Lejonelle
Trådstartare
Det här inlägget är föranlett av en del trådar som jag följt genom åren. Trådar som olika människor postat och som börjat ungefär såhär: "hjälp, jag har ett problem". Ganska snabbt börjar det komma svar i stil med "ja, tro fan att du har problem så dumt som du verkar ha tänkt/gjort". "Skulle du inte ha tänkt på det innan du skaffade hund". "Med den typen av hund och dig som ägare kan det inte bli annat än såhär".
Ja, och ganska ofta stämmer ju det. Man har kanske köpt fel sorts hund eller inte förstått bättre. Omständigheterna har ändrats men man önskar ändå på något sätt att det skulle gå att reda upp det.
Men vad händer, när man blir anfallen? Enkla psykologiska reaktioner som är väldigt naturliga. Man blir defensiv, börjar försvara sig. Förklara att man minsann har gått kurs eller varit hos veterinär. Starka buke-debattörer siktar nu in sig på svagheten i resonemanget eller citerar tidigare inlägg och trådar för att visa på motsägelser. Som såklart finns.
Det ska till en ganska stark och trygg TS för att i det läget stanna kvar och ta till sig de goda råd som ändå ges. Det vanliga är att TS blir ledsen och lämnar tråden. Möjligheten att hjälpa TS och hunden har gått förlorad. Vad vann man med detta?
Det sorgliga är att personen som postar faktiskt vill ha och behöver hjälp och råd. Hur det blev fel är inte så viktigt, frågan är hur man ska komma framåt. När man blir anfallen och går i försvarsställning sluter man sig och är inte längre påverkbar.
Vad ville jag med tråden.. ja, kanske vädja om att tänka en gång till, ställa sig frågan: hjälper mitt svar TS ur sin situation? Det finns ju en människa därute och en hund som vi väl alla på något sätt vill värna om.
Jag är inte perfekt på något vis, säkert har jag gjort likadant själv mer än en gång. Både gått i försvar som TS och anfallit någon annan. Men jag ska försöka bättra mig och hoppas att andra kan göra likadant.
Ja, och ganska ofta stämmer ju det. Man har kanske köpt fel sorts hund eller inte förstått bättre. Omständigheterna har ändrats men man önskar ändå på något sätt att det skulle gå att reda upp det.
Men vad händer, när man blir anfallen? Enkla psykologiska reaktioner som är väldigt naturliga. Man blir defensiv, börjar försvara sig. Förklara att man minsann har gått kurs eller varit hos veterinär. Starka buke-debattörer siktar nu in sig på svagheten i resonemanget eller citerar tidigare inlägg och trådar för att visa på motsägelser. Som såklart finns.
Det ska till en ganska stark och trygg TS för att i det läget stanna kvar och ta till sig de goda råd som ändå ges. Det vanliga är att TS blir ledsen och lämnar tråden. Möjligheten att hjälpa TS och hunden har gått förlorad. Vad vann man med detta?
Det sorgliga är att personen som postar faktiskt vill ha och behöver hjälp och råd. Hur det blev fel är inte så viktigt, frågan är hur man ska komma framåt. När man blir anfallen och går i försvarsställning sluter man sig och är inte längre påverkbar.
Vad ville jag med tråden.. ja, kanske vädja om att tänka en gång till, ställa sig frågan: hjälper mitt svar TS ur sin situation? Det finns ju en människa därute och en hund som vi väl alla på något sätt vill värna om.
Jag är inte perfekt på något vis, säkert har jag gjort likadant själv mer än en gång. Både gått i försvar som TS och anfallit någon annan. Men jag ska försöka bättra mig och hoppas att andra kan göra likadant.
Senast ändrad: