Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Förtydligande: prior ett är barnets mående. Ts rätt till sin sambo kommer en bit ner på listan.
Orkar du ha det så, eller är det bättre med ett ställe som är ditt och att ni träffas när han inte har barnet?Då tar väl han barnet och är hos föräldrarna säkert.
Förtydligande: prior ett är barnets mående. Ts rätt till sin sambo kommer en bit ner på listan.
Jag tycker det blir väldigt fel att skuldbelägga TS, hon är en lidande part i detta och har låtit sig jagas bort från sitt eget hem pga att sambons ex plantat sjuka ideer i barnets huvud.
Inte för att det hjälper i diskussionen men mer som en personlig reflektion. Jag hade inte kunnat vara kär i eller ens respektera en partner som inte skötte det hela bättre än vad din sambo gör. Nu har jag ju bara läst din version och jag vet ju inte ett skit om din sambo men från det jag läser in verkar han inte reda upp situationen så bra.
Jag håller med om att barnet är prio ett, det måste det alltid vara. Däremot tycker jag inte att du ska behöva lämna hemmet när barnet är där. Men kanske ta ett steg tillbaka och låta barnet och sambon få mycket tid till varandra? Inte vara så delaktig i "barnuppfostran" och sånt tills det blir bättre?
Fast samtidigt så tar han ju faktiskt ansvar för barnets mående nu som ju ändå är det viktiga. Dock kanske man kunde göra saker och ting på ett smidigare sätt från början och Ts kanske kunde haft kvar det egna boendet ett längre tag just för sådana här situationer. Att bara kasta ut någon är ju inte riktigt okej när den personen faktiskt inte har en egen lägenhet heller. Bättre att prata igenom det och prata om att bli särbos ett tag framöver för att se hur saker och ting löser sig och lista ut mera vart problemen ligger.Inte för att det hjälper i diskussionen men mer som en personlig reflektion. Jag hade inte kunnat vara kär i eller ens respektera en partner som inte skötte det hela bättre än vad din sambo gör. Nu har jag ju bara läst din version och jag vet ju inte ett skit om din sambo men från det jag läser in verkar han inte ta ansvar för situationen alls. Inget blir ju liksom bättre av att man försöker ignorera problem eller sopa dem under mattan.
Det är i stort sett bara på helgerna som vi umgås. Veckorna äter vi eventuellt mat när dom kommer hem vid 17, sen gör sambon och barnet läxan och för det mesta grejar i garaget. Sen börjar han läggningen som från tandborstning till sambon lämnar det sovande barnet kan ta allt från 1 timme till 3 timmar.. så på veckorna är jag med dom ytterst kort stund. Så mycket mer tid med varandra kan dom inte ha
Efter att ha läst tråden så skriver du ju att det främst verkar vara gällande måltider och tandborstning som barnet upplever dig som strängare än sina föräldrar?
Vidare så måste jag påpeka att jag tycker att du uttrycker dig hårt när det kommer till mammans psykiska illamående och barnets magont och oro. Jag hoppas att det bara verkar så i text, och att du är mer förstående i verkligheten.
Jag tog det som exempel! Jag borstar inte tänderna på/med barnet. Och måltider har vi ätit ihop i 1 1/2 år så har svårt att tro att det är pga det som barnet inte vill ha mig där.
Hårt? Angående exet så är det så och det är en sak som vi är överens om jag och sambon, att exet förstör barnet. En anledning att sambon gör som exet vill hela tiden är för att då bryter inte hen ihop. Sen.är exet ingen elak människa, jag har inget emot hen förutom att hen anser sig ha rätt att styra vårat liv och att hen överför sitt mående på barnet.
Men rent socialt och allmänt har vi inga bekymmer att träffas. Vad jag anser om exet pratar jag ju inte med exet om såklart.
Men om din sambo tycker att exet uppför sig så fel med hans barn, borde han då inte ta tag i den situationen?Jag tog det som exempel! Jag borstar inte tänderna på/med barnet. Och måltider har vi ätit ihop i 1 1/2 år så har svårt att tro att det är pga det som barnet inte vill ha mig där.
Hårt? Angående exet så är det så och det är en sak som vi är överens om jag och sambon, att exet förstör barnet. En anledning att sambon gör som exet vill hela tiden är för att då bryter inte hen ihop. Sen.är exet ingen elak människa, jag har inget emot hen förutom att hen anser sig ha rätt att styra vårat liv och att hen överför sitt mående på barnet.
Men rent socialt och allmänt har vi inga bekymmer att träffas. Vad jag anser om exet pratar jag ju inte med exet om såklart.
Jag tog det som exempel! Jag borstar inte tänderna på/med barnet. Och måltider har vi ätit ihop i 1 1/2 år så har svårt att tro att det är pga det som barnet inte vill ha mig där.
Hårt? Angående exet så är det så och det är en sak som vi är överens om jag och sambon, att exet förstör barnet. En anledning att sambon gör som exet vill hela tiden är för att då bryter inte hen ihop. Sen.är exet ingen elak människa, jag har inget emot hen förutom att hen anser sig ha rätt att styra vårat liv och att hen överför sitt mående på barnet.
Men rent socialt och allmänt har vi inga bekymmer att träffas. Vad jag anser om exet pratar jag ju inte med exet om såklart.
Då ska inte exet bo ihop med barnet.
Har du en erfarenhet av psykiska besvär innan? Jag förstår att det suger för din del, och exet verkar inte bete sig så rimligt. Men har du någon insikt i varför det blir så? Du låter inte så förstående på det planet.
Nej det kan tyckas. Men så länge sambon gör exet till viljes så håller hen ihop och orkar ta hand om sitt barn.
Så nä jag vet.. jag borde dra, för allas skull.