är jag en hemsk och dålig mamma??:S

[Glamoroza ox]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

*kl*

När Jonas var 17 veckor gammal (ca 4 mån) så började jag jobba 5 timmar en dag i veckan.
Jobbade så i 4 månader.
Även om jag är en sådan som trivs alldeles förträffligt i mitt eget sällskap i hemmets lugna vrå så var det alldeles underbart att få komma till jobbet och träffa våra kunder, gamla & nya och att få tjöta lite med kollegorna

 

[taccotad]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Jag började jobba när Emil var 7 månader.
Tror att för min del handlar det om nån sorts balansgång, hemma mkt och jobba lite. Jag behöver komma iväg och göra nåt annat lite då och då. Återhämta mig lite och samla nya krafter!

Jag gick även en kvällskurs en kväll i veckan. Var jätteskönt! Man tycker inte mindre om sitt barn för det.

Sambon har därmed fått ta ut lite föräldraledighet redan sen Emil var rätt liten. Har varit bra för allas del!

 

[Lydia]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Med stora dottern började jag jobba korta pass på kvällstid vid typ 9 månader tror jag, någon gång i veckan och straxt efter även en del helger.

Med minsta började jag jobba lite när hon var 5-6 månader tror jag det var, nu när hon är 15,5 månad har jag precis utökat till att jobba 60%

 

[Lydia]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Det där med "sover" har bägge mina barn missat att man ska göra

 

[Timsetim]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Så känner jag med.
Men försöker jag prata med sambon om det säger han bara att jag inte tycker om Isak och är trött på både honom och sambon

Tyvärr känner jag igen mig i din sambos reaktion. Min sambo var likadan.

När jag var hemma med barnen och han jobbade så kunde han inte alls förstå varför jag ville hemifrån ibland. När barnen var 5 månader så började jag fantisera om att börja jobba lite extra ett halvår senare. Sambon förstod inte alls varför jag inte ville vara hemma.

Det effektivaste sättet jag fick honom att förstå var att lämna barnen till honom. Först då förstod han hur mycket jobb det var och hur uppbunden man faktiskt var.

Jag hade kontakt med några ur den föräldrargrupp jag träffat på mvc. Men jag var aldrig bekväm med att åka iväg med mina två. Jag kunde aldrig slappna av och fick många tröttande kommentarer som "oh, jag hade aldrig klarat av att ha tvillingar". Så jag var mycket hemma. Tills bvc ordnade en träff för några tvillingmammor. Vi började umgås och så skönt det var att träffa mammor i samma situation, med samma problematik och samma kaos emellanåt. Det var mer naturlig att hjälpas åt. Var man iväg och bytte på den ena så behövde man aldrig be dem se efter den andra, det skedde per automatik.

Mina bästa tips är att komma upp och ur mjukiskläderna. Göra så mycket du kan utanför hemmet och blanda in pappan i sonen och hans skötsel. Lämna dem ensamma, låt pappan sköta sitt barn. Min sambo tog fler egna initiativ när han haft barnen själv.

Lycka till och du, du är inte ensam!

Edit. När barnen var 10 månader så började jag jobba extra. Jobbade varannan helg. Såå mycket roligare det var att komma hem och vara mamma när man hade varit och "tankat" någon annanstans.

/Timsetim

 

[Sunshine]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Vill bara saga att jag haller med dig i allt du sager! (ibland kanner man sig som ett riktigt "freak" nar man har tvillingar, och sana dar kommentarer ar jag bara dodsless pa - jag brukar kontra med att "det maste ju vara hur latt som helst att bara ha ETT barn" )

Hursomhelst. Jag tror ocksa att man maste forsoka ge sig ut och GORA saker, aven om det ar/kanns jobbigt. Ha saker i almanackan, aven om det bara ar fika med en kompis.

Mina tva sov som sagt mycket nar de var yngre, men nu ar de 9 manader och att sova ar overskattat
Och att ha tva sma som kryper overallt, vill ha uppmarksamhet samtidigt osv ar inte sarskilt latt alltid.
Men jag har alltid - VARJE dag sen de foddes - sett till att duscha och kla pa mig pa morgonen, sminka mig lite osv. Jag har tvingat mig ut att delta i olika grupper som namnts tidigare - det var INTE latt de forsta gangerna! - och nar man val har gjort det nagra ganger sa kanns det lattare. Och roligare! Och plotsligt har man ett socialt liv, och ett spackat schema.

Som exempel kan min vecka se ut sahar:

Mandag: oppna forskolan, eller tvillinggruppen, eller svenskgruppen pa morgonen. Fika eller promenad med kompis pa em.
Tisdag: gym (for mig) pa morgonen, barnen ar pa gymmets dagis. Promenad med hund och barnvagn i skogen. Besok till stallet.
Onsdag: En granne tar barnen sa jag kan aka till stallet. Lekgrupp pa em.
Torsdag: som tisdag.
Fredag: Traffa foraldragruppen alt oppna forskolan. Grannen tar barnen 2h sa jag kan aka till stallet.

Jag tycker att foraldragrupperna ar ovarderliga!!

Men sen passar det ju inte alla att vara hemma heller, och det ar inte ngt fel med det heller

 

[twinstar]

Sv: är jag en hemsk och dålig mamma??:S

Nä! Men du måste ut och träffa folk! Har du ingen föräldragrupp eller andra föräldralediga som du kan träffa på dagarna.

Min föräldraledighet blev så pass bra som den blev för att jag hade folk att umgås med med barn i samma ålder så vi ville ungefär samma saker om dagarna. Fika, gå till nån lekplats, babycafe, öppna förskolan med sångstund eller så fikade vi hemma hos varandra eller gick och käkade lunch ihop.

Hade jag bara umgåtts med min dotter själv hela tiden hade jag kreverat!!!