla tillsammans, jag vill ge henne en plats där hon får släppa ut gråten utan att behöva trösta någon annan samtidigt.

Jag hör av mig nästan varje dag via sms, så att hon inte behöver svara om hon inte vill.

 

[tott]

Sv: Bara tomma ord

När hon är med famijen så sörjer de ju alla tillsammans, jag vill ge henne en plats där hon får släppa ut gråten utan att behöva trösta någon annan samtidigt.

Jag hör av mig nästan varje dag via sms, så att hon inte behöver svara om hon inte vill.

Fast hon behöver ju inte trösta dig om du råkar falla i gråt av medkänsla.
Nå, jag skriver ju bara utgående från mig själv. Jag är en sån som gråter lätt av en massa olika orsaker. Alla är inte sådana och ingetdera är "fel" - vi är bara olika.

Verkar som att du gör det du kan göra. Tummen upp!

 

[Hermelin]

Sv: Bara tomma ord

När hon är med famijen så sörjer de ju alla tillsammans, jag vill ge henne en plats där hon får släppa ut gråten utan att behöva trösta någon annan samtidigt.

Jag hör av mig nästan varje dag via sms, så att hon inte behöver svara om hon inte vill.

Jag tror inte att du behöver vara orolig. Det är OK att vara ledsen även om det bara är för hennes skull. Var dig själv. Det viktiga är att finnas där och inte backa bara för att man är rädd för sorgen.

 

[ameo]

Sv: Bara tomma ord

Jag tror att många sorger hade blivit lättare om man hanterat dem som de gjorde på "Emils-tid" i Astrid Lindgrens böcker. Där alla samlas, tar med mat, sörjer tillsammans. Umgås, finns för varandra i den svåra stunden. Vågar vara människor, helt enkelt.

Det kanske är ett bra sätt för många. Men man måste också vara öppen för att det inte är rätt sätt för alla. Det är väldigt individuellt hur man vill hantera sin sorg.
Vissa vill gå undan och sörja i det tysta, då måste man låta dem göra det och inte tvinga sig på dem med missriktad välvilja.
Andra vill prata, prata och prata och det är där man ska finnas för dem.
Det gäller att vara lyhörd...

 

[Kosmostanten]

Sv: Bara tomma ord

De flesta har redan sagt det så bra: det räcker långt att bara finnas där.

De flesta som drabbats av sorg har nog varit med om hur vissa i omgivningen skyggar undan och undviker en. Kanske för att de inte vet vad de ska säga, kanske för att de tycker det är jobbigt att se sorgen.
Då är man extra tacksam för de som vågar finnas där, sitta bredvid och lyssna. Komma förbi och hälsa på utan några krav. Skicka en liten hälsning med sms.
Kanske vågar gråta tillsammans med en.

 

[Houdinie]

Sv: Bara tomma ord

*kl*

Nu har begravningen hållits. Det var en mycket fin men också svår stund och det blev så verkligt när jag lämnade en ros och lät fingrarna vidröra kistan. Tack för era ord.

 

[Lejonelle]

Sv: Bara tomma ord

Som så många har sagt redan är det inte orden det handlar om. Det finns ju ändå inget någon kan säga som tar bort det som har hänt. Du finns där, du följer med i svängningarna, din vän får vara sig själv så som dagsformen är just nu, du kanske avlastar praktiskt, du lyssnar och du är spegel för känslor - allt detta är guld värt. Ditt stöd kommer behövas under lång tid så var lite rätt om dig själv också.