Amortering

Jag amorterar inte - jag lånar mera.
Och bygger för pengarna.

I dagsläget kan ett Attefallshus för uthyrning vara mycket mera lönsamt än att amortera.
Det är också en säker investering som inte bara försvinner.
Men lånar du 50 000 och bygger en gäststuga för pengarna så höjer du ju värdet på din fastighet med motsvarande.
+ att du ökar omsättningen på din verksamhet och förhoppningsvis även nettoavkastningen.
Alltså är det ett bra alternativ.
Men att låna för att åka till Thailand är ett betydligt sämre...
 
Men att låna för att åka till Thailand är ett betydligt sämre...

Jag tycker det låter superbra om man har goda marginaler att låna och mest av allt i livet önskar sig besöka Thailand, men inte själv kan uppbringa likvida medel för tillfället. Pengars värde manifesteras först när de används. Till en resa till exempel.

Sedan är det ju nice om det håller i längden också och att man förstår konsekvenserna av sina ekonomiska val.
 
Jag tycker det låter superbra om man har goda marginaler att låna och mest av allt i livet önskar sig besöka Thailand, men inte själv kan uppbringa likvida medel för tillfället. Pengars värde manifesteras först när de används. Till en resa till exempel.

Sedan är det ju nice om det håller i längden också och att man förstår konsekvenserna av sina ekonomiska val.
Har du goda marginaler att låna, behöver du knappast låna till konsumtion...
En gammal regel var väl amorteringarna skulle vara klara när 1/2 värdet av det man lånade var kvar.
En bil, en kamera eller en mc.
Att låna till en resa, ja då ska den vara betald innan man åker hem då ;)
 
En gammal regel var väl amorteringarna skulle vara klara när 1/2 värdet av det man lånade var kvar.
Man lånar ju på sin fastighet för att få bästa ränta.
Hur räknar man då med halva värdet?
Min fastighet har nog fyrdubblat sitt värde under tiden som jag har ägt den.
Hur räknar man det?
 
Man lånar ju på sin fastighet för att få bästa ränta.
Hur räknar man då med halva värdet?
Min fastighet har nog fyrdubblat sitt värde under tiden som jag har ägt den.
Hur räknar man det?
Om du lånar för att förbättra din fastighet så har du ju insatsen hemma så att säga.
Ett nytt kök, tja 15 år? så färdigamorterat efter 7?
Ett nytt tegeltak 50 år färdigamorterat efter 25...
 
Har du goda marginaler att låna, behöver du knappast låna till konsumtion...
En gammal regel var väl amorteringarna skulle vara klara när 1/2 värdet av det man lånade var kvar.
En bil, en kamera eller en mc.
Att låna till en resa, ja då ska den vara betald innan man åker hem då ;)

Med tanke på artikeln om lycka jag länkade tidigare kanske just en resa aldrig behöver amorteras, med ditt synsätt? Den typen av upplevelser räckte väldigt långt i tid.
 
Göran Persson sade många saker som man kan tycka mycket ( inte) om. Men en sak fastnade hos mig: Den som står i skuld är icke fri.

Jag håller med helt. Så länge vi har skulder känner jag mig ofri.
Vi måste amortera mycket men det gör vi gärna. Skulle aldrig falla oss in att sitta o räkna på om vi kan åka t Thailand istället för att amortera. Resa gör vi när vi har pengar, precis som all annan konsumtion. Huset njuter vi av att bo i här och nu men ser det också som en framtida säkerhet. Däremot skulle vi inte ha köpt det om det skulle ha inneburit att ge avkall på de guldkanter vi vill ha i vår tillvaro. Som ngn skrev, vi lever här och nu och kan nte bara tänka på att säkra ekonomin framöver. Men en kombination av de båda? Att köpa hus med höga lån och strunta i att amortera för att konsumera upp pengarna. Nej, det tror jag inte på. Att däremot inte amortera för att låta de pengarna växa sig större någon annanstans...ja det kan jag förstå. Men att låta bli för att konsumera upp pengarna...nej, det är inte vårat sätt.
 
Med tanke på artikeln om lycka jag länkade tidigare kanske just en resa aldrig behöver amorteras, med ditt synsätt? Den typen av upplevelser räckte väldigt långt i tid.
Har du din ekonomi i ordning och har klart att du kan betala tillbaka pengarna för resan utan problem så visst. problemet är att det är alltför många som inte har råd och därför lånar till resan. Och på så vis lär sig den hårda vägen att man inte ska låna till konsumtion.
 
Men fastigheten går ju upp i värde oavsett.
Hur skall man värdera det när man lånar på den?
Du gör en investering, låt säga att du byter ett tak.
1 som löpande underhåll måste detta ske med ca 50 års mellanrum.
2 Då du då vet livslängden så kan du göra din kalkyl på avskrivning o finansiering.
 
Göran Persson sade många saker som man kan tycka mycket ( inte) om. Men en sak fastnade hos mig: Den som står i skuld är icke fri.

Jag håller med helt. Så länge vi har skulder känner jag mig ofri.
Vi måste amortera mycket men det gör vi gärna. Skulle aldrig falla oss in att sitta o räkna på om vi kan åka t Thailand istället för att amortera. Resa gör vi när vi har pengar, precis som all annan konsumtion. Huset njuter vi av att bo i här och nu men ser det också som en framtida säkerhet. Däremot skulle vi inte ha köpt det om det skulle ha inneburit att ge avkall på de guldkanter vi vill ha i vår tillvaro. Som ngn skrev, vi lever här och nu och kan nte bara tänka på att säkra ekonomin framöver. Men en kombination av de båda? Att köpa hus med höga lån och strunta i att amortera för att konsumera upp pengarna. Nej, det tror jag inte på. Att däremot inte amortera för att låta de pengarna växa sig större någon annanstans...ja det kan jag förstå. Men att låta bli för att konsumera upp pengarna...nej, det är inte vårat sätt.
Det är alltför många här idag som inte tror att räntorna kan gå över 5%
Jag betalade 17% för en checkkredit med full säkerhet. Straxt efter det att jag köpt min fastighet.
Lån till en bostad låg kanske ngr % lägre.

Hur klarar en familj av en ränta på 10% när man köpt en bostadsrätt för 3 mille?
300 000 i ränta per år
Avgift till föreningen 80 000
Amortering 60 000
?
Och det är inte frågan om , om utan när räntorna så småningom stiger.
 
Jag förstår att en familj inte klarar kostnaderna om räntorna går upp. Problemet är väl att många tror att räntorna alltid kommer vara låga och köper dyrare än vad de klarar av egentligen, vilket driver upp bostadpriserna enormt. Våra lån löper med räntor mellan 1.2 och 2.3%, vi räknade dock med räntor upp till 5.5% när vi gjorde budgeten. Och amortera eller inte är som sagt inget val här. Här har dessutom fastighetspriserna ökat stadigt men det är inte alls samma boom som i stockholm tex( bor i en europeisk stad i samma storlek som sthlm) mycket pga att kraven på köpare (kontantinsats, amortering) i kombination med ett i grunden högt pris gör att många inte kan köpa helt enkelt-och då gör man inte det. När jag pratar med vänner i sverige blir jag faktiskt förvånad över hur dyra bostäder folk faktiskt kan köpa även om de inte har höga inkomster/mycket kapital.
 
Göran Persson sade många saker som man kan tycka mycket ( inte) om. Men en sak fastnade hos mig: Den som står i skuld är icke fri.

Jag håller med helt. Så länge vi har skulder känner jag mig ofri.
Vi måste amortera mycket men det gör vi gärna. Skulle aldrig falla oss in att sitta o räkna på om vi kan åka t Thailand istället för att amortera. Resa gör vi när vi har pengar, precis som all annan konsumtion. Huset njuter vi av att bo i här och nu men ser det också som en framtida säkerhet. Däremot skulle vi inte ha köpt det om det skulle ha inneburit att ge avkall på de guldkanter vi vill ha i vår tillvaro. Som ngn skrev, vi lever här och nu och kan nte bara tänka på att säkra ekonomin framöver. Men en kombination av de båda? Att köpa hus med höga lån och strunta i att amortera för att konsumera upp pengarna. Nej, det tror jag inte på. Att däremot inte amortera för att låta de pengarna växa sig större någon annanstans...ja det kan jag förstå. Men att låta bli för att konsumera upp pengarna...nej, det är inte vårat sätt.

Nej, fast diskussionen var här främst gällande när man hade en ganska låg belåningsgrad och ville konsumera istället för att amortera. Det tycker jag är helt OK. Finns ingen som vinner på att man avstår sina mest önskade saker i livet för att ett hus ska vara lånefritt på dagen man dör. Om inte det mest önskade i livet är att kunna överlåta fastigheten lånefri till någon förstås.
 
Jag förstår att en familj inte klarar kostnaderna om räntorna går upp. Problemet är väl att många tror att räntorna alltid kommer vara låga och köper dyrare än vad de klarar av egentligen, vilket driver upp bostadpriserna enormt. Våra lån löper med räntor mellan 1.2 och 2.3%, vi räknade dock med räntor upp till 5.5% när vi gjorde budgeten. Och amortera eller inte är som sagt inget val här. Här har dessutom fastighetspriserna ökat stadigt men det är inte alls samma boom som i stockholm tex( bor i en europeisk stad i samma storlek som sthlm) mycket pga att kraven på köpare (kontantinsats, amortering) i kombination med ett i grunden högt pris gör att många inte kan köpa helt enkelt-och då gör man inte det. När jag pratar med vänner i sverige blir jag faktiskt förvånad över hur dyra bostäder folk faktiskt kan köpa även om de inte har höga inkomster/mycket kapital.
Det riktigt jäkliga i kråksången är, att när väl den processen kommer igång så för den med sig så mycket mer.
En räntehöjning gör att fastighetspriserna sjunker.
Då minskar även bankernas säkerheter
Vilket gör att många skötsamma tvingas fixa fram nya säkerheter eller låna upp för dyra räntor.
Vilket gör att fastighetspriserna sjunker
Och många tvingas sälja
vilket gör att priserna sjunker osv osv....
 
Nej, fast diskussionen var här främst gällande när man hade en ganska låg belåningsgrad och ville konsumera istället för att amortera. Det tycker jag är helt OK. Finns ingen som vinner på att man avstår sina mest önskade saker i livet för att ett hus ska vara lånefritt på dagen man dör. Om inte det mest önskade i livet är att kunna överlåta fastigheten lånefri till någon förstås.
Det är ju ngt helt annat.
Ett äldre par som i stort sett är skuldfria i sin flermiljonersvilla, lånar till livets guldkant istället för att sälja.
Det är helt ok tom. i mina ögon,

Men för de flesta som köper kåk eller fastigheter i någorlunda "heta" området sitter ju med allt annat än lågbelånade fastigheter eller lägenheter.
 
Men för de flesta som köper kåk eller fastigheter i någorlunda "heta" området sitter ju med allt annat än lågbelånade fastigheter eller lägenheter.
Det beror väl på hur länge sedan det var, eller hur?
Om man för 20 år sedan köpte en villa för 1 mille och den i dag är värd 4 mille så är det ju inget större problem att låna en mille till nu för att sätta sprätt på för nöjes skull.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag har två bolån på mitt hus. Ett som är ca 75% av hela lånesumman och som nu är bundet något år till. Det andra lade jag till för...
2
Svar
25
· Visningar
1 679
Senast: Inte_Ung
·
Hemmet Jag äger ett litet hus (med betoning på litet) på en mindre ort, men med närhet till större stad med lite högre priser på fastigheter...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
2 981
Senast: nyttnick
·
Juridik & Ekonomi Svårt med rubriken! Jag o sambon ska separera, vi bort fortf ihop och är fort mkt nära varandra. Vi ska sälja vår bostadsrätt radhus...
3 4 5
Svar
82
· Visningar
7 477
Senast: Squie
·
Juridik & Ekonomi När man ska binda om räntorna på sitt lån, gör banken en ny värdering av huset då? Motsvarande hus i området har gått ner typ 200k i...
Svar
17
· Visningar
1 762
Senast: Acto
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp