M
Mitzi
Hur svårt har det varit för er som snittats med första, att få till snitt andra gången? Finns någon praxis där du bor?
Jag akutsnittades med första efter en ganska traumatisk förlossning. Förlossningen fortskred inte som den skulle och igångsättningen gick åt skogen. Efter 15 timmars lönlöst värkarbete fick jag akutsnittas. Det var i vecka 41+6 och bebisen var klart överburen och moderkakan hade nästan slutat att fungera. Hade jag gått ytterligare ett par dagar kanske inte bebis hade överlevt. Detta pga att man här i Göteborg inte ens får lov att gå på kontroll förrän man gått 42 fulla veckor. Det vara rena turen att jag sökte akut tidigare då jag kände att något var fel.
Nu ska jag ha andra barnet och känner mig livrädd för att gå igenom en vaginal förlossning pga att jag är rädd att det ska bli som med ettan. Jag är dessutom ganska psykiskt belastad pga olika medicinska problem (han äter inte) med ettan och känner inte att jag ORKAR gå igenom en vaginal förlossning. Är ganska slut psykiskt och oron inför kommande förlossning är ganska tärande. Måste ju ha kraft att orka med två barn sedan, vilket jag i nuläget inte har.
Men här i Göteborg är det jättesvårt att få detta beviljat. Besparingar heter det. I Varberg däremot går det bra. Där har man en helt annan hållning. Jättekonstigt att det kan skilja så mycket Måste jag så kommer jag att åka till Varbeg men först måste jag gå igenom alla remiss-instanser i Göteborg. Suck
Jag akutsnittades med första efter en ganska traumatisk förlossning. Förlossningen fortskred inte som den skulle och igångsättningen gick åt skogen. Efter 15 timmars lönlöst värkarbete fick jag akutsnittas. Det var i vecka 41+6 och bebisen var klart överburen och moderkakan hade nästan slutat att fungera. Hade jag gått ytterligare ett par dagar kanske inte bebis hade överlevt. Detta pga att man här i Göteborg inte ens får lov att gå på kontroll förrän man gått 42 fulla veckor. Det vara rena turen att jag sökte akut tidigare då jag kände att något var fel.
Nu ska jag ha andra barnet och känner mig livrädd för att gå igenom en vaginal förlossning pga att jag är rädd att det ska bli som med ettan. Jag är dessutom ganska psykiskt belastad pga olika medicinska problem (han äter inte) med ettan och känner inte att jag ORKAR gå igenom en vaginal förlossning. Är ganska slut psykiskt och oron inför kommande förlossning är ganska tärande. Måste ju ha kraft att orka med två barn sedan, vilket jag i nuläget inte har.
Men här i Göteborg är det jättesvårt att få detta beviljat. Besparingar heter det. I Varberg däremot går det bra. Där har man en helt annan hållning. Jättekonstigt att det kan skilja så mycket Måste jag så kommer jag att åka till Varbeg men först måste jag gå igenom alla remiss-instanser i Göteborg. Suck