Att undvika snedfördelning i förhållande

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ja jag har ett exempel på en 70-årig man som för första gången fick lära sig att använda tvättmaskin och som aldrig hade diskat eller städat under en lång relation.
Jag kan inte förstå att man inte vill ha vissa basickunskaper så att man kan ta hand om sig själv och det dagliga livet. Men ibland är det som att vissa personer i relationer inte verkar tänka på att något kan hända ens partner utan de verkar ta för givet att personen alltid kommer finnas där och vara frisk.
Jupp min farfar fick flytta in på ett hem när farmor dog för att visste inte hur man tog hand om ett hushåll iövrigt var det inget fel på honom.
 
Jupp min farfar fick flytta in på ett hem när farmor dog för att visste inte hur man tog hand om ett hushåll iövrigt var det inget fel på honom.

Fast det här tillhör ändå en f.d. generation. En tid då män gick från att tas hand om mamma till att tas hand om frun.

Gemene man idag klarar av att ta hand om sig själva oavsett kön. De som inte gör det är ett utdöende släkte.
 
Nu har jag funderat halva dagen på varför jag inte är upprörd över dessa skillnader mellan manligt och kvinnligt, och de enda förklaring jag hittar är kanske den geografiska skillnaden?
Här i min by vet jag ingen kvinna som inte kan hantera en motorsåg, kan köra traktor eller snöslunga för att skotta snö, eller byta ett däck?
De är som en självklarhet i norrlands inland, eller fjällen.
Vi eldar med ved, kör dåliga vägar, och har mycket snö på vintrarna. Alltså är det överlevnad.
Jag vet inte heller någon familj där männen inte vispar med diskborsten, eller torkar av ett golv.
De känns som att lämningar på förskolan är rätt lika uppdelat, men ALDRIG har jag hört att de skulle vara ett problem med att den ena tar mer av de ena eller de andra?
Vi pratar inte ens om det.
I den samiska kulturen är de väldigt uppdelat Kvinnligt/ manligt, men båda BEHÖVS! och barnen ser verkligen att både mamma och pappa är viktiga i renskötarlivet.
Under många år var det Kvinnorna som åkte iväg för att jobba, medan mannen var hemma och fixade barn och hem, och det var inget konstigt alls med det?
Men... jag erkänner att de knappast är 50/50 i någon familj.
Var och en gör det den är bra på, eller det man måste....
Vi delar på det mesta, och om jag spikar på huset, eller klipper gräset är inget vi på något sätt bokför, utan livet måste rulla, alltså gör vi det vi måste.

Om vi bodde i lägenhet kanske de skulle vara mer viktigt med vem som sopsorterar, eller diskar, men vi har som inte tid att tjafsa om de detaljerna, vi får vackert hämta den ved vi behöver, oavsett om vi har snopp eller inte.
Jag kan ha fel? men de är den enda förklaringen jag har.

* Jenny *
 
Fast det här tillhör ändå en f.d. generation. En tid då män gick från att tas hand om mamma till att tas hand om frun.

Gemene man idag klarar av att ta hand om sig själva oavsett kön. De som inte gör det är ett utdöende släkte.
Och anledningen till att gemene man klarar att ta hand om sig själv idag? Jo.. för att folk lever mer jämställt idag och inte följer gammaldags könsroller. Att folk får lära sig mer än bara "jag gör de sysslor som är roliga"
 
Ärligt talat känner jag fler vuxna män som inte kan ta hand om sig själva efter partners bortgång än omvänt. De flesta traditionellt manliga sysslor i hemmet är sådant som lätt kan lejas bort, medan de traditionellt kvinnliga sysslorna är sådant som alla förväntas göra själva (städa, tvätta, laga mat, sköta sin hygien och hålla kontakt med familj och vänner). De manliga sysslorna kan man lätt skala av sig genom att flytta till en lägenhet i närheten av kollektivtrafik.

Det är märkligt att man sätter så lite värde på att klara basala behov självständigt. Även om man inte tycker allt är superkul bör man både behärska det mesta och lära ut till nästa generation. Vem vill sätta sina barn i beroende till andra i onödan?

Jag har ”tvingat” mina barn att lära sig många saker och det gäller i lika hög grad mina söner som mina döttrar - och allvarligt talat har jag inte sett någon extrem skillnad i intresse för olika kunskaper. Det är en extern förväntan som kommer in om vad som är rätt livskunskaper och vem som ska förmedla dem. Som vi alla måste hjälpas åt att motverka och tona ned.
 
Nu har jag funderat halva dagen på varför jag inte är upprörd över dessa skillnader mellan manligt och kvinnligt, och de enda förklaring jag hittar är kanske den geografiska skillnaden?
Här i min by vet jag ingen kvinna som inte kan hantera en motorsåg, kan köra traktor eller snöslunga för att skotta snö, eller byta ett däck?
De är som en självklarhet i norrlands inland, eller fjällen.
Vi eldar med ved, kör dåliga vägar, och har mycket snö på vintrarna. Alltså är det överlevnad.
Jag vet inte heller någon familj där männen inte vispar med diskborsten, eller torkar av ett golv.
De känns som att lämningar på förskolan är rätt lika uppdelat, men ALDRIG har jag hört att de skulle vara ett problem med att den ena tar mer av de ena eller de andra?
Vi pratar inte ens om det.
I den samiska kulturen är de väldigt uppdelat Kvinnligt/ manligt, men båda BEHÖVS! och barnen ser verkligen att både mamma och pappa är viktiga i renskötarlivet.
Under många år var det Kvinnorna som åkte iväg för att jobba, medan mannen var hemma och fixade barn och hem, och det var inget konstigt alls med det?
Men... jag erkänner att de knappast är 50/50 i någon familj.
Var och en gör det den är bra på, eller det man måste....
Vi delar på det mesta, och om jag spikar på huset, eller klipper gräset är inget vi på något sätt bokför, utan livet måste rulla, alltså gör vi det vi måste.

Om vi bodde i lägenhet kanske de skulle vara mer viktigt med vem som sopsorterar, eller diskar, men vi har som inte tid att tjafsa om de detaljerna, vi får vackert hämta den ved vi behöver, oavsett om vi har snopp eller inte.
Jag kan ha fel? men de är den enda förklaringen jag har.

* Jenny *

Men det är väl ingen som påstått att båda inte behövs? Eller att sysslorna ska bokföras 50/50? Jag tycker fortfarande att du fullständigt missar/ignorerar poängen i din iver att göra någon form av försvarstal om hur ni lever. Inte heller kan det väl vara svårt att förstå hur normer kan inverka negativt, även om det inte är något som rör en personligen. Man måste se utanför sin egna sfär också.
 
Nu har jag funderat halva dagen på varför jag inte är upprörd över dessa skillnader mellan manligt och kvinnligt, och de enda förklaring jag hittar är kanske den geografiska skillnaden?
Här i min by vet jag ingen kvinna som inte kan hantera en motorsåg, kan köra traktor eller snöslunga för att skotta snö, eller byta ett däck?
De är som en självklarhet i norrlands inland, eller fjällen.
Vi eldar med ved, kör dåliga vägar, och har mycket snö på vintrarna. Alltså är det överlevnad.
Jag vet inte heller någon familj där männen inte vispar med diskborsten, eller torkar av ett golv.
De känns som att lämningar på förskolan är rätt lika uppdelat, men ALDRIG har jag hört att de skulle vara ett problem med att den ena tar mer av de ena eller de andra?
Vi pratar inte ens om det.
I den samiska kulturen är de väldigt uppdelat Kvinnligt/ manligt, men båda BEHÖVS! och barnen ser verkligen att både mamma och pappa är viktiga i renskötarlivet.
Under många år var det Kvinnorna som åkte iväg för att jobba, medan mannen var hemma och fixade barn och hem, och det var inget konstigt alls med det?
Men... jag erkänner att de knappast är 50/50 i någon familj.
Var och en gör det den är bra på, eller det man måste....
Vi delar på det mesta, och om jag spikar på huset, eller klipper gräset är inget vi på något sätt bokför, utan livet måste rulla, alltså gör vi det vi måste.

Om vi bodde i lägenhet kanske de skulle vara mer viktigt med vem som sopsorterar, eller diskar, men vi har som inte tid att tjafsa om de detaljerna, vi får vackert hämta den ved vi behöver, oavsett om vi har snopp eller inte.
Jag kan ha fel? men de är den enda förklaringen jag har.

* Jenny *
Fast just renskötarlivet är dåligt exempel. Samer lider i oerhört hög utsträckning av psykisk ohälsa, mer än i normalbefolkningen. Man tror att det i hög grad beror på machokulturen och ojämställdheten bland samer.
 
Fast just renskötarlivet är dåligt exempel. Samer lider i oerhört hög utsträckning av psykisk ohälsa, mer än i normalbefolkningen. Man tror att det i hög grad beror på machokulturen och ojämställdheten bland samer.

