Angående senaste tidens attacker på småhundar

Min kusin råkade ut för att en lös hund attackerade när han och hans FM-schäfer var på militärt område i tjänsten. Han tvingades sparka hunden så hårt att den låg helt chockad på marken, och tack och lov så är han stark nog att kunna hålla sin (inte jättetrevlig just mot andra hundar) schäfer bakom sig. Hundägaren kom GÅENDES efter en bra stund och blev helt rabiat och skulle anmäla för att han fredat sig och hunden mot attacken. Hallå liksom?
 
Det här känns som en händelse där ägaren till de stora hundarna naturligtvis är skyldig och dessutom är oansvarig som går ut med så många hundar samtidigt - men också som kunde förhindrats helt om ägaren av de små hundarna haft bättre koll.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11974810.ab

Och det är väl lite så jag ser på mycket av det som händer. Vi som har större hundar som lätt kan skada småhundar måste se till att de inte får chansen att skada, men många ägare till dessa små hundar skulle kunna minska riskerna för sina hundar rejält.
 
ägaren till de stora hundarna naturligtvis är skyldig och dessutom är oansvarig som går ut med så många hundar samtidigt - men också som kunde förhindrats helt om ägaren av de små hundarna haft bättre koll
Precis. Det egna ansvaret verkar ha gått papillonägaren förbi helt. De skulle aldrig ha fått chansen att "springa och hälsa"; även små hundar behöver man ha pli på.

"Parets två papillonhundar, Astrix och Maximum, sprang för att hälsa på schäfrarna...

– Man är skitförbannad, har man så stora hundar ska man ha pli på dem"
 
Alltså, jag tror eg det är nästan lika många "oprovocerade" attacker från småhundar, skillnaden är att man kan freda sig från dem alt så blir det bara småskador på våra stora hundar så det är inget som hamnar i tidningen. Skillnaden är ju att när en rottis eller andra hundar sliter sig/rymmer och ger sig på en liten hund så slutar det ju oftast illa..

Även jag har fått hundar påhoppade på promenad av småhundar men lyckats avstyra det. Den gamle var ingen fighter heller men med den lille tror jag han hade klippt dem direkt om det skulle hända, och det är helt ärligt en anledning till varför jag har halsband och inte sele på för då har jag en chans att styra undan huvudet på honom så han inte kommer åt den andra hunden - i sele har jag inte en chans.
 
Precis. Det egna ansvaret verkar ha gått papillonägaren förbi helt. De skulle aldrig ha fått chansen att "springa och hälsa"; även små hundar behöver man ha pli på.

"Parets två papillonhundar, Astrix och Maximum, sprang för att hälsa på schäfrarna...

– Man är skitförbannad, har man så stora hundar ska man ha pli på dem"

Japp, papillonägarna betedde sig precis som man inte ska göra. Satt och drack kaffe med två okopplade hundar som sprang iväg "för att hälsa" och dessutom verkar ha hunnit en bit eftersom det talas om att attacken kom när de var på väg tillbaka till vagnen.
 
Alltså, jag tror eg det är nästan lika många "oprovocerade" attacker från småhundar, skillnaden är att man kan freda sig från dem alt så blir det bara småskador på våra stora hundar så det är inget som hamnar i tidningen. Skillnaden är ju att när en rottis eller andra hundar sliter sig/rymmer och ger sig på en liten hund så slutar det ju oftast illa..

Även jag har fått hundar påhoppade på promenad av småhundar men lyckats avstyra det. Den gamle var ingen fighter heller men med den lille tror jag han hade klippt dem direkt om det skulle hända, och det är helt ärligt en anledning till varför jag har halsband och inte sele på för då har jag en chans att styra undan huvudet på honom så han inte kommer åt den andra hunden - i sele har jag inte en chans.
Jag har sele med handtag på ryggen så jag kan lyfta upp framdelen på hunden så den inte kommer åt att skada, sen sparkar jag bort anfallande fluffar.
 
Ok, följande scenario (utspelades för en del år sedan). Stor, inhägnad tomt. Stora hundar som aldrig någonsin kommer ut från tomten. Liten skällande hund som i tre år försökt attackera de större vid hundmöten. Vi har hållt oss ifrån dem, jag har meddelat att det kommer bli farligt den dagen den lille kommer lös och i närheten av de stora, för den lille har verkligen gjort sig väl förtjänt av ett rejält bett, sett till de upprepade attackerna och verbala förolämpningarna.

En dag kommer den lille lös. Springer rätt bort till tomten och börjar omgående genom staketet attackera gruppen med större hundar. Regelrätta utfall med skall och bett, som inte kommer åt.

Och sedan hittar den lille en liten grop under staketet och kryper in till de stora.

Vem bär skulden? (uppriktig fråga).
 
Och vad gäller den här händelsen så blir man nästan arg över resonemanget även om man förstår att personen som sett sin hund bli dödad är ledsen och chockad.

http://www.hd.se/2012-01-27/rottweiler-bet-ihjal-lasse
Uppriktigt svar:
Varför åker man inte direkt till ett djursjukhus med en hund so blivit biten buken? Varför lär man sig inte basics i att avvärja hundattacker? Att strypa den bitande/anfallande hunden är den effektivaste metoden, dessutom minimerar man risken för att själv bli biten, vem f*n kör in armbågen i en bitande rottis käft?
 
Uppriktigt svar:
Varför åker man inte direkt till ett djursjukhus med en hund so blivit biten buken? Varför lär man sig inte basics i att avvärja hundattacker? Att strypa den bitande/anfallande hunden är den effektivaste metoden, dessutom minimerar man risken för att själv bli biten, vem f*n kör in armbågen i en bitande rottis käft?

Och varför kopplar man inte upp sina hundar redan innan man kommer fram till områden där man riskerar att möta hundar när det är uppenbart att man inte har fungerande inkallning på dem?
 
Det finns så många slappa hundägare men jag upphör aldrig att förundras över alla idiotier. Värsta är väl den polis som låter sina okopplade hundar rusa fram i centrala Sthlm, där det råder koppeltvång, utan att ens uppmärksamma oss att de är lösa förrän det plötsligt smäller till och det är slagsmål och blodvite. Människan försöker inte ens få stopp på ena kräket utan det är först när vi håller fast vår ena tik och jag spakar allt jag kan efter den andra hunden som hon kommer fram i snön och är ovettig mot oss!

Jag tar hennes uppgifter och sen åker vi akut till Albano och därefter till polisen där jag gör en anmälan. Slutar det där? Nej, efter en tid ringer hon mig på jobbet och skriker och hotar mig i telefonen pga anmälan! :eek: Fick det mig mildare till till sinnet? :devil:

Annars har jag ju sett en stor schäfer, som jag visserligen inte tror hade ont uppsåt, dra en skrikande kvinna ut i kraftig trafik över dubbelfilig väg för att komma till mig och schäfern jag var ute med. Eller brunettbimbon på Stureplan som kommer och ställer sig med en stor jäkla mastiff av något slag, bredvid mig och en pyrreneér och sedan vänder hon ryggen till två okända hundar som aldrig träffats tidigare. Ja, vad händer? Hundfan flyger på hunden jag håller i, slår honom till marken men fullföljer som tur var inte. Hennes reaktion är att ilsket vända sig om och fråga vem som började. :banghead:
 
Ok, följande scenario (utspelades för en del år sedan). Stor, inhägnad tomt. Stora hundar som aldrig någonsin kommer ut från tomten. Liten skällande hund som i tre år försökt attackera de större vid hundmöten. Vi har hållt oss ifrån dem, jag har meddelat att det kommer bli farligt den dagen den lille kommer lös och i närheten av de stora, för den lille har verkligen gjort sig väl förtjänt av ett rejält bett, sett till de upprepade attackerna och verbala förolämpningarna.

En dag kommer den lille lös. Springer rätt bort till tomten och börjar omgående genom staketet attackera gruppen med större hundar. Regelrätta utfall med skall och bett, som inte kommer åt.

Och sedan hittar den lille en liten grop under staketet och kryper in till de stora.

Vem bär skulden? (uppriktig fråga).

Den moraliska skulden ligger enligt mig helt och hållet på småhundsägaren och om jag vore denna skulle jag aldrig i livet tänkt tanken att utkräva något ansvar. När min förra hund rusade iväg och muppade mot en hund som grannen passade så var jag glad att det var en snäll hund, min var visserligen en collie men eftersom den andra var en bullterrier hade det nog blivit colliefärs om den inte bara blivit ledsen för att min inte tyckte om den. Och jag hade inte krävt en krona om så blivit fallet, jag skämdes som tusan.
 
Min nuvarande hund är reaktiv och jag lägger en del träning på att han ska hålla sig lugn även om det händer mycket runtomkring. Han har lätt att leka polis och fara ut om hundar börjar leka och stimma eller någon rusar förbi, även om han inte är det minsta aggressiv. Alltså tränar vi på att han dels ska fokusera på det han gör, dels ska hålla/ta kontakt med mig trots störning. På en träningskväll nyligen så låg han vid mina fötter och med tanke på att det var mycket folk och hundar och ekipage som tränade på plan(orättvist!) så var han inte lugn men han ansträngde sig verkligen. Och mitt i detta fick jag säga åt några med en liten hund att hålla koll på den och INTE låta den gå fram och nosa min hund i rumpan... :meh:
 
Jag har 3-kgs hund som är räddagressiv. Hon gör inte utfall eller skäller normalt. Men skulle någon hund bli för påflugen och hon inte kan fly skulle hon hota den.
Just iom både storlek och mentalitet är jag jävligt noga med att inte låta henne bli hälsad på av främmande hundar eller människor.

Jag vill varken att hon ska råka trigga en hund att ge sig på henne eller att hennes otrygghet ska förvärras. Det är inget extremt. Men det finns där i henne. Och jag vill inte att hon ska bli skadad.

Sen har jag alltid haft så här små hundar, som är veka och inte kan försvara sig.
Så jag är alltid på span efter ev faror för dem. Jag är ingen hysteriker som daddar mina hundar. Men jag är realist och inser att idag finns det så mycket idioter som skapat idiothundar de inte kan konntrollera.
Alltså måste jag vara vaksam iom att mina hundar inte har "så mycket att spela med" pga ringa storlek.
 
Håller med i allt du skriver!
Jag har alltid haft mindre hundar, alla vänliga små varelser som definitivt inte har uppträtt provocerande mot större hundar, snarare tvärtom. Men ändå har det hänt, tyvärr mer än en gång, att jag har tvingats uppsöka veterinär pga oprovocerade attacker från större hundar vars ägare inte klarade av att kontrollera sina djur.

Så hur skyddar man sig då som småhundsägare? Man går långa omvägar... Man undviker rastplatser... Man har superkoll på vilka hundar man möter - och framförallt vem som håller i kopplet - om nån nu håller i nåt koppel...
Och minst lika viktigt är ju att man - i ren självbevarelsedrift - har stenkoll på sin egen hund!

Ja, mina förra var väldigt vänliga och undergivna små saker. De blev attackerade av lösspringade storhundar utan provokation. De kom farandes utan ägare och flög direkt på mina. En ägare som sen när denne väl dök upp efter att jag jagat hennes hundar och fått sparka bort en av dem råkade säga att det inte var första gången..
Jag var så stressad då över mina egna hundar att jag inte kom mig för att ta uppgifter eller anmäla(var inte så gammal själv). Däremot skällde jag ut ägarinnan så hon började grina och sa att om jag ser dem lösa igen ringer jag polisen.
Jag såg dem aldrig mer lösa.

Jag har tyvärr vänner vars tysta, lugna och snälla hundar blivit ihjälbitna och illa skadade av lösspringade hundar.
Så det är ju inte alltid så att de små provocerat på något vis.
Jag vet också en som haft små och stora hundar ihop hemma, som kommit hem till ihjälbiten lillhund. Det utan att det varit tumult i flocken innan eller att storhunden visat några såna tendenser.
 
Jag läste om en hundägare som hamnade i en sån situation. Hundägaren var ute med sina staffar. De passerade en tomt med en lös hund och hunden hoppar över staketet och attackerar de andra två hundarna bakifrån. Den lösa hunden var också en stor hund. Den lösa hunden förlorade självklart mot de två andra hundarna. Det tråkiga är att hundägaren med de två hundarna fick skit. Han borde ha bättre kontroll på sina hundar. Eh, de försvarade sig ju. Vad ska man förvänta sig, att de två bara skulle ta emot? Att de inte skulle samarbeta när de blev attackerade?

Hände mig på midsommarafton. På väg hem en löprunda med gänget och är bara hundratalet meter från min dörr. Över ett staket kommer en hund i Corgi-storlek farande och går på Schäfertiken. Hon är en sur jäkel i vanliga fall och nu löpte hon dessutom, så inte alls go att tas med. Hon svarar alltså upp och gruffet är igång.

Så där står jag med tre hundar i dragutrustning och en okänd hund på självmordsuppdrag. Första tanken är "undan med corgin". Halade in hennes lina och beordrar "bort". Själv ville hon mest hjälpa till att trycka till inkräktaren. Ryter i åt tiken som bryter och kommer. Platskommando på henne.

Samtidigt skickar jag fram hanen för att hålla angriparen upptagen. Så trygg och språksäker att jag litar på att han avväpnar vilken hund som helst och han äter inte upp motståndaren om han nu måste försvara sig.

Ägaren kommer hoppande över staketet, lyckas fånga sin hund och då kommer hanen tillbaka till mig. Det kändes som en evighet, men var nog över på 40 sekunder.

Nu gick det ju bra. Inga skador på någon hund, men efteråt tänker man ju "tänk om". Tänk om Schäfertiken blivit arg på riktigt. Tänk om alla tre gaddat ihop sig. Ett välriktat bett från vardera Schäfer och den lille hade inte funnits mer.

Apropå vad någon skrev att hon inte stött på någon småhundsägare som ville gå kurs för att få till hundmöten. Det här var faktiskt en sådan småhundsägare. Har jobbat jättemycket med sin hund och var nu förkrossad över bakslaget.
 
Ja, mina förra var väldigt vänliga och undergivna små saker. De blev attackerade av lösspringade storhundar utan provokation. De kom farandes utan ägare och flög direkt på mina. En ägare som sen när denne väl dök upp efter att jag jagat hennes hundar och fått sparka bort en av dem råkade säga att det inte var första gången..
Jag var så stressad då över mina egna hundar att jag inte kom mig för att ta uppgifter eller anmäla(var inte så gammal själv). Däremot skällde jag ut ägarinnan så hon började grina och sa att om jag ser dem lösa igen ringer jag polisen.
Jag såg dem aldrig mer lösa.

Jag har tyvärr vänner vars tysta, lugna och snälla hundar blivit ihjälbitna och illa skadade av lösspringade hundar.
Så det är ju inte alltid så att de små provocerat på något vis.
Jag vet också en som haft små och stora hundar ihop hemma, som kommit hem till ihjälbiten lillhund. Det utan att det varit tumult i flocken innan eller att storhunden visat några såna tendenser.

De små är ju tyvärr rätt klena och även ett nafs från större hund kan ge fula skador. Min corgi är ändå rätt robust, men då ena Schäfern stämplade henne i fejjan vid smågruff om en pinne gick det ordentligt hål. Hade det troligen inte gjort om Schäfrarna gruffat.
 
Själv är jag mest förvånad över att det inte sker fler olyckor med småhundar iblandade...
Jag har ju stora hundar och om de hade velat så skulle de med lätthet ha haft ihjäl en mindre hund. Nu är de totalt genomsnälla, men det är trots allt två 60cm höga jakthundar jag går med.

Någon gång borde jag ägna en vecka åt att gå promenader när "alla andra" gör det och i den hundtäta delen av kommunen (vi går mest i skogen på tider när ingen annan är ute). Under de promenaderna borde jag se till att räkna hur många gånger jag möter småhundar som beter sig riktigt respektlöst mot mina hundar, där ägarna inte gör något för att alls försöka hålla koll på sin lilla hund. Det lär bli ett flertal gånger per dag som vi möter sådana.


Minns fortfarnade när jag gick genom centrum med min första tik. Hon gillade inte andra hundar och försökte skrämma bort dem genom att helt enkelt sprattla runt, vråla och göra rejäla utfall. Det såg ut som om hon tänkte äta upp de andra hundarna (vilket jag sedan fick bevis på att hon inte gjorde, men ja). Helt plötsligt dök det upp en liten hund, lös. Den sprang rakt mot oss trots att min tik försökte på alla sätt visa att hon inte ville vara nära den. Jag höll henne i kort koppel bakom mig och försökte få bort den lilla.

Jag skrek också till matte (som satt på en bänk) att koppla sin hund. "Den är bara snäll och vill hälsa!" sa hon då. Att hon inte sprang upp för att bära bort sin lilla hund förstår jag inte. Hade jag varit ägare till den lilla så hade jag blivit livrädd med tanke på hur min tik betedde sig! Efter vad som kändes som en evighet så skrek jag åt matte att om hon skulle koppla sin golvmopp innan jag sparkade den rejält. Då masade hon sig upp, skitsur, kopplade hunden och muttrade att jag var dum i huvudet :grin: Visst var jag arg, men hade hon bara hållit sin hund i koppel så hade det inte blivit några problem. Hade hon sedan försökt få sin hund att inte bry sig om min, då hade jag lätt kunnat gå förbi utan att min hund alls tittat på den andra.

Så ja.. jag håller med de som skriver här i tråden om att göra sitt bästa för att hålla koll på sin egna hund. Även stora hundar kan bli extremt provocerade om småhundar får bete sig hur som helst.


Jag har samma helvete och Tonto blir asförbannad när småhundar gör utfall åt honom när vi bara går tyst förbi.

Häromveckan så mötte vi en kvinna som hade en liten hund som skrek som in i helvete så fort den såg mina hundar. När vi var någon meter ifrån så gjorde hunden utfall mot Tonto som blev så jävla arg och började vråla tillbaka. Jag röt då åt Tonto "Nu lägger du av, man skäller inte åt andra hundar det är ouppfostrat!" DÅ börjar kvinnan säga åt sin hund att sluta. :rage::rage::rage:
 
Senast ändrad:
@Lovisaleonora en fråga utifrån ditt scenario: fattar inte hundar hundspråk? När den lilla muckar måste ju de stora, inhägnade hundarna med blick och kropp tala om att "din fula fan, om inte staketet var emellan skulle jag göra dig till fyllning i mitt märgben på tre sekunder".

ÄNDÅ ska den lilla in under staketet??
 
@Lovisaleonora en fråga utifrån ditt scenario: fattar inte hundar hundspråk? När den lilla muckar måste ju de stora, inhägnade hundarna med blick och kropp tala om att "din fula fan, om inte staketet var emellan skulle jag göra dig till fyllning i mitt märgben på tre sekunder".

ÄNDÅ ska den lilla in under staketet??
Jodå, det var ingen tvekan om repressalierna för dvärgen. Klart fall av svårartad hybris.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
35 085
Senast: Snurrfian
·
Övr. Hund Min mamma har ett problem som jag inte riktigt vet hur jag ska hjälpa henne att lösa. Delvis pga att hon bor en bit bort. Hon har...
2
Svar
34
· Visningar
3 455
Övr. Hund Gäller både hund och katt men valde att lägga den här,om någon misstycker får tråden gärna flyttas. Detta bostadsområde har länge...
2
Svar
35
· Visningar
2 526
Senast: Sol
·
L
Övr. Hund Skriver under anonymt nick för jag vill inte bli igenkänd... Jag är så fruktansvärt ledsen just nu. Min ena hund dödade antagligen...
2 3
Svar
49
· Visningar
10 940
Senast: Mia_R
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp