Sv: Ångest över nästa rasval
Jag var absolut inte självsäker när jag stod hemma hos uppfödaren, tvärtom berättade jag öppet om min tveksamthet. Har vuxit upp med hundar så hundvanan var det inga problem med, dock inte uppfostrat någon egen hund men väl haft häst i många år och uppfostrat en ohängd unghingst...
Min osäkerhet grundade sig i att jag tog hem en omplaceringshane som hade fått gått vind för våg i 9 månader, det var flera omständigheter som gjorde att han åkte tillbaka till uppfödaren och dessutom senare avlivades, men ändå kändes det som ett totalt misslyckande även om det inte på något sätt var jag som borde skämmas. Hunden var inte helt frisk fysiskt och dessutom hade han skarpa föräldrar, detta i kombination med att han fått göra precis som han velat under alldeles för lång tid gjorde att det inte alls kändes bra (de fysiska oegentligheterna visade sig först efter att jag hämtat hem honom, annars hade jag nog aldrig tagit honom från början...) Nåväl, självförtroendet fick sig en rejäl törn, men jag åkte iaf till min nuvarande uppfödare och hälsade på och vi talade om det hela och när jag kom hem därifrån kändes det otroligt mycket bättre. Jag kunde känna att jag litade på uppfödaren och visste att hon kunde ställa upp om det behövdes hjälp - just kontakten med uppfödaren tycker jag är en trygghet som man ska ta vara på.
Du ska absolut inte vara rädd för att skaffa brukshund - det är just sådana som du, som tänker efter och funderar, som brukar klara ut det hela galant!!