Inte minst har det uppmärksammats flera fall med homosexuella samer som haft det enormt tufft. Traditioner som sitter stenhårt framför sunt förnuft bidrar inte till människors frihet eller hälsa.
 
Och anledningen till att gemene man klarar att ta hand om sig själv idag? Jo.. för att folk lever mer jämställt idag och inte följer gammaldags könsroller. Att folk får lära sig mer än bara "jag gör de sysslor som är roliga"

Men är det inte ganska många som absolut kan göra alla de sysslor som krävs, har sett till att lära sig men som när kunskapen är hämtad kan dela upp saker kring vad som är kul och inte?
Så ser iaf större delen av vår bekantskapkrets ut.

Jag är uppvuxen med att fått lära mig praktiska saker som många av mina tjej-kompisar inte behövde lära sig iom att man då ansåg det vara sånt killar höll på med. Och pappa har gjort även sånt som ansågs som kvinnogöra då.
Sen har jag ju fortsatt lära mig för att klara mig själv. Jag har aldrig räknat med att ha andra som ska fixa eller ha råd att leja bort allt. Man vet ju aldrig vad som sker.
Idag lever jag med en man som iom åldersskillnad rimligen borde dö ett gäng år före mig. Så även om vi håller ihop så länge vi lever lär jag kunna bli själv.

Sambon har ju som vuxen man med normal förmåga till ansvar som man och pappa klarat sig själv han med. Han behöver ingen hjälp med traditionellt kvinnliga sysslor sas.

Iom det och att vi inte har barn(hans barn från tidigare förhållande är alla vuxna) så påverkar det ingen om vi gör vad vi tycker är kul. Eller ja, det påverkar ju oss i form av att vi får mer glädje och färre tråk-måsten i livet.
 
Men det är väl ingen som påstått att båda inte behövs? Eller att sysslorna ska bokföras 50/50? Jag tycker fortfarande att du fullständigt missar/ignorerar poängen i din iver att göra någon form av försvarstal om hur ni lever. Inte heller kan det väl vara svårt att förstå hur normer kan inverka negativt, även om det inte är något som rör en personligen. Man måste se utanför sin egna sfär också.

Så sant så sant!
Men de jag vill belysa är att DIN norm och verklighet, inte är MIN norm och verklighet. Så... Vi båda får nog lära oss att se utanför vår sfär....
;)
* Jenny *
 
Men är det inte ganska många som absolut kan göra alla de sysslor som krävs, har sett till att lära sig men som när kunskapen är hämtad kan dela upp saker kring vad som är kul och inte?
Så ser iaf större delen av vår bekantskapkrets ut.

Jag är uppvuxen med att fått lära mig praktiska saker som många av mina tjej-kompisar inte behövde lära sig iom att man då ansåg det vara sånt killar höll på med. Och pappa har gjort även sånt som ansågs som kvinnogöra då.
Sen har jag ju fortsatt lära mig för att klara mig själv. Jag har aldrig räknat med att ha andra som ska fixa eller ha råd att leja bort allt. Man vet ju aldrig vad som sker.
Idag lever jag med en man som iom åldersskillnad rimligen borde dö ett gäng år före mig. Så även om vi håller ihop så länge vi lever lär jag kunna bli själv.

Sambon har ju som vuxen man med normal förmåga till ansvar som man och pappa klarat sig själv han med. Han behöver ingen hjälp med traditionellt kvinnliga sysslor sas.

Iom det och att vi inte har barn(hans barn från tidigare förhållande är alla vuxna) så påverkar det ingen om vi gör vad vi tycker är kul. Eller ja, det påverkar ju oss i form av att vi får mer glädje och färre tråk-måsten i livet.
De senaste par åren har många bekanta till mig separerat. Och det var lite uppvaknande för mig.
Till exempel kvinnor som alltid haft en man som tagit hand om allt kring bil, hus, etc. Hade en bekant som tex frågade mig om vad man behöver göra med bilen tex hur det funkar med vinter/sommardäck, besiktning etc eftersom mannen skötte det. Eller en bekant som ringde mig då det "blev svart i huset". Jag frågade om det tex hade gått en propp och personen visste inte var skåpet var. Och ett gäng till med den typen av saker.
 
För er som ojar er över 50/50 vilket ingen jag sett presentera som något slags mål eller enda lösning.

Vad säger ni om 70/30 ? Kan vi deala? Det vi måste komma ifrån är 100/0 och framförallt ansvaret 100/0 . Ansvaret och förmågan måste närma sig 50/50 men själva utförandet 70/30 är hyfsat OK. Mycket bättre än det praktiska utfallet i Svea rike anno 2019.

Om nästa generation får växa upp och se att uppgifter inte delas upp ansvar för efter kön har vi kommit långt.

Men att göra ingenting och försvara rådande patriarkala ordning är inte ett dugg okej. Vi förtjänar bättre.

Och så kan vi som vill demonstrativt gå emot rådande norm och vi pappor kan lära barnen sy, laga mat, tvätta och städa och ni mammor lära barnen byta däck, klippa gräset, laga staketet och byta/återställa säkringar. För att ta ett axplock av vad alla medborgare borde kunna i praktiken. Då väger vi kanske upp de som inte ser, inte vill se, låtsas inte se eller bara inte tycker att det är ett problem med könsuppdelade privilegier och uppdelningar.
 
Senast ändrad:
Det vi måste komma ifrån är 100/0 och framförallt ansvaret 100/0 .

Finns väl inte många som lever med fördelningen 100/0 gällande allt som rör hus och hem i det här århundradet.

------------------------------

Jag har en dotter som inte kan laga mat i nån vettig ordning, det ligger inte för henne alls trots väldigt matlagningsintresserad mamma. Hon är också tämligen ointresserad av trädgårdsskötsel, odlingar och sånt pyssel som stickning osv. Hon är väldigt feminin, mån om sitt utseende, fixar med sina naglar, klär sig väldigt "tjejigt", men hon köper också kalsonger för att de är bekväma att tassa omkring i, hon går fordon och är bäst i klassen inom alla fordonsämnen, i både praktik och teori.

Detta "trots" att hon har en mamma som aldrig har, inte gör och aldrig kommer att göra saker för att bevisa en poäng eller för den delen uppmuntrat ätteläggen att göra något "av princip", vilket jag inte gjorde som gift med hennes pappa heller.

Jag har också en son, som snusat, hasat omkring oljig och skitig med en snus under läppen. Han pluggade industriteknik, växte upp med verktyg i handen och näsan i en motor, kuskade runt på cross, vallkört bilar och alltså varit en "typisk" ung man, men han är den som tar mesta tiden med barnet, den som sköter mycket i hemmet, den som alltid finns där för allt som rör fru och barn.

Detta "trots" att han har samma mamma som sin lillasyster.

Mamman då, typisk kvinnlig. Trivs med målade naglar, är mån om sig själv, älskar snygga skor och kläder, mår bäst av att känna sig prydlig och fin, gillar att ha ett rent och fräscht hem, stickar, syr, pysslar, fixar och donar i hemmet, men som också kan stå med armarna till armbågarna inne i ett dött djur och plocka ut mage/tarmar, som utan att tveka plockar ut ruttna lamm ur en tacka, som lätt skitar ner sig, klyver ved, kan köra traktor, renoverar, bygger, snickrar, lägger golv, gjuter golv, slår stolp, drar nät, fiskar, jagar, flyttar djur osv.
 
Så sant så sant!
Men de jag vill belysa är att DIN norm och verklighet, inte är MIN norm och verklighet. Så... Vi båda får nog lära oss att se utanför vår sfär....
;)
* Jenny *

Men tråden berör ju samhällsomfattande normer. Även om vi beskriver det utifrån oss själva och vår närmaste omgivning är vi fortfarande en del av ett större samhälle där normer också existerar. Det måste du ju ändå vara medveten om? Att det sedan inte ser ut så där just du bor, ändrar ju inte faktumet att de normerna fortfarande existerar på andra ställen. Det är som att ifrågasätta om rasism verkligen existerar för att man själv minsann inte blivit utsatt. Det funkar liksom inte så. Så även om det inte är din verklighet, är det fortfarande många andras verklighet. Den där blink-smileyn kan du för all del behålla.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Lite av en spin-off på tråden om relationsråd. Vad tänker ni när ni läser rubriken? Tycker ni att ert förhållande är jämställt? Har ni...
29 30 31
Svar
603
· Visningar
19 559
Senast: Badger
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
4 177
Senast: gullviva
·
Kropp & Själ Jag opererade bort ett diskbråck i ländryggen i januari, och funderar nu över hur jag ska agera i framtiden. Enligt anteckningar från...
Svar
3
· Visningar
562
Senast: __sofia__
·
Tjatter Jag försöker undvika hemleverans (och är därför inte van vid hur det funkar) men nu har jag beställt en så pass stor sak att det inte...
Svar
4
· Visningar
510
Senast: Silver Girl
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp