är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Var i landet finns du? Kanske finns det fler här i samma situation som du?

Finns det någon du kan lämna barnet till några timmar på kvällstid? Pappan? Mormor/farmor?
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Känner precis likadant (dottern blev 5 månader i fredags). Träffar lite folk (med betoning på lite...) när jag hämtar/lämnar "stora" tjejen på dagis 3 dagar/vecka, men annars sitter jag mest hemma och bara väntar på att dagarna ska gå och kämpar för att inte bli tokig. Tack och lov så har jag en helt underbar man :love:, som verkligen förstår att jag känner som jag gör, och gör allt för att jag ska få min egentid och få göra vad JAG vill själv när han kommer hem. Utan honom hade jag blivit nervvrak eller gått in i väggen stenhårt.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Här är en till som tyckte det var urtråkigt att vara hemma med barn de första månaderna.
När dottern var 6 månader började jag söka jobb (var arbetslös när hon föddes). Började jobba deltid när hon var 8 månader och maken fick vara pappaledig.
Och det var faktiskt väldigt befriande att få träffa andra vuxna några dagar i veckan. Och få gå upp på morgonen och äta frukost i fred och såna saker. :)

Sen när det började bli varmt ute i våras och man började vara ute mer så träffade jag automatiskt fler föräldrar med småbarn. Har bl. a. en granne som vi umgås ganska mycket med.

Och faktum är att ju äldre bebisar blir, desto roligare blir de. (Blir jag halshuggen som säger så, nu? :crazy: :D)
Blir det fler barn tror jag maken får vara hemma den första tiden, så är jag hemma sen efter 6 månader, ca. :D
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

KL

Här finns en massa saker man kan gå på med bebisar...

* Föräldragrupper, genom BVC 1gång/v
* Öppna förskolan, genom kyrkan 1-2 ggr/v (typ ingen är religiös)
* Babysång, genom kyrkan 1gång/v
* Babysim 1gång/v
* Mammagympa 1gång/v barnen följer med.

Finns inget av detta i era kommuner? De 3 översta aktiviteterna är gratis och de andra får man själv bekosta. BVC borde åtminstone kunna ordna något, några gånger så man kan träffa andra mammor.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Haller med dig!! Det finns ju oftast massor av aktiviteter :)
Jag ar uppbokad flera dagar i veckan, tycker det ar ratt skont att ha en dag hemma och gora ingenting ibland :o

Sen ar det ju sa att det borjar handa lite mer efter 6 manader, innan dess ar de ju sa sma och bara ater och sover och ater och sover.... blev ju aldrig trakigt for mig for jag hade ju tva sa hade mkt att gora hela tiden, men har man bara en kan jag tanka mig att det blir lite langsamt.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Nja, "bara äter och sover" stämmer inte in på alla. Skriker, skriker, äter varje timme, vill bli buren och sover ett par trettiominuterspass per dag om man tvångssövde hen i vagn var temat hela första halvåret. Jag höll på att gå under av känslan av misslyckande över att mitt barn var så missnöjt, kombinerat med brist på stimulans, sociala kontakter och nattsömn. När folk sen kvittrade ur sig kommentarer att jag skulle NJUTA, för det här var den bästa tiden av mitt liv och den kommer aldrig igen så funderade jag allvarligt på att göra slut på mig själv.

Babysim hatade hen, öppen förskola hade vi ingen i stadsdelen och mammagympa/fika/shopping var bara att glömma. Man kan inte bära och amma samtidigt som det, och hen fann sig inte i att köras runt i vagn särskilt länge.

Det var rätt många rosenröda drömmar om hur bebis och jag skulle ha det ihop som gick i kras under mammaledigheten. Tackolov började vi dela föräldraledigheten vid sju månaders ålder, då lättade det lite. Och som dagisbarn är hen enormt mycket roligare att ha att göra med! Det är jättekul att se upptäckarglädjen och utvecklingen.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

En annan klyscha är "låt barnen vara med". Jag har en bebis på 3 mån och en 2,5 åring, ingen av dem fungerar att göra nån hushållsaktivitet ihop med. Bebisen blir trött av att sitta i babysitter efter en 10 minuter och de flesta hushållsuppgifter är knepiga att utföra medan man bär bebisar, stora tjejen tycker att det är roligt att vara med på mina villkor i ungefär 3 minuter sen vill hon börja slänga lök på golvet eller hoppa i klädhögarna som jag just sorterat. Så när jag är ensam med barnen så får jag åtminstone i hälften av fallen ingenting gjort förutom att ge dem mat. Det är frustrerande att ha så mycket tid och kunna åstadkomma så lite, det finns inget att känna sig utmanad av eller få minsta känsla av att nu har jag presterat något. Det blir bara på barnens villkor vissa dagar och det tror jag egentligen inte är bra varken för förälder eller barn.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

KL

Jag hade nog tur när mina var små.

Första gången var de ju två stycken ochjag var själv. De sov massor, överallt och hela tiden. Jag var mycket ute på promenader med kompisar som också hade småbarn, såna som jag inte kände innan utan träffade på BB eller i föräldragrupp. Mycket fika hemma hos varandra.

MIn ambitionsnivå var att få en sak gjort om dagen. Egentid - fanns inte direkt - jo bara de kvällar som pappan och hans sambo var med barnen.

Jag tyckte faktiskt aldrig att det var tråkigt att vara hemma. Men som sagt, lättakötta barn och många andra hemma !

Samma sak med gossen - det var alltid fullt i parken av mammor och dagmammor ! Inte så mycket fikning - kanske.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Ameo : jag bor utanför växjö i småland..



KL


* Föräldragrupper, genom BVC 1gång/v
Här har dom det 1 gång i månaden
* Öppna förskolan, genom kyrkan 1-2 ggr/v (typ ingen är religiös)
Finns inte här, vad jag vet, har kollat..
* Babysång, genom kyrkan 1gång/v
finns inte
* Babysim 1gång/v
tyckte hon inte riktigt om. hon ville hellre bada hemma i badkaret
* Mammagympa 1gång/v barnen följer med.
finns inte..
QUOTE]

jag är ensamstående och mina föräldrar bor ca 7 mil härifrån så dom kan inte ha henne några timmar på kvällen, dom har henne ibland, över natten och så men det är inte särskilt ofta och när dom har henne och jag kan göra saker så orkar jag inte:p då vill jag typ bara ligga i sängen, kolla på tv eller nått sånt och veta att jag inte kommer bli avbruten av en skrikande bebis som vill ha uppmärksamhet..
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Nja, "bara äter och sover" stämmer inte in på alla. Skriker, skriker, äter varje timme, vill bli buren och sover ett par trettiominuterspass per dag om man tvångssövde hen i vagn var temat hela första halvåret. Jag höll på att gå under av känslan av misslyckande över att mitt barn var så missnöjt, kombinerat med brist på stimulans, sociala kontakter och nattsömn. När folk sen kvittrade ur sig kommentarer att jag skulle NJUTA, för det här var den bästa tiden av mitt liv och den kommer aldrig igen så funderade jag allvarligt på att göra slut på mig själv.

Det där känner jag igen från mitt första barn...:crazy:
Äta nästan jämt, sova i vagnen var absolut inte att tänka på de första 5-6 månaderna, hon skulle bli buren JÄMT, och inte i sjal eller sele, utan på armen. Skrek gjorde hon iofs inte, sålänge man hade henne på armen.:grin:

Jag är glad att andra barnet är betydligt lättare på det sättet, sover gärna i sin vagn, och äter bara varannan timme.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

jag kommer börja jobba en dag i veckan efter jul då w är 6-7 mån. Min sambo kommer då vara hemma med honom. Vi jobbar båda skift och lägger schemat själva, så vi har möjlighet att göra så!
Det ska bli underbart med vuxenkontakt!
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Skönt att höra att det kan skilja så mycket på syskon! Min accepterade tackolov att bli buren i sele och sjal, så jag kunde iallafall avlasta armar och axlar när jag travade runt runt runt inne i lägenheten.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Haha!!

Det gör jag också.... det kanske finns tristess i vattnet!!
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Finns det inte inne i Växjö då? Är det inga fler i föräldragruppen som vill träffas oftare, så kan ni ju ordna något själva.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

är jag hemsk som tycker det är långtråkigt att bara vara hemma med dottern? (snart 5 Månader) och som längtar tills jag får börja jobba?

har fått höra väldigt många kommentarer om detta på sista tiden..

"alla vill väl vara hemma med sitt barn och ta hand om det?"
"så kan du ju inte tänka"
"du har ju hand om ett barn då har du väl inte tråkigt?"


alltså jag tycker ju inte det är tråkigt med henne.
jag älskar henne och att vara med henne, men det är inga andra här som har barn som är hemma, alla jobbar eller går i skolan. och i längden blir det tråkigt att inte träffa några, går ju inte prata så värst mkt med en baby:p

så jag är mest hemma eller ute och går på dagarna, och det börjar kännas lite drygt..

och jag längtar såå till jag få börja jobba.. inte för att jag inte vill vara med mitt barn, men jag längtar tills jag får stiga upp tidigt på morgonen, göra frukost till henne och mej, åka och lämna henne på dagis,träffa folk, hämta henne på dagis, komma hem och mysa..:love:


så är det fler som känner/har känt som jag eller är det bara jag och jag är en hemsk mamma???


Du är INTE dålig mamma för att du känner som du gör, tro aldrig det.
Herregud, jag har två sladdisar och de är mina små ögonstenar som jag är tokiga i, men jag verkligen avskyr att gå hemma och torka kladd i kök och golv, tvätta kladdiga kläder, aldrig få sitta ner och äta i lugn och ro utan måste torka spillmjölk eller bajsrumpor mitt i maten, att inte få prata med ngn annan vuxen utan att bli avbruten av småttingarna som river i en och ska klänga just då... men älskar att krypa intill dem när de ska sova och bara få snusa i deras rufsiga huvuden, att få bamsekramar när man hämtar på dagis och få mysa till bollibompa med nybadade små sessor...allt har en fram och baksida. Och tro mig, jag jobbade i somras och såååå skönt att få sitta ner hela måltiden ifred :D

Tur jag har min pålle så jag kan få lite stillhet i vardagen.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Nja, "bara äter och sover" stämmer inte in på alla. Skriker, skriker, äter varje timme, vill bli buren och sover ett par trettiominuterspass per dag om man tvångssövde hen i vagn var temat hela första halvåret. Jag höll på att gå under av känslan av misslyckande över att mitt barn var så missnöjt, kombinerat med brist på stimulans, sociala kontakter och nattsömn. När folk sen kvittrade ur sig kommentarer att jag skulle NJUTA, för det här var den bästa tiden av mitt liv och den kommer aldrig igen så funderade jag allvarligt på att göra slut på mig själv.

Känner igen det med min minsta...
Det är så sorgligt för på någe sätt har man missat den där 1a bebistiden för att man inte kunde njuta fullt ut av henne. Folk sa till mig oxå att jag skulle njuta...av vad?! Skrik och bara bli buren av mig och ingen annan...det var många kvällar jag gick ut och gick med henne i sjalen och tjöt som gris helt slutkörd av hennes skrikande och behov av närhet, papa dög inte åt henne bara jag. Nu är hon 18 månader och en glad tuff unge...men ska bara ligga hos mig på nätterna. Spjälsängen har hon aldrig legat i, han har avskytt den och vagnen accepterade hon när hon var 6 månader...
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Tror vi har haft en himla tur med Isak.
Sovit hela nätter sedan han föddes, med vissa få undantag dock.
Accepterar vagga, vagn, resesäng och nu spjälsäng utan problem.
Vill gärna bli buren men har bara vissa dagar som han tjuter om han inte får det. Gillar att åka vagn och bil.
 
Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Du är vare sig konstig eller hemsk utan en fullt normal människa! :)

Jag kände mig i och för sig rätt bekväm med att vara hemma, men jag förstår ändå precis vad du menar. Även om barnet är underbart och roligt att vara med så blir det ju ändå lite intellektuellt understimulerande så att säga. Min sambo är hemma nu och han tycker nog också ungefär samma sak. Dock kan jag väl såhär långt säga att barnet ju blir roligare när det blir större (men också mer krävande). Vår son är nu drygt 10 månader och kryper, ställer sig och går utmed möbler, förstår en massa och ja, han ÄR roligare nu än som 5 månaders. Den jobbigaste tiden hittills var nog någonstans kring 6-8 månader. Då VILLE han så mycket mer än han KUNDE. Rörlighetsmässigt mest. Sen när han lärde sig krypa så blev livet mycket roligare! :D
 

Liknande trådar

Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 311
Senast: Derivata
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 645
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 724
Senast: Ninnurur
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 326
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Annonsera mera hundar 2
  • Storlek röd Kong?
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp