Det jag diskuterar handlar om att ha synpunkter på andra människors amning och att problematisera att ammande "visar brösten". Hur man ens kan tillåta sig att lufta sådana åsikter och funderingar på det temat. Hur man kan tycka att det är ens egen sak att hysa och uttrycka åsikter om hur andra bör skyla sig vid amning och risken för att de "visar" för mycket.
Vi har väl lite olika syn på det offentliga rummet då. Jag är uppvuxen med att man generellt tänker på hur andra människor runt omkring en uppfattar en, och därmed hur man beter sig mot dem. Ibland är det rimliga önskemål man uppfattar hos omgivningen, och då anpassar man sig, och ibland tycker man att det är orimliga önskemål eller att det kostar en själv för mycket, och då skiter man i dem. Konstigare än så är det inte för mig, jag tycker snarare att det är lite förvånande att det kan vara så upprörande att vi har olika önskemål om hur vi vill bemötas i det offentliga rummet. Ingen har ju någonstans
krävt att någon annan ska anpassa sig till just mina önskemål, eller att något ska förbjudas i det offentliga rummet.
Jag är lite skakad över ditt ivriga försvar faktiskt.
Det är förvånande hur du kan få mitt inlägg till att kännas perverst faktiskt, och det gjorde mig en smula trött över att få värderingar lagda hos mig som jag aldrig uttryckt.
Bästa svaret på dina resonemang vore väl att jag skyndsamt skaffade tvillingar och aggroammade dem båda samtidigt på restsuranger dagen lång. Jag kan lova att jag skulle misslyckas med att skyla mig till din belåtenhet om jag hade tvillingar.
Det är ju helt upp till dig hur du vill bete dig på restaurangerna. Jag skulle faktiskt inte bry mig särskilt mycket mer om dig än om någon annan, varför skulle jag? För övrigt vet jag inte vad du menar med att "misslyckas med att skyla dig till min belåtenhet" eftersom jag inte kan se att man kan göra det i mina ögon. Jag har inget mått för hur stor area av bröstet som får synas, jag pratar om att man
gör vad man kan för att inte besvära (i rimlig mån, puckons önskemål borträknade) sin omgivning. Som i alla andra sammanhang, enligt mig då.
En mamma med ammande tvillingar skulle jag nog mest bli imponerad av faktiskt, med min bild av hur det är att ha tvillingbebisar.
Jag blir glad att motargument handlar om aggroamning. Det kan finnas när någon resonerar som du. Du möjliggör det.
Kör på då, offentliga rummet är både ditt och mitt!