Att komma upp på morgonen

[Tonto]

Tror verkligen det ligger mkt i detta!
Det verkar vara vanligt att sammankoppla morgontrötta personer med lathet.
Jag är absolut inte lat. Jag har tusen järn i elden, är effektiv och handlingskraftig. Men inte på morgonen.
Jag har haft förmånen att jobba så att jag har kunnat utnyttja min fulla kapacitet. Arbetsgivare har sett att jag kan prestera som två anställda om jag så långt det går får styra min egen arbetstid.

Jag har alltid varit nattmänniska innan, superaktiv och så vidare men har haft svårt att göra saker på förmiddagen pga att jag inte kommer igång pga att jag är en Zombie då. Det har dock ändrats senaste året. Vaknar av mig själv mellan 6-8 (ställer ingen klocka) och vill sova vid 22-23 senast. Det är hemskt när man ska vara social - man vill ju sova när festen börjar.

 

[Masqueradee]

Jag hade nog aldrig kunnat sova innan 22, framförallt inte om jag inte varit aktiv på dagen! En dag där jag inte "gjort någonting", alltså typ jobbat hemifrån = inte gått utanför dörren och bara suttit på rumpan större delen av dagen så har jag ju inte tröttat ut kroppen fysiskt överhuvudtaget. Visst, kan vara mentalt trött av att ha jobbat och skrivit mycket, men det gör ju inte att jag kommer till ro på kvällen.

@Wille anledningen till att du inte somnar tidigt på kvällarna kanske är just det, din kropp har inget behov av att sova, eller känner sig inte tillräckligt "uttröttad" för att somna så tidigt på kvällen? Jag kan känna mig trött, men har jag inte gjort någonting på dagen spelar det ingen roll, kommer ändå bara ligga och vrida mig i sängen.

 

[Wille]

Då låter det ju inte som att sömnen är problemet utan att du tycker att du saknar mening med tillvaron?
Har du testat att bygga historier i tanken? Låter kanske flummigt men jag kan sitta timtal och skapa en fiktiv värld på det sättet. Ungefär som att se en film som en själv bestämmer över! Rekommenderas!

Gjorde det i tonåren. Växte ifrån det.

Jag har alltid tyckt att mörka kvällar är jobbiga. Och särskilt när jag är ensam så är de ångestframkallande.

Jag hade nog aldrig kunnat sova innan 22, framförallt inte om jag inte varit aktiv på dagen! En dag där jag inte "gjort någonting", alltså typ jobbat hemifrån = inte gått utanför dörren och bara suttit på rumpan större delen av dagen så har jag ju inte tröttat ut kroppen fysiskt överhuvudtaget. Visst, kan vara mentalt trött av att ha jobbat och skrivit mycket, men det gör ju inte att jag kommer till ro på kvällen.

@Wille anledningen till att du inte somnar tidigt på kvällarna kanske är just det, din kropp har inget behov av att sova, eller känner sig inte tillräckligt "uttröttad" för att somna så tidigt på kvällen? Jag kan känna mig trött, men har jag inte gjort någonting på dagen spelar det ingen roll, kommer ändå bara ligga och vrida mig i sängen.

Jo, har tänkt på det. Just av den anledningen borde jag kliva upp åtskilliga timmar tidigare än vad som är fallet nu.

Men trots att jag sover mycket så orkar jag inte mycket på dagarna.

 

[Nepenthe]

Man tänker på varför man ska gå upp.
När jag började jobba 05 söndagar (städade bibloteket) och varit ute kvällen innan så gick jag aldrig o la mig. Mådde skit av det jobbet men många städjobb har varit tidiga mornar..
Inte alls kul men för att försörja häst/hund har jag gjort det. Eller för att slippa bo hos föräldrarna t.ex

 

[WhoIsItAgain]

Jag skulle älska ständig kväll/natt! Skiften är ju ofta längre men också färre... och jag skulle känna mindre dåligt samvete gentemot djuren.

Japp, jag ska jobba 16 dagar i månaden istället för 26 som nu . Längre men färre pass och högre timlön så jag kan om jag vill jobba ännu mindre men ändå ha samma eller mer i lön än nu.

 

[Angel]

Varför tvinga sig att gå upp om man inte mår bra av det? Det finns massor med jobb där man kan jobba på eftermiddagar, kvällar & nätter om man tycker det passar bättre för ens dygnsrytm. Då är det enkelt att helt enkelt behålla den dygnsrytmen även när man är ledig. Speciellt om det inte finns barn som man måste anpassa sig efter så är det väl bara att lägga upp sitt liv så det passar en själv bäst. Jag är nästan alltid seg när jag vaknar, oavsett tid på dygnet, och det tar en kvart eller så innan jag vill gå upp. Har ofta gjort iordning så jag har nåt att slöläsa tills jag piggnar till.
Jag har också jobbat natt många år och trivts jättebra med det utan att vara någon ”naturmänniska”. När jag vaknar är helt beroende av när jag är van att gå och lägga mig men behöver snarare 9h+ sömn än åtta så det är bara att acceptera om jag vill vara pigg när jag vaknar.

 

[Wille]

Varför tvinga sig att gå upp om man inte mår bra av det? Det finns massor med jobb där man kan jobba på eftermiddagar, kvällar & nätter om man tycker det passar bättre för ens dygnsrytm. Då är det enkelt att helt enkelt behålla den dygnsrytmen även när man är ledig. Speciellt om det inte finns barn som man måste anpassa sig efter så är det väl bara att lägga upp sitt liv så det passar en själv bäst. Jag är nästan alltid seg när jag vaknar, oavsett tid på dygnet, och det tar en kvart eller så innan jag vill gå upp. Har ofta gjort iordning så jag har nåt att slöläsa tills jag piggnar till.
Jag har också jobbat natt många år och trivts jättebra med det utan att vara någon ”naturmänniska”. När jag vaknar är helt beroende av när jag är van att gå och lägga mig men behöver snarare 9h+ sömn än åtta så det är bara att acceptera om jag vill vara pigg när jag vaknar.

För att slippa vara vaken på kvällar. Avskyr det. Och jag har sagt det förut. Kvällar och nätter ger mig ångest.

 

[WhoIsItAgain]

Precis, det låter som att du @Wille kanske ska söka jobb där du jobbar på kvällen? Då har du hela dagen fri när det är ljust, jobbar när det är mörkt och anstränger kroppen och förhoppningsvis somnar du fort när du kommer hem så du vaknar tidigt. Dagjobb måste ju bli lite tvärtom?

Annars inreda så att även om det är mörkt ute kan det vara ljust och trevligt inomhus?

Att ständig gå emot sin biologiska sovklocka gör i alla fall att jag mår mycket sämre.

 

[parellikusken]

För att slippa vara vaken på kvällar. Avskyr det. Och jag har sagt det förut. Kvällar och nätter ger mig ångest.

Är det inte bra att hantera ångesten istället för att undvika allt som ger ångest?

 

[Wille]

Precis, det låter som att du @Wille kanske ska söka jobb där du jobbar på kvällen? Då har du hela dagen fri när det är ljust, jobbar när det är mörkt och anstränger kroppen och förhoppningsvis somnar du fort när du kommer hem så du vaknar tidigt. Dagjobb måste ju bli lite tvärtom?

Annars inreda så att även om det är mörkt ute kan det vara ljust och trevligt inomhus?

Att ständig gå emot sin biologiska sovklocka gör i alla fall att jag mår mycket sämre.

Jag vill inte vara vaken på kvällen.

Jag har belysning hemma. Det hjälper inte när det är mörkt ute. Jag känner mig isolerad och utsatt i mitt hus när det är mörkt ute. Mår jag dåligt och rusar ut så finns där ingen som kan hjälpa mig för ingen är ute när det är mörkt.

 

[Wille]

Är det inte bra att hantera ångesten istället för att undvika allt som ger ångest?

Nej. Och jag har alltid haft problem med mörkret.

 

[parellikusken]

Nej. Och jag har alltid haft problem med mörkret.

Okej. Vi alla hanterar livet på olika sätt antar jag..

 

[Wille]

Okej. Vi alla hanterar livet på olika sätt antar jag..

Ja, alltså jag har kommit fram till att ångest inte går att bota. Den kommer alltid tillbaka. Har försökt så många gånger nu.

Och jag är trött på att leva och trött på att hela tiden behöva kämpa.

 

[Hippocampus]

Blir inte kvällen väldigt kort om du lägger dig innan 21-22?
Jag brukar käka middag runt 20 typ. Lägger mig sällan före 01.

Jag går o lägger mig kl 22 varje kväll Förvisso går jag upp 06 varje morgon men ändå.. Hemma från stallet vid 21-21.30.

 

[Angel]

Jag vill inte vara vaken på kvällen.

Jag har belysning hemma. Det hjälper inte när det är mörkt ute. Jag känner mig isolerad och utsatt i mitt hus när det är mörkt ute. Mår jag dåligt och rusar ut så finns där ingen som kan hjälpa mig för ingen är ute när det är mörkt.

Fördelen men att jobba konstiga tider är ju att man nästan alltid känner någon annan som också är vaken då. Det kanske inte är någon ute när det är mörkt där du bor men garanterat många som är vakna och du kan prata med, bara att du inte lärt känna dom än.

 

[Görel]

Jag är morgonpigg men jag har en kollega som bokar gemensamma klientmöten kl 08

Huh! Jag har också haft såna kollegor och har vänligt förklarat att jag är trögstartad

 

[Görel]

Stackars klienter

Jag blir alltid förundrad över de som menar att det är en ren vanesak. Det är det inte! Visst kan de flesta välja att bita ihop om man måste. Men jag tror verkligen inte på att det går att med egen vilja BLI morgonpigg. Ungefär lika lite som att det går att välja sexuell läggning, om vi ju ska hårdra det.
Min bror har hela sin uppväxt alltid typ studsat upp ur sängen vid 06 snåret. Mig har mina föräldrar fått dra upp för att jag skulle komma iväg till skolan.

Håller med dig helt. Jag har trots att jag jobbat i kontorstid i 30 år inte lyckats vänja mig.

Min pappa var morgonpigg och mamma morgontrött. Det var väldigt praktiskt när de hade små barn för de bråkade aldrig om vems tur det var att gå upp, pappa tog hand om oss tills mamma piggnat till. Hon fixade mer på kvällarna. Med åren blev detta mer och mer utpräglat och jag märker att det blir likadant för mig.

 

[skiesabove]

Jag tror att du har en poäng. Åtminstone är det så för mig att om jag går upp tidigt på morgonen så får jag en massa praktiska saker gjorda. Städar undan lite, skriver lite mail, letar reda på nån räkning som måste kontrolleras. Tränar hunden strukturerat. Med mera. Missar jag hela morgonen och går upp sen förmiddag blir det inte så mycket gjort utöver det som är planerat som aktivitet för dagen.

Så jag unnar mig bara långa kvällar och att sova hela morgonen om jag har större behov av vila än att få saker gjort.

Om jag inte arbetar en period blir det ju så mycket slapptid oavsett att jag helst går upp tidigt så att livet inte bara består av socialiserande, filmtittande och snacksätande. Om jag jobbar mycket så prioriterar jag kvällshäng.

De jag känner är inte så sociala vid midnatt heller om det inte är helg.

Och jag är tvärtom haha, spelar ingen roll hur tidigt jag kliver upp, hjärnan är inte igång förrän tidigast 10 och jag kan absolut inte fixa med räkningar innan dess . Jag är glad om jag får i barn och mig frukost och på med kläder. Så om jag kliver upp tidigt, så blir inte mer gjort. Det enda som kan funka är att mocka. Annars får jag mest sitta och vänta in att hjärnan kommer igång.

Jag pluggar hemifrån och min "prime time" är ca 11-17. Sen kan jag köra ett pass 19-23 också om jag måste, lite sämre prestanda men ändå hyfsat.

Tänk så olika vi människor kan vara .

 

[skiesabove]

För att slippa vara vaken på kvällar. Avskyr det. Och jag har sagt det förut. Kvällar och nätter ger mig ångest.

Du kämpar mycket mot dig själv, eller hur?

Att istället för att acceptera hur du är, var du är, vad din kropp säger, vad din knopp behöver, så kämpar du emot och försöker göra dig till någon annan?

När kvällen och mörkret kommer är det svårare att gömma sig för sig själv.

Så sluta göm dig, sluta fly. Sitt med dig själv och jobba på själv-acceptansen, så kommer själv-kärleken med tiden. Om orden jag använde här är svåra att förstå så med "sitt med dig själv" så menar jag meditation. Det är något man kan träna sig till att kunna göra. I början kanske man bara klarar en minut eller två innan man får panik. Men då har du klarat en minut! Dagen efter, gör du det igen. Och igen. Och igen. Snart kommer du kunna klara 5 minuter.

Alla dina problem verkar relaterade till grundorsaken, att du inte vill vara du.

 

[Wille]

Du kämpar mycket mot dig själv, eller hur?

Att istället för att acceptera hur du är, var du är, vad din kropp säger, vad din knopp behöver, så kämpar du emot och försöker göra dig till någon annan?

När kvällen och mörkret kommer är det svårare att gömma sig för sig själv.

Så sluta göm dig, sluta fly. Sitt med dig själv och jobba på själv-acceptansen, så kommer själv-kärleken med tiden. Om orden jag använde här är svåra att förstå så med "sitt med dig själv" så menar jag meditation. Det är något man kan träna sig till att kunna göra. I början kanske man bara klarar en minut eller två innan man får panik. Men då har du klarat en minut! Dagen efter, gör du det igen. Och igen. Och igen. Snart kommer du kunna klara 5 minuter.

Alla dina problem verkar relaterade till grundorsaken, att du inte vill vara du.

När kvällen och mörkret kommer så är jag mer oskyddad. Får jag panik eller får svimningskänslor så kan jag inte rusa ut ur huset och få hjälp.

Jag har mediterat förut. Med Holosync. Det hjälpte mig att bli fri från ångesten, förra gången jag hade det. Men nu funkar det inte längre. Jag har gjort en massa andra meditationer också som jag lärde mig genom yogan, men de har aldrig fungerat ö.h.t. T.ex. så är det forskat en del på Kirtan Kriya och den ska vara bra, men jag går bara och väntar på att något ska hända någon gång. Och det händer aldrig något.

Jag vill inte ha panikångest. Så jag gör vad jag kan för att undvika det och ha en reträttväg om jag trots allt får en panikattack. Synd att jag bor så långt från akutpsyk bara. Och min medicin är rätt kass.