Är ni jämställda?

[Petruska]

Det tycker inte jag faktiskt. Inte om det gäller intresse - bara om det gäller sånt som måste göras men ingen är direkt intresserad

Jag hade tyckt det var gräsligt om jag var tvungen att laga bilar, cyklar, elektronik osv osv, när jag verkligen tycker det är mögtråkigt och min sambo ser det som sin hobby, bara för att vara jämställd i just den sysslan

Åtminstone medan det finns barn i hemmet, så tar jag mig samman och skruvar och borrar en del. Av pedagogiska skäl.

 

[Thera]

@Thera uppriktigt nyfiken fråga: vad är det som skulle bli så tokigt om pappan fixade med barnens kläder?

Jag tvivlar inte på att de skulle vara hela och rena, däremot skulle det kunna vara vilka färger och kombinationer som helst. Han ser inte sånt, medan barnkläder och märken är ett intresse för mig, och också något jag lägger mycket tid och pengar på.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag tvivlar inte på att de skulle vara hela och rena, däremot skulle det kunna vara vilka färger och kombinationer som helst.

Men lyckas han klä sig själv i alla fall?

 

[MiniLi]

Det tycker inte jag faktiskt. Inte om det gäller intresse - bara om det gäller sånt som måste göras men ingen är direkt intresserad

Jag hade tyckt det var gräsligt om jag var tvungen att laga bilar, cyklar, elektronik osv osv, när jag verkligen tycker det är mögtråkigt och min sambo ser det som sin hobby, bara för att vara jämställd i just den sysslan

Ingen tvingar dig, du gör precis som du vill.

 

[MiniLi]

Jag tvivlar inte på att de skulle vara hela och rena, däremot skulle det kunna vara vilka färger och kombinationer som helst. Han ser inte sånt, medan barnkläder och märken är ett intresse för mig, och också något jag lägger mycket tid och pengar på.

Ja, här får man ju välja.
Är det viktigt att barnets outfit är snygg och välmatchad eller kan jag stå ut med att barnet blir klätt lite hur som (men självklart funktionellt) i syfte att bidra till en mer jämställd framtid för kommande generationer.

 

[cirkus]

Ingen tvingar dig, du gör precis som du vill.

Såklart

Men det är mest resonemanget runt jämställdhet och intressen som jag funderar på.

Åtminstone medan det finns barn i hemmet, så tar jag mig samman och skruvar och borrar en del. Av pedagogiska skäl.

Jamen det har jag också gjort och gör - såna grejer som jag tycker är kul och annat om jag måste

Till saken hör att alla våra utflugna barn har fått egna slagborrmaskiner och verktygslådor och alla tre är duktiga på basic fix som att få upp väggfasta hyllor och sånt (el får de inte göra för mig, men det ryktas om att båda döttrarna ändå glatt skruvar och donar med kontakter - dock med sambon som bollplank). Tapetsering och målning fixar de också (gärna med min hjälp).

 

[cirkus]

Ja, här får man ju välja.
Är det viktigt att barnets outfit är snygg och välmatchad eller kan jag stå ut med att barnet blir klätt lite hur som (men självklart funktionellt) i syfte att bidra till en mer jämställd framtid för kommande generationer.

Jag eller sambon har nog aldrig ens tänkt att det skulle vara viktigt med hur de var matchade, de valde själva och vi protesterade enbart om de ville gå i T-shirt och kortbrallor på vinterdagar typ

 

[Ray]

Om du skulle bytt däck på bilen lika många gånger som din man (som jag antar kan göra det) skulle du väl vara hyfsat duktig på det också? Skulle det gagna någon? Ja, det skulle gagna dina barn för de ser rent praktiskt att ni båda kan göra det. Rent teoretiskt skulle det kunna vara bra för hela familjen om din man skulle skada sig och rent fysiskt inte kan byta däck när det är dags.

Vad skulle problemet med att låta din man fixa med kläder till barnen vara? Skulle de gå barfota när det är minusgrader ute? Om han rent praktiskt inte kan klä barnen är det ju ett problem. Vad händer då om du är sjuk eller inte är hemma?

I min familj byter ingen däck eller pysslar med bilen utöver att fylla på spolarvätska och sådant. Ingen av oss är intresserade av bilar så vi överlåter till proffsen att göra sådant.

Och varför kan man inte vara föräldraledig när man (när kvinna fått en brukar hon lösa det) precis fått en chefstjänst? Det är väl just där och då en chef på riktigt kan markera hur synen på föräldraledighet är? Om det blir självklart för män på chefsposter att vara föräldralediga sätter det exempel för alla övriga anställda (främst män).

Jag har en nära släkting som aldrig "kunde" vara föräldraledig (förutom under fotbolls-VM) pga. sin chefspost/byte av arbetsplats osv. Det var ju en himla tur att mamman till barnen inte hindrades pga. sitt jobb...

Undrar lite över detta med bilen och annat typiskt manligt.
Många menar att det blir ett icke problem eftersom man lämnar bort bilen. Och allvarligt talat känns det som att hur blev det bättre för jämställdheten?
Ingen byter däck utan man åker till verkstaden där 98%män jobbar och byter däcken. I mina ögon är det nog skitsamma om pappa byter däck eller Pelle på verkstaden när det gäller just jämställdhet.

 

[bollen__]

Jag tänker att man måste väl kunna leva mer jämställt utan att för den skull tvingas göra saker man avskyr? Liksom för mig är hela grejen med att vara "vuxen" och flyttat hemifrån att ingen kan tvinga mig att laga mat eller putsa fönster. Ska jag då "tvingas" gör det för att det är inte jämställt om man inte tar hälften av fönstren var?
Jag tycker det låter aptråkigt med dela 50/50 på allt, och det är inte för att jag skulle bli tvingad att göra sk "manliga" saker utan för att jag inte vill behöva putsa fönster, laga mat, knäskura golvet osv.
Jag vill att det ska kunna vara jämställt utan att behöva göra skiten jag inte vill göra..

Nu fattar jag att ingen kommer "tvinga" mig att göra saker, men jag får uppfattningen här i tråden att delar man inte 50/50 så kan man inte anses jämställda...

 

[cirkus]

Undrar lite över detta med bilen och annat typiskt manligt.
Många menar att det blir ett icke problem eftersom man lämnar bort bilen. Och allvarligt talat känns det som att hur blev det bättre för jämställdheten?
Ingen byter däck utan man åker till verkstaden där 98%män jobbar och byter däcken. I mina ögon är det nog skitsamma om pappa byter däck eller Pelle på verkstaden när det gäller just jämställdhet.

Här byts däcken hemma på gårdsplanen. Vi brukar hjälpas åt. När det gäller tvätt så tvättar var och en sin egen bil

 

[Sol]

Undrar lite över detta med bilen och annat typiskt manligt.
Många menar att det blir ett icke problem eftersom man lämnar bort bilen. Och allvarligt talat känns det som att hur blev det bättre för jämställdheten?
Ingen byter däck utan man åker till verkstaden där 98%män jobbar och byter däcken. I mina ögon är det nog skitsamma om pappa byter däck eller Pelle på verkstaden när det gäller just jämställdhet.

Det handlar om tid och intresse. Vi har inte tid eller intresse att göra allt själva.Vi kan inte sy kläder, ska vi lära oss sy så att vi kan sy upp en kostym eller figuranpassa våra kläder istället för att anlita ett proffs (som oftast är en kvinna) för jämställdhetens skull (eller så att vi helt enkelt slipper köpa kläder, jag ser främst kvinnor i klädbutikerna)? Ska vi låta bli att köpa pizza eftersom majoriteten av pizzabagarna är män? Ska vi ta hand om våra gamla släktingar själva eftersom majoriteten av de som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor?

För att rucka på könsfördelningen på arbetsmarknaden krävs strategier för just arbetslivet, det kan inte vi som enskilda individer göra så mycket åt i vardagen. Inom mansdominerade yrken får man försöka skapa strategier som lockar även kvinnor att utbilda sig och söka arbete, likaså på kvinnodominerade områden.

 

[Thera]

Ja, här får man ju välja.
Är det viktigt att barnets outfit är snygg och välmatchad eller kan jag stå ut med att barnet blir klätt lite hur som (men självklart funktionellt) i syfte att bidra till en mer jämställd framtid för kommande generationer.

Fast jag har rätt svårt att se hur faktumet att jag väljer deras kläder gör någon större skillnad för kommande generationer, speciellt så länge vi inte är speciellt könstraditionella i mycket annat.

 

[Thera]

Men lyckas han klä sig själv i alla fall?

Fast det är rätt svårt att misslyckas med herrkläder, det mesta i hans basgarderob funkar ihop.

Däremot frågar han gärna mig om vi ska iväg, bara för han själv är både rätt ointresserad och totalt färgblind.

 

[Sol]

Fast jag har rätt svårt att se hur faktumet att jag väljer deras kläder gör någon större skillnad för kommande generationer, speciellt så länge vi inte är speciellt könstraditionella i mycket annat.

Jag tror tvärtom att det kan göra skillnad för kommande generationer. Du (kvinnan) anser att det är viktigt att barnen kläs snyggt, du avgör också vad som är snyggt (mha samhällets påverkan såklart). De förs redan in där i tankegångarna att det är viktigt med utseendet, utseendefixering som kvinnor (självklart även män men i högre grad kvinnor) drabbas hårt av. Dessutom får de med sig på köpet att din smak är rätt och pappas fel. Varför då? Varför inte vidga deras vyer? Med åldern kommer de börja skapa sina egna preferenser och då är det väl bra om de har haft ett brett urval att utgå ifrån?

Min man har klätt barnen (när de var så) i vad jag tycker är rent hiskeliga kombinationer av både färger och mönster, men barnen har ju inte lidit av det och inte maken heller så varför ska jag gå in och köra över min man? Vad ger mig den rätten?

 

[Petruska]

Jag tänker att man måste väl kunna leva mer jämställt utan att för den skull tvingas göra saker man avskyr? Liksom för mig är hela grejen med att vara "vuxen" och flyttat hemifrån att ingen kan tvinga mig att laga mat eller putsa fönster. Ska jag då "tvingas" gör det för att det är inte jämställt om man inte tar hälften av fönstren var?
Jag tycker det låter aptråkigt med dela 50/50 på allt, och det är inte för att jag skulle bli tvingad att göra sk "manliga" saker utan för att jag inte vill behöva putsa fönster, laga mat, knäskura golvet osv.
Jag vill att det ska kunna vara jämställt utan att behöva göra skiten jag inte vill göra..

Nu fattar jag att ingen kommer "tvinga" mig att göra saker, men jag får uppfattningen här i tråden att delar man inte 50/50 så kan man inte anses jämställda...

Men alltså, "måste"? Varför måste man kunna det? Kanske är det tvärtom: DÄRFÖR ATT jämställdhet är så långt från vad vi är vana vid så känns det väldigt bökigt och knöligt att få till. Att inbilla sig att vägen från patriarkala strukturer till jämställda skulle vara alltigenom enkel och bekväm att vandra, är nog lite naivt.

 

[sjoberga]

Men alltså, "måste"? Varför måste man kunna det? Kanske är det tvärtom: DÄRFÖR ATT jämställdhet är så långt från vad vi är vana vid så känns det väldigt bökigt och knöligt att få till. Att inbilla sig att vägen från patriarkala strukturer till jämställda skulle vara alltigenom enkel och bekväm att vandra, är nog lite naivt.

Jag håller med , men anser ändå att man även i parförhållande måste kunna få och ges utrymme att utöva sina passionerade hobbies utan att behöva dela med sig exakt 50/50 till en motvillig partner. Det verkar helt enkelt för bökigt och knöligt och ineffektivt att tvingas ge upp nöjet att oftast laga mat, i jämställdhetens tecken. Om ett parförhållande automatiskt innebär en strikt mall på varje enskilt område utan individuell frihet vore det tragiskt på många sätt.

 

[BernT]

Men alltså, "måste"? Varför måste man kunna det? Kanske är det tvärtom: DÄRFÖR ATT jämställdhet är så långt från vad vi är vana vid så känns det väldigt bökigt och knöligt att få till. Att inbilla sig att vägen från patriarkala strukturer till jämställda skulle vara alltigenom enkel och bekväm att vandra, är nog lite naivt.

Jag kommer aldrig göra något jag tycker är tråkigt bara för att. Skulle det ta slut mellan min sambo (han städar tex, han gör mkt annat med) och mig så skulle jag bara köpa in veckostäd. Mat skulle jag äta mer ute och bilen skulle jag fortsätta att lämna in för allt. Jag kan byta olja, byta batteri, skifta hjul och kränga däcken men jag vill inte så därför gör jag det inte.

 

[TygerTyger]

Jag tänker att man måste väl kunna leva mer jämställt utan att för den skull tvingas göra saker man avskyr? Liksom för mig är hela grejen med att vara "vuxen" och flyttat hemifrån att ingen kan tvinga mig att laga mat eller putsa fönster. Ska jag då "tvingas" gör det för att det är inte jämställt om man inte tar hälften av fönstren var?
Jag tycker det låter aptråkigt med dela 50/50 på allt, och det är inte för att jag skulle bli tvingad att göra sk "manliga" saker utan för att jag inte vill behöva putsa fönster, laga mat, knäskura golvet osv.
Jag vill att det ska kunna vara jämställt utan att behöva göra skiten jag inte vill göra..

Nu fattar jag att ingen kommer "tvinga" mig att göra saker, men jag får uppfattningen här i tråden att delar man inte 50/50 så kan man inte anses jämställda...

Eftersom vad man gillar resp. avskyr är så styrt av könsroller så verkar det osannolikt att särskilt många ska kunna leva jämställt samtidigt som de slipper att göra saker de avskyr. De allra flesta saker jag avskyr är t ex traditionellt manliga. Jag kan göra en massa grejer inom bygg men jag ogillar att bli täckt av dammet och stå och svettas på en stege etc. För min man handlar det mera om att han har lätt att bli osäker på att han gör rätt och därför försöker han delegera beslutsfattandet kring en massa "kvinnosysslor" till mig när jag är hemma. Han utför dem gärna men verkar tro att jag är bättre på att bestämma hur blommorna ska planteras om, t ex. (När vi flyttade ihop var det bara han som hade växter och de är fortfarande hans allihop.)

Jag är övertygad om att det krävs både medvetenhet och obekvämhet för att vi ska komma någonstans. Gör alla bara de de gillar, utan att analysera varför och utmana den känslan, så står vi still. Tillägg: Jag försöker inte tvinga någon att göra sig obekväm men då blir det svårt att kalla det jämställdhetssträvande.

 

[Petruska]

Jag håller med , men anser ändå att man även i parförhållande måste kunna få och ges utrymme att utöva sina passionerade hobbies utan att behöva dela med sig exakt 50/50 till en motvillig partner. Det verkar helt enkelt för bökigt och knöligt och ineffektivt att tvingas ge upp nöjet att oftast laga mat, i jämställdhetens tecken. Om ett parförhållande automatiskt innebär en strikt mall på varje enskilt område utan individuell frihet vore det tragiskt på många sätt.

Det tror jag i stort sett att förhållanden gör redan, fast enligt en annan mall.

Om någon TYCKER att jämställdhet kräver att allt delas 50/50, betyder ju inte att vi andra tvingas. Själv tänker jag nog snarare att alla försök att vara jämställda är bättre än alternativet.

 

[Petruska]

Jag kommer aldrig göra något jag tycker är tråkigt bara för att. Skulle det ta slut mellan min sambo (han städar tex, han gör mkt annat med) och mig så skulle jag bara köpa in veckostäd. Mat skulle jag äta mer ute och bilen skulle jag fortsätta att lämna in för allt. Jag kan byta olja, byta batteri, skifta hjul och kränga däcken men jag vill inte så därför gör jag det inte.

Nähä.