Att kommentera människors utseende

[tara]

Vad har skola, vård och polis med privata personers skönhetsingrepp att göra?

Om du köper ett klädesplagg som är modernt. Då belastar du miljön men där sker förändring nu , mycket sent ja, och klädindustrin har stor press på sig att görs miljömedveten nu , idag. Då är det mer bara cash.

Gör du stora och många skönhetsingrepp på dig själv är risken stor att du belastar samhället med ersättning för rehabiliteringskostnader, dvs det finns alltid en risk med operationer och en operation innebär troligen att du måste vila någon dag och kan inte arbeta och i värsta fall får du sjukpenning. Får du biverkningar så belastar du sjukvården. Belastar du sjukvården, belastar du samhället och dess prioriteringar på vård, skola, lag och rätt.

 

[sjoberga]

Om du köper ett klädesplagg som är modernt. Då belastar du miljön men där sker förändring nu , mycket sent ja, och klädindustrin har stor press på sig att görs miljömedveten nu , idag. Då är det mer bara cash.

Gör du stora och många skönhetsingrepp på dig själv är risken stor att du belastar samhället med ersättning för rehabiliteringskostnader, dvs det finns alltid en risk med operationer och en operation innebär troligen att du måste vila någon dag och kan inte arbeta och i värsta fall får du sjukpenning. Får du biverkningar så belastar du sjukvården. Belastar du sjukvården, belastar du samhället och dess prioriteringar på vård, skola, lag och rätt.

Jag vänder mig ganska starkt emot att betrakta mina medmänniskor som produktionsresurser vars liv ska detaljstyras av staten för att inte riskera att deras arbetsbidrag blir lägre. Och att betrakta människor i behov av vård som belastningar.

Om det hjälper kan du alltid tänka på de stora skatteintäkter som blir av "stora och många" skönhetsingrepp.

 

[Fruentimber]

Om du köper ett klädesplagg som är modernt. Då belastar du miljön men där sker förändring nu , mycket sent ja, och klädindustrin har stor press på sig att görs miljömedveten nu , idag. Då är det mer bara cash.

Gör du stora och många skönhetsingrepp på dig själv är risken stor att du belastar samhället med ersättning för rehabiliteringskostnader, dvs det finns alltid en risk med operationer och en operation innebär troligen att du måste vila någon dag och kan inte arbeta och i värsta fall får du sjukpenning. Får du biverkningar så belastar du sjukvården. Belastar du sjukvården, belastar du samhället och dess prioriteringar på vård, skola, lag och rätt.

Måste du vila någon dag tar du ut ledighet, inte sjukskrivning.

Jag förstår var du vill komma men anser ditt resonemang väldigt långdraget och överdrivet. Den här typen av retorik med vad som belastar och inte belastar sjukvård är alltid ute på mycket tunn is när den förs, skönhetsingrepp eller inte. Sen funderar jag ju också på din syn på dina medmänniskor i övrigt, när du anser ett sådant här resonemang vara rimligt att föra.

 

[tara]

Jag vänder mig ganska starkt emot att betrakta mina medmänniskor som produktionsresurser vars liv ska detaljstyras av staten för att inte riskera att deras arbetsbidrag blir lägre. Och att betrakta människor i behov av vård som belastningar.

Om det hjälper kan du alltid tänka på de stora skatteintäkter som blir av "stora och många" skönhetsingrepp.

Utomlands. Jovisst. Vi har alla ett ansvar att förhålla oss till gemensamma resurser.

Måste du vila någon dag tar du ut ledighet, inte sjukskrivning.

Jag förstår var du vill komma men anser ditt resonemang väldigt långdraget och överdrivet. Den här typen av retorik med vad som belastar och inte belastar sjukvård är alltid ute på mycket tunn is när den förs, skönhetsingrepp eller inte. Sen funderar jag ju också på din syn på dina medmänniskor i övrigt, när du anser ett sådant här resonemang vara rimligt att föra.

möjligt det är överdrivet. Visst. Men jag tittar på bachelor 2021 , tjejerna berättar allt, och när i princip samtliga i grunden, fina, vackra flickor har seriös anknäbb och kan knappast le eller visa övriga känslor vet jag inte om det är jag som överdriver. Det är inte jag som överdriver, det är normen som har blivit ett problem. Giriga människor skor sig på sjuka normer.

 

[Fruentimber]

möjligt det är överdrivet. Visst. Men jag tittar på bachelor 2021 , tjejerna berättar allt, och när i princip samtliga i grunden, fina, vackra flickor har seriös anknäbb och kan knappast le eller visa övriga känslor vet jag inte om det är jag som överdriver. Det är inte jag som överdriver, det är normen.

Alltså. Återigen är vi ju där med att bedöma andra människors utseenden. Du missar ju helt poängen med tråden.

 

[clusia]

Om du köper ett klädesplagg som är modernt. Då belastar du miljön men där sker förändring nu , mycket sent ja, och klädindustrin har stor press på sig att görs miljömedveten nu , idag. Då är det mer bara cash.

Gör du stora och många skönhetsingrepp på dig själv är risken stor att du belastar samhället med ersättning för rehabiliteringskostnader, dvs det finns alltid en risk med operationer och en operation innebär troligen att du måste vila någon dag och kan inte arbeta och i värsta fall får du sjukpenning. Får du biverkningar så belastar du sjukvården. Belastar du sjukvården, belastar du samhället och dess prioriteringar på vård, skola, lag och rätt.

Och så var vi tillbaka till vem som förtjänar sjukvården och inte.

 

[Voeux]

Jag upplever generellt att folk är väldigt gränslösa när det gäller kommentarer på utseendet.

Håller helt med om detta.

 

[honung]

Om du köper ett klädesplagg som är modernt. Då belastar du miljön men där sker förändring nu , mycket sent ja, och klädindustrin har stor press på sig att görs miljömedveten nu , idag. Då är det mer bara cash.

Gör du stora och många skönhetsingrepp på dig själv är risken stor att du belastar samhället med ersättning för rehabiliteringskostnader, dvs det finns alltid en risk med operationer och en operation innebär troligen att du måste vila någon dag och kan inte arbeta och i värsta fall får du sjukpenning. Får du biverkningar så belastar du sjukvården. Belastar du sjukvården, belastar du samhället och dess prioriteringar på vård, skola, lag och rätt.

Och överviktiga tuggar till sig sina problem och hästfolk som blir skadade i sin hobby/profession belastar sjukvården och oj, alla som spelar fotbll/ishockey/whatever som belastar sjukvården voine voine, och sen alla som kör bil! Oj vad pengar vi skulle spara om alla bara tog sitt ansvar och inte utsatte sig för livet?

Nä, men seriöst, ser du inte själv hur bakvänt du resonerar?

 

[sjoberga]

Utomlands. Jovisst. Vi har alla ett ansvar att förhålla oss till gemensamma resurser.


möjligt det är överdrivet. Visst. Men jag tittar på bachelor 2021 , tjejerna berättar allt, och när i princip samtliga i grunden, fina, vackra flickor har seriös anknäbb och kan knappast le eller visa övriga känslor vet jag inte om det är jag som överdriver. Det är inte jag som överdriver, det är normen som har blivit ett problem. Giriga människor skor sig på sjuka normer.

De har skatt utomlands också på skönhetsingrepp. Rena biståndsverksamheten.

 

[Voeux]

En sak jag inte sett nämnas i tråden är hur kommentarer om ens egna utseende kan påverka omgivningen väldigt negativt också.
Jag tycker t.ex. det är jobbigt om nån säger "jag ser gräslig ut nu med så mörka ringar runt ögonen, som om jag inte sovit på en vecka" då jag själv alltid är väldigt mörk runt ögonen och har lite komplex för det.
Och så många gånger som min smala mamma kommenterade hur tjock hon kände sig under min uppväxt är det ett under att jag behållit ett sunt förhållande till min kropp.
Bara ett par exempel. Jag tycker att man bör vara precis lika noga med att inte kommentera sitt egna utseende som andras men många verkar inte tänka på det.

Så är det verkligen. Även om folks kommentarer om sitt egna utseende sällan trycker på ömma punkter hos mig (med några få undantag som jag minns) så sätter det ju normen. När tjejkompisar pratar om hur mycket de gått upp i vikt över semestern eller att de "måste komma igång och träna" med hänvisning till utseendet så blir jag ju konstant påmind om att det är något man "ska" tänka på.

Jag är ganska fåfäng och drar mitt strå till stacken när det kommer skönhetskrav, definitivt. Men jag försöker att inte prata om det på ett visst sätt och framför allt har jag gjort en grej av att aldrig ursäkta mitt utseende. Jag tycker det är ballt med folk som bara går upp eller ner i vikt utan att kommentera det, dyker upp osminkade eller ser trötta ut när de är trötta. Det är inget som behöver förekommas eller ursäktas. Man ser ut som man ser ut och det brukar variera lite från dag till dag. Så det har jag tagit efter. Jag hade en chef på mitt förra jobb som hade två små tvillingar hemma, hon kunde verkligen gå rakt upp ur sängen och till jobbet (nåväl, bildligt talat då jag gissar att hon hade både gröt på golvet, overall-bråk i hallen och lämning på förskolan emellan). Hon kunde säga "Jaså.." när hon vid lunch sedan upptäckte en fläck på tröjan och försöka gnugga bort den med en servett, eller bara borsta igenom håret utan en kommentar. Jag tyckte det var lite häftigt. En annan kvinna hade säkert gjort en stor grej av att ursäkta sig.

 

[Sonic76]

Jag kan iaf säga att tack vare @tornblomma klär jag mig nu som jag vill i massa färger.
Och det är så skönt.

 

[Tonto]

Så är det verkligen. Även om folks kommentarer om sitt egna utseende sällan trycker på ömma punkter hos mig (med några få undantag som jag minns) så sätter det ju normen. När tjejkompisar pratar om hur mycket de gått upp i vikt över semestern eller att de "måste komma igång och träna" med hänvisning till utseendet så blir jag ju konstant påmind om att det är något man "ska" tänka på.

Jag är ganska fåfäng och drar mitt strå till stacken när det kommer skönhetskrav, definitivt. Men jag försöker att inte prata om det på ett visst sätt och framför allt har jag gjort en grej av att aldrig ursäkta mitt utseende. Jag tycker det är ballt med folk som bara går upp eller ner i vikt utan att kommentera det, dyker upp osminkade eller ser trötta ut när de är trötta. Det är inget som behöver förekommas eller ursäktas. Man ser ut som man ser ut och det brukar variera lite från dag till dag. Så det har jag tagit efter. Jag hade en chef på mitt förra jobb som hade två små tvillingar hemma, hon kunde verkligen gå rakt upp ur sängen och till jobbet (nåväl, bildligt talat då jag gissar att hon hade både gröt på golvet, overall-bråk i hallen och lämning på förskolan emellan). Hon kunde säga "Jaså.." när hon vid lunch sedan upptäckte en fläck på tröjan och försöka gnugga bort den med en servett, eller bara borsta igenom håret utan en kommentar. Jag tyckte det var lite häftigt. En annan kvinna hade säkert gjort en stor grej av att ursäkta sig.

Något som var rätt skönt på mitt gamla jobb var att ingen fick sminka sig, man fick inte ha fixade naglar, ögonfransförlängning, smycken etc. pga att det faktiskt inte är hygieniskt.

Man vande sig helt med att vara ofixad och vara okej med att se ut som att man bara rullat ur sängen varje morgon.

 

[honung]

Jag hade en chef på mitt förra jobb som hade två små tvillingar hemma, hon kunde verkligen gå rakt upp ur sängen och till jobbet (nåväl, bildligt talat då jag gissar att hon hade både gröt på golvet, overall-bråk i hallen och lämning på förskolan emellan). Hon kunde säga "Jaså.." när hon vid lunch sedan upptäckte en fläck på tröjan och försöka gnugga bort den med en servett, eller bara borsta igenom håret utan en kommentar. Jag tyckte det var lite häftigt. En annan kvinna hade säkert gjort en stor grej av att ursäkta sig.

Jag upplever lite att detta är något som ofta kommer med ålder också, Iallafall om jag går till mig själv. Jag bryr mig inte så mycket, man får ta mig som jag är idag även om man bär en ryggsäck med akilleshälar i sin uppenbarelse. Jag kan inte helt sällan inse när jag är på stan att jag nog inte ens tittat mig i spegeln, kan få känslan av att ha tandkräm i hela ansiktet, känner efter om jag har mascara på fransarna..ops...men shit happens liksom. Vem bryr sig, annan än jag? Träffar jag nån bekant så har de nog sett mig utan fix tidigare. Är det ens så viktigt allt det där kan jag tänka.

Jag upplever också konstigt nog en stor befrielse av att bo i stan igen. När jag bodde på landet så åkte man inte in till stan i noppriga mjukisbyxor och mössa nerdragen över otvättat hår precis, inte ens till lokala affären, för det var där man träffade alla bekanta. Men när man bor i stan kan man larva ut i anonymiteten och se ut precis hur som helst, ingen bryr sig där.

 

[Migo]

Jag tänker ju utifrån mig själv när jag funderar på det och jag har svårt att skilja på om mina tankar är för att jag skulle trivas bättre med att se ut så eller om jag skulle trivas bättre pga andras bilder av vad som är fint. Beroende på vad det är dock, vissa saker skulle jag inte göra även om andra tycker att det är fint såklart. Men man har ju sina svaga sidor där man är mera osäker.
Å andra sidan så kan det ju betyda att andra har helt enkelt andra sorters svaga punkter.

Jag har haft samma funderingar och har kommit fram till att det faktiskt inte spelar någon roll. Individen kommer inte att existera i ett socialt vacuum, så oavsett om det är "fri vilja" eller socialisering som ligger bakom, så tänker jag att upplevelsen är individens egen.

Det är enormt viktigt att vara kritisk, fundera över motivationen bakom saker och om man orkar, inte förstärka skadliga normer. Men det gör inte att individens upplevelse blir mindre viktig. Mår någon bättre av att ha fylligare läppar, mer skäggväxt eller tatueringar osv, så är det ju så.

 

[vilde]

Alla dessa skönhetsingrepp tar resurser från sjukvården. De tar resurser iform av duktig personal Och med Alla operationer finns risk för biverkningar. Var är snacket om att lägga pengar på skola och vård och polis ?

Skönhetsingreppen är snordyra både för personen och för samhället, varför sätta upp skönhetsingrepp som en norm om hur man måste se ut idag? Varför är det norm bland unga?

Håller helt med och läkarutbildningen är inte heller den gratis för samhället. De frågor du ställer om vad det är som driver den här industrin är samma som jag också försökt peka på men det tycks vara väldigt litet intresse att faktiskt försöka få till en förändring.

 

[Tonto]

Jag har haft samma funderingar och har kommit fram till att det faktiskt inte spelar någon roll. Individen kommer inte att existera i ett socialt vacuum, så oavsett om det är "fri vilja" eller socialisering som ligger bakom, så tänker jag att upplevelsen är individens egen.

Det är enormt viktigt att vara kritisk, fundera över motivationen bakom saker och om man orkar, inte förstärka skadliga normer. Men det gör inte att individens upplevelse blir mindre viktig. Mår någon bättre av att ha fylligare läppar, mer skäggväxt eller tatueringar osv, så är det ju så.

Precis så. Man kan inte undvika att bli betraktad. Så måste jag bli betraktad, så vill jag gärna bli det i en form jag känner mig bekväm i, oavsett om det är mitt kön, utseende eller någon annan aspekt i mitt liv, jag vill kunna välja hur jag upplever mig själv. Jag har själv bara mått bättre och känt mindre hets och ångest över mitt utseende efter att jag ändrat på saker. Sedan så kan det såklart bli så att det enbart föder mer ångest och mer vilja att ändra saker, men så är det inte för alla.

 

[the_connemara]

Något som var rätt skönt på mitt gamla jobb var att ingen fick sminka sig, man fick inte ha fixade naglar, ögonfransförlängning, smycken etc. pga att det faktiskt inte är hygieniskt.

Man vande sig helt med att vara ofixad och vara okej med att se ut som att man bara rullat ur sängen varje morgon.

Så är det på mitt jobb. Och arbetskläder såklart, i unisex storlekar. Tycker det är oerhört befriande! I början tyckte jag det var jobbigt och kände mig naken utan mascara, nu fattar jag inte hur jag ens kunde använda smink förr så äckligt jag alltid har tyckt det varit att ha saker på min hud på det viset. Men då hörde det liksom till att vara kvinna och jag skämdes på tok för mycket för att inte passa in så gott det gick.

 

[vilde]

Och överviktiga tuggar till sig sina problem och hästfolk som blir skadade i sin hobby/profession belastar sjukvården och oj, alla som spelar fotbll/ishockey/whatever som belastar sjukvården voine voine, och sen alla som kör bil! Oj vad pengar vi skulle spara om alla bara tog sitt ansvar och inte utsatte sig för livet?

Nä, men seriöst, ser du inte själv hur bakvänt du resonerar?

Övervikt är en sak som man försöker motverka men de övriga exempel du tog upp som fotboll och ishockey är sporter som tillför samhället något positivt. Jag har mycket svårt att se att "skönhets"-operationerna gör det, tvärtom, och ur alla aspekter.

På samhällsnivå finns allt att vinna på att försöka motverka de här ingreppen, precis som vid övervikt, rökning och andra livsstilsorsakade sjukdomar är det är inte alls samma som att på individnivå anklaga någon eller införa begränsningar i deras möjlighet att få vård, det skulle vara helt förkastligt.

 

[cirkus]

Nu har jag kommit till sidan 7 där vi pratar om komplimanger.
Jag är totalt kluven. Jag blir skitglad när han jag är kär i på jobbet ger mig komplimanger, alldeles yr och varm, han gör det snyggt och ganska svepande, men det är ju han det. Jag hatar å andra sidan att känna mig recenserad av andra människor. Jag har haft ett rätt så pestigt år bakom mig och har verkligen kommit ut på andra sidan och det syns tydligen på utsidan att jag mår bra, jag får hela tiden höra det. Kul såklart men den där känslan av att bli recenserad är där och skaver

 

[Tonto]

Så är det på mitt jobb. Och arbetskläder såklart, i unisex storlekar. Tycker det är oerhört befriande! I början tyckte jag det var jobbigt och kände mig naken utan mascara, nu fattar jag inte hur jag ens kunde använda smink förr så äckligt jag alltid har tyckt det varit att ha saker på min hud på det viset. Men då hörde det liksom till att vara kvinna och jag skämdes på tok för mycket för att inte passa in så gott det gick.

På mitt gamla jobb var det också unisex kläder och alla såg likadana ut. En del kom till jobbet i pyjamas. Ingen mening med att klä på sig ”ordentliga” civila kläder för att ta på sig jobbkläder direkt.