Sv: Bakom/Framför lodplanet?
Nej, jag tror inte det sliter lika mycket som felaktig dressyr gör. Dessutom finns det ju skäl till att man har just de hästar man har inom vissa grenar. Man ser tex sällan ett halvblod på 177 med stora monstergångarter inom western. Den skulle vara dålig på alla vis. Den skulle inte klara speed-grenarna iom att den är för långsam i "axet". Och den är för svår att vända om den inte är satt på arslet. Dels pga hög tyngdpunkt. Men också pga stooort steg och tung och lång kropp.
Det stora och luftiga steget är också för energislösande för boskapsjobb. Både för häst och ryttare. Man vill inte sitta en heldag på en sådan och försöka fokusera på jobb utöver ridningen dessutom.
Inom western är man glad om hästen har quarterröv, energisnåla gångarter och är bekväm att sitta på. Den ska vara lagom hög. Dels för att hoppa upp och av mkt om det behövs. Men framför allt för att vara lättare att vända, stanna och gasa utan så mkt balansförskjutning som hög manke, tung kropp, långa ben och stor gång leder till. De hästarna håller ju bättre för alla ryttare som vill vara kvar på marken eg. Men dressyrryttare vill ju ofta ha en annan ridkänsla.
Kollar man på galoppen på en häst så kan man ju fundera över vilka ben det eg är som "leder" galoppen, dvs bär den på ytter bak eller skyfflar den med ytter bak och bär på inner fram. påfallande ofta tycker jag hästar bara skyfflar på med ytter bak och galopperar i nedförsbacke på inner fram inom grenar som inte kräver mer samling(tyvärr även inom felriden dressyr).
Man kan testa att själv springa som ens häst gör. I trav skulle det innebära att man mest bara joggade som många gör för att ta sig igenom "vanliga rundan" på kortast tid. Det är energisparande och latmaskande. Så gör hästar också per natur. Det blir inget en elitgymnast av.
Testar man däremot att springa långsammare och öka energin utan att springa fortare händer det något. Om man dessutom sänker takten blir det jobbigt! Där vill jag rida hästar och träna dem. Det upplever inte jag att man gör inom western.
Men där jag vill träna dem kan man inte rida dem hela dagen.
I galoppen tex så ändras ju rörelsemönstret påfallande beroende på hur mkt samling man kräver. Testar man att själv galoppera så kan man tänka samma här som i traven. Man galopperar som man själv och hästen skulle välja.. hyfsat slafsigt och energisnålt. Känner man efter då så märker man att man bär med det inrebenet man har främst. Kortar man tempot, ökar energin och sänker takten händer det igen grejer! Man börjar bära på "ytter bak". Då kan man tänka att det benet ska in och bära mer än bara putta på bakom.
Har man målet galoppiruett så vill man ha vändning i samling i galopp. Det finns ingen sådan inom western. Det finns spin och slidestop. Men det är inte rörelser framåt. Innan spinnen stannar man ju. Och slidestop är ju ett stopp.
Har man piruetten som mål så måste hästen hela tiden tänka annrlunda i galoppen. Den måste tänka in med ytter bak. Annars kommer piruetten bli en sladdande och lutande historia.
Finns målet piaff måste hästen tänka in med båda bak, utöver vinkling bak etc. Men båda bak måste träda in och kroppen hålla ihop nog för att samlingen ska fortplantas genom rygg och bål och lyfta framdelen.
Då jag börjar trampa en häst vill jag att den ska börja kliva in med bakbenen och spänna bålen.
Förstår man tanken kring öppna/sluta så förstår man att man genom böjning ber hästen samla sig och föra in ett be i taget mot tyngdpunkten(dvs inner bak i öppna oc ytter bak i sluta). piaffen är som jag ser det det första samlaDE övningen. Innan är de bara samlaNDE, dvs i böjning och en sida i taget. I piaffen är båda sidor tvungna att kliva in. Det är som en öppna och sluta ihop sför bakdelen.
Just den rörelsen att kliva in, lyfta in bakbenet genom att spänna bålen och välva kroppen så som det krävs för att bakdelen ska få plats till det framåttrampet/samlingen ser jag som något som diffar. För i min värld är det något som sker så fort hästen svarar framåt. Då börjar man jobbet mot piaffen. Och svarar framåt ska de göra så fort de är inridna. Man kräver alltså inte piaffsamling. Men man vet att vägen ska kunna leda dit.
Och för att förstå hur det ska kunna göra det tror jag man både måste ridit det en del. Men framför allt utbildat nåra hästar dit. Gärna ha gjort fel och lärt sig något av det.
Jag har ju tex aldrig ridit på kor(i skritt på får är ju mitt max
). Så jag vet inte hur man utbildar dit. Jag skulle förmodligen kunna lista ut det by trial and error. men jag kan inte fhelt sätta mig in i det idag. Precis som jag inte kan utbilda en häst till att hoppa 150(det vete fasen om jag skulle våga och kunna fundera ut iaf).
Jag tror därför det skiter sig när vi pratar träning. Jag har väl kanske lite mer insikt i det du gör än många andra dressyrryttare, iom att jag inte bara sysslar med det. Men jag kan inte fullt sätta mig in i vad de som tex Bewildered sysslar med. För jag har inte upplevt det.
En häst vill inte ta i. Den är per natur energisparande. Det måste de vara för att överleva i det vilda. Och iom att de inte förstår varför de ska ta i så satans som de måste i dressyren så kan man inte helt överlåta "hur" åt dem. För samling är inget naturligt tillstånd. Tvärtom!
Ju mer utbildad en häst blir, desto jobbigare blir det. Så ju mer rätt den gör, desto mer "straffas" den rent fysiskt i dressyren. Det tar emot. Därför måste man vara otroligt nogrann med "hur". Och det måste man som ryttare visa och presentera i lagom takt och med rätt motivation.
I inridning, styra, stanna etc kan man överlåta hur åt dem. Sen får man nyttja reflex-systemet och i stort lura dem dit genom att trigga reflexer i dem.
