Äntligen, ÄNTLIGEN!

[Squie]

Hej!

Nu blir jag nyfiken: Vadå för boll och vad är ett kedjetäcke? Det låter som ett tortyrinstrument??? Berätta gärna mer, jag har aldrig hört om det och skulle gärna vilja sova...

/Lavinia

Du har fått svar om bolltäcke.

Kedjetäcke är som namnet låter ett täcke med kedjor i sig. Kedjorna ligger insytt i långa rader i täcken. Det finns olika viktklasser och det lättaste väger 4 kg.

Googla så kommer du att hitta en massa bilder.

Men även denna arbetsterapeut kommer att kräva att man 1; kommer dit och 2; utför vad som är överenskommet. Problemet tidigare har inte varit att Saeta saknat hjälp, utan att hon inte har tagit sig dit eller låtit det rinna ut i sanden efter några besök. (Möjligen beroende på den nyligen diagnosticerade problematiken.)
Det är därför många reagerar och frågar vad hon själv ska göra annorlunda för att nu kunna få hjälp.

*knapplån*

Rent krasst, spelar det så stor roll vad många här i tråden tycker? Nu tycker Saeta att hon äntligen har fått en diagnos och blir genom den lugn och glad (iaf om jag ska utläsa vad hon skriver i tråden) och tror mer på framtiden. Är det inte det som det ska tas fasta på?

Jag tror en arbetsterapeut kan hjälpa henne en hel del med sin problematik.

 

[Gabbi]

Rent krasst, spelar det så stor roll vad många här i tråden tycker? Nu tycker Saeta att hon äntligen har fått en diagnos och blir genom den lugn och glad (iaf om jag ska utläsa vad hon skriver i tråden) och tror mer på framtiden. Är det inte det som det ska tas fasta på?

Jag tror en arbetsterapeut kan hjälpa henne en hel del med sin problematik.

Nej, det spelar ingen roll vad vi tycker, men jag har stor förståelse för de som ställer frågor och jag förklarar här varför jag tror att dom, och jag, gör det. Jag tycker heller inte det är så enkelt som att frikoppla en tråd från åratals andra trådar och det mönster de har följt. Till slut kan man inte undgå att se mönstret och inse att det måste brytas. Jag tycker dock att många HAR varit glada åt att Saeta är glad.

 

[Philosophia]

Arbetsterapeut är bra om du har fysiska problem, men jag förstår inte riktigt vad den kan göra åt add-problematik?

Jag skulle gissa att en av orsakerna till att Ts ska få träffa en arbetsterapeut är för att diskutera och ev. få prova ut taktila hjälpmedel som t ex boll eller kedjetäcke.

När det kommer till add och adhd så är det framförallt för att få hjälp med att lära sig att skapa struktur i vardagen och för att få hjälp med aktivitetsutförande som är som en person med add/adhd får träffa en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten analyserar personens förmåga (den kognitiva processen) att utföra aktiviteter . Det kan t.ex. ske genom intervjuer eller att arbetsterapeuten observerar när personen får utföra en uppgift (t.ex. baka en kaka utifrån ett recept). Utifrån analysen kan arbetsterapeuten föreslå strategier och sätt att tänka för att hantera situationer.

För att få hjälp så måste personen så klart vara motiverad. Arbetsterapeuten arbetar därför kontinuerligt med att analysera motivationen. Utan motivation och förutsättningar så finns det ju ingen poäng att fortsätta insatsen. Men bristen på motivation måste i sin tur utredas eftersom den kan bero på dåligt självförtroende, dålig självkänsla eller att personen helt enkelt har svårt att föreställa sig att genomföra något hon aldrig tidigare har lyckats genomföra.

 

[Kattennizze]

I de bästa av världar funkar det nog så. Men knappast i dagens sjukvård. Kommer man inte på uppsatta tider så tryter tålamodet till slut och man blir ganska raskt avpolleterad, trots att man just har den problematiken att man inte kan passa tider. Tyvärr är detta min erfarenhet, hoppas jag har fel. Med milslånga köer, oändliga behov och krympande resurser ska man nog inte förvänta sig särskilt mycket. Tyvärr.

 

[Philosophia]

I de bästa av världar funkar det nog så. Men knappast i dagens sjukvård. Kommer man inte på uppsatta tider så tryter tålamodet till slut och man blir ganska raskt avpolleterad, trots att man just har den problematiken att man inte kan passa tider. Tyvärr är detta min erfarenhet, hoppas jag har fel. Med milslånga köer, oändliga behov och krympande resurser ska man nog inte förvänta sig särskilt mycket. Tyvärr.

Det var ju ett svar på frågan vad arbetsterapeuter kan göra vid add-problematik. Dyker personen inte upp till träffarna så blir det ju en moment 22-situation.

Jag tycker att TS verkar så pass medveten om sina svårigheter att om hon nu har haft svårt att dyka upp på bokade tider (som många säger) så kommer hon nog att förmedla det redan vid första träffen (eller redan innan) vilket gör att strategier för att hantera bokade tider blir prioritet ett för arbetsterapeuten att ta itu med. Men förmodligen (eller förhoppningsvis) framgår det även i journalerna.

Det är ju onödigt att måla upp profetior som lätt blir självuppfyllande för någon som tycks ha ett rätt dåligt självförtroende vad gäller genomförandet av aktiviteter.

 

[MM]

Jag har rätt så lika problem som TS och jag kommer så gott som alltid sent till mina möten, hur bra jag än planerar att komma i tid. Men jag tar mig iaf iväg och sedan har jag berättat för alla jag har möten med om att jag har svårt för att hålla en tid, men jag har bara mött förståelse för det. Men det är ju för att jag faktiskt dyker upp även om jag är lite sen ibland, eller rätt så ofta.

En psykolog jag träffade var sådär fiffig att hon alltid satte tid åt mig en kvart innan vi egentligen skulle träffas, och jag siktade in mig på den och kom alltid i tid på min riktiga tid.

Men skulle jag helt plötsligt sluta dyka upp så skulle även mina samtal ta slut med psykologen. För att få hjälp måste jag ju gå dit även om det är hur motigt som helst!
Det går inte att stanna hemma för att det tar emot. Och ja, det tar emot varenda gång jag ska dit. Ska faktiskt vara där om 45 minuter så borde sätta fart nu. Fastnade i annat som vanligt. "Ska bara" dyker alltid upp femton ggr för mig innan jag kommer iväg

Summan summarum är att dyker man inte upp på mötena får man till slut ingen hjälp.

 

[Ninnurur]

Det där med att komma i tid är ett evigt gissel. För mig är det så illa att jag har fått panik ångest av bokade tider vilket i sig har lett till att jag stressar såpass att jag blir svettig och så är jag på plats typ 30 min innan utsatt tid. Totalt destruktivt!

 

[Philosophia]

Summan summarum är att dyker man inte upp på mötena får man till slut ingen hjälp.

Ja, det är det väl ingen som ifrågasätter hur många gånger det än upprepas?

 

[Kattennizze]

Det var ju ett svar på frågan vad arbetsterapeuter kan göra vid add-problematik. Dyker personen inte upp till träffarna så blir det ju en moment 22-situation.

Jag tycker att TS verkar så pass medveten om sina svårigheter att om hon nu har haft svårt att dyka upp på bokade tider (som många säger) så kommer hon nog att förmedla det redan vid första träffen (eller redan innan) vilket gör att strategier för att hantera bokade tider blir prioritet ett för arbetsterapeuten att ta itu med. Men förmodligen (eller förhoppningsvis) framgår det även i journalerna.

Det är ju onödigt att måla upp profetior som lätt blir självuppfyllande för någon som tycks ha ett rätt dåligt självförtroende vad gäller genomförandet av aktiviteter.

Jag målar inte upp några profetior, jag ville bara delge min egen erfarenhet som behandlare inom sjukvården, och de problemen vi tampas med dagligen. Jag hoppas innerligt att TS nu med sin diagnos får den hjälp hon har rätt till och vill ha och att resultatet blir bra för TS!

 

[MM]

Ja, det är det väl ingen som ifrågasätter hur många gånger det än upprepas?

Skrev jag att någon ifrågasatte det? Jag berättade bara fakta. Som många andra. Det tål att upprepas.

 

[MM]

Det där med att komma i tid är ett evigt gissel. För mig är det så illa att jag har fått panik ångest av bokade tider vilket i sig har lett till att jag stressar såpass att jag blir svettig och så är jag på plats typ 30 min innan utsatt tid. Totalt destruktivt!

Får panik av planerade tider med. Som gjort för att komma sent. Men nu är jag utanför psykologen och alltså i tid för en gångs skull

 

[morgaine]

Faktum är att även för svåra smärtor skrivs det ut kedje och bolltäcken i vissa landsting och forskningen visar tydligt att det hjälper väldigt många med smärtor så har du möjligheten så tycker jag absolut att du ska testa! Det är ju inte så att du inte kan röra dig under täcket och de finns ju i ganska många olika viktklasser så man kan ju prova sig fram till den som känns bäst. Jag har försökt få ett länge för att om möjligt kunna få sova bättre men tyvärr är det tvärstopp i mitt landsting. Jag kan inte ens få prova ut ett så att jag vet om det är värt att lägga ut de 5-10000 kr det kostar att köpa ett själv och tyvärr så har jag det inte så bra ställt att jag har råd att slänga ut så mycket pengar om det inte skulle fungera. Skulle det däremot fungera så hade det till och med varit värt att ta ett banklån för att kunna köpa ett för det vore så underbart och så mycket värt att få sova på nätterna.

Fast bolltäckena var mycket billigare. De fanns ju från 500 ca.

 

[tuaphua]

Men även denna arbetsterapeut kommer att kräva att man 1; kommer dit och 2; utför vad som är överenskommet. Problemet tidigare har inte varit att Saeta saknat hjälp, utan att hon inte har tagit sig dit eller låtit det rinna ut i sanden efter några besök. (Möjligen beroende på den nyligen diagnosticerade problematiken.)
Det är därför många reagerar och frågar vad hon själv ska göra annorlunda för att nu kunna få hjälp.

Det kan ju vara så att medicinen är vad som krävs för att hon ska orka göra saker annorlunda.

Vissa klarar av att komma sent. Andra skäms så in i helvete över det att de helt uteblir iom att de ändå känner sig så värdelösa att de antingen inte förtjänar hjälp eller inte kommer klara av det.
Det fnns massor av olika alternativ.

Nu har ju TS fått diagnos, har vårdkontakter som är mer insatta än vad vi lekmän är..
De är ju som sagt också vana vid att folk både har diagnoser, är lata, är energiska, har dålig eller bra självkänsla och allt där emellan. De genomskådar oftast någon som försöker förställa sig.
Så jag tror nog man kan överlåta vården till proffsen nu när sån kontakt finns.

 

[morgaine]

@TinyWiny hoppsan, det var visst i euro! Då var det inte så billigt... Synd, tänkte beställa en fotpall.
Fast man kan hyra täcken veckovis, då kan du prova.

 

[MM]

Faktum är att psykologen föreslog idag utan inverkan från mig att jag skulle träffa en arbetsterapeut för att få hjälp med mina svårigheter med att komma i tid m.m.
Så tydligen har dom hjälp för det. Psykologen sa att dom kan komma med förslag på appar som kan hjälpa en. Och jag har för mig att TS fått det rådet själv i någon av hennes trådar.
Ska bli spännande att se vad dom har för hjälpmedel.

 

[em-pirre]

Är man lite händig (eller känner någon händig) är det ju ganska lätt att sy ett bolltäcke eller täcke med lite tyngd själv. Ärtpåsar, en kedja, eller nåt annat (ris i påsar?) insytt i ett påslakan funkar bra!

Jag älskar bolltäcken även om jag inte själv provat. Det har funkat jättebra för flera olika sorters patienter.

 

[Saeta]

Alltså ja, jag är ju oerhört medveten om mina svårigheter. Och jag är också väldigt väldigt tydlig med vad jag har svårt för osv när jag söker hjälp, provar nya grejer. Hoppas på att få prova ett boll eller kedjetäcke! Dom verkar intressanta.

 

[Saeta]

Det där med att komma i tid är ett evigt gissel. För mig är det så illa att jag har fått panik ångest av bokade tider vilket i sig har lett till att jag stressar såpass att jag blir svettig och så är jag på plats typ 30 min innan utsatt tid. Totalt destruktivt!

Exakt så här är det för mig med. Fruktansvärt jobbigt. Jag är alltid noga med att inte komma för sent. Det vill jag absolut inte. Så hellre 30min för tidig än 5min för sen. Detta varvat med att jag ibland inte förmår mig att komma iväg.

 

[TinyWiny]

Är man lite händig (eller känner någon händig) är det ju ganska lätt att sy ett bolltäcke eller täcke med lite tyngd själv. Ärtpåsar, en kedja, eller nåt annat (ris i påsar?) insytt i ett påslakan funkar bra!

Jag älskar bolltäcken även om jag inte själv provat. Det har funkat jättebra för flera olika sorters patienter.

Ja hade jag fortfarande klarat av att sy så hade jag sytt ett kedjetäcke för det är ju absolut inte svårt och det finns beskrivningar på nätet om man googlar. Fast på samma gång, hade jag kunnat sy det så hade jag inte behövt det Moment 22.

 

[em-pirre]

Nä precis men kanske någon fiffig bukare kan hjälpa dig?