Ännu en krånglande relation..

[rutans]

Man kan ju älska utan att vara förälskad.

Tycker han om dig väldigt mycket så kommer han att anstränga sig.

Detta tycker jag är kärnan i att jag är så osäker, för egentligen så vill jag ju vara med någon som älskar mig fullt ut!

Och jag vet att han kommer att anstränga sig och det gör det ännu svårare att fatta ett beslut som innebär att jag lämnar honom.

 

[rutans]

Bara du kan välja. Antingen gillar du läget och stannar eller så vill du nåt annat och lämnar. Men om du stannar, gör det för att du vill och inte för att det ev kan bli nåt annat.

Ja, känns som det tar ett tag innan jag vet vad jag vill. Går det inte att lotta?

 

[corzette]

Kan bara tala ur mitt perspektiv som va den som inte älskade min ex pv på samma sätt och inte samma intensivitet som han älskade mej. Hade jag vart en "fesljummen" (snyggt uttryck - tillagt i ordbanken) person hade jag säkert bara åkt med och vart helnöjd. Då hade jag ju egentligen ALLT (jo faktiskt) det jag ville ha, förutom mina egna känslor...
Men nu är jag ingen fesljummen person. Jag vill ha "the works" inkl fyrverkerier, rosa moln osv...
Därför gjorde jag slut...

Men som sagt allt det här är ju såååå personligt... Så det är ju rent krasst omöjligt för någon att berätta hur du ska göra...
Det som dock pratar EMOT ett troligtvis längre och lika givande förhållande är ju att du redan sett "tecken" som du uppenbarligen ifrågasätter (och inte gillar ?). Han har då berättat vid fråga vart han står. Men vill du fortsätta på det spåret ? med fler å fler "hintar" som visar hur mkt/lite han är kär i dej ? Det skulle jag aldrig palla... Hur "svårt" det än är att göra slut.
Jag vill ha en kille med samma "värderingar" som mej... Säger den sen evigheter übersingeln...

 

[nejlica]

Förutom känslorna, tankar kring deras existens eller ej och allt runtomkring det, tänker jag att detta med samboliv verkar ganska nytt för er också.

Jag är så lycklig över att få leva med någon som älskar mig fullt ut, som jag älskar fullt ut. Jag skulle inte fixa vår relation om jag inte visste att han hade samma känslor för mig som jag för honom. Det skulle trigga min osäkerhet för mycket. Och egentligen vill jag säga som övriga här: nöj dig inte med mindre!

Men sen tänker jag också att vet du inte vad du vill riktigt, så ge sambolivet några månader. Det är ändå en såpass stor sak, som i kan svänga känslor, både dina och hans, i olika riktningar. Det kan ju även vara en erfarenhet inför framtiden om ni väljer att gå skilda vägar, just detta att veta hur man fungerar boendes ihop med en annan människa.