Allmän bildning

[LiviaFilippa]

Nä, precis. Om någon hade sagt till mig som, säg, 15-åring att jag skulle syssla med släktforskning senare i livet och ÄLSKA det så hade jag minst sagt tyckt att personen var märklig. I den åldern var det bara hästar och åter hästar för mig!

Men är det en så stor sak så du blev helt för vånad att du upp täckte ett nytt intresse? Och att du tycker att du var skämmigt som 15 åring för att du inte ville släkt forska då?

 

[Elo]

Okej och jag kan heltenkelt inte tänka hur det skulle ändras sååå mycket förmig.

Och det är helt normalt när man är i och runt puberteten. Hjärnan blir lite dum i huvudet och man har svårt att se utanför sig själv. Helt normalt och hur det skall vara men man blir lätt väldigt ensam.

 

[LiviaFilippa]

Och det är helt normalt när man är i och runt puberteten. Hjärnan blir lite dum i huvudet och man har svårt att se utanför sig själv. Helt normalt och hur det skall vara men man blir lätt väldigt ensam.

Va? Vad menar du nu?

 

[tanten]

Ja och det kan du väl få tro. Jag tror att många här tror att alla ton åringar är helt dumma i huvudet och o mogna och tänker samma saker så själv klart kommer dom ändra sig om 20 år. Men alla vill liksom inte ha nån såkallat häftig bil eller whatever.

Men NEJ! Tonåringar är inte dumma eller omogna. Varför tror du att äldre tror så???

Tonåringar är snarare mycket smartare än jag var i deras ålder

 

[bettysmatte]

Men är det en så stor sak så du blev helt för vånad att du upp täckte ett nytt intresse? Och att du tycker att du var skämmigt som 15 åring för att du inte ville släkt forska då?

Det fanns liksom inte på kartan att jag skulle vara historieintresserad i den åldern. Så, ja, det är rätt intressant att jag har utvecklat det intresset genom åren, tycker jag.
Nej, jag tycker inte att det var skämmigt att jag inte var intresserad av släktforskning som 15-åring. Men det som har förändrats/utvecklats/mognat fram behöver väl inte vara något man skäms över?

 

[Lickety]

Betydelsen av allmänbildning är att kunna sätta in detaljer i större sammanhang, med allmänbildning kan man dra tillräckligt korrekta slutsatser utan att veta varenda detalj.

Minimal kunskap är att Gustav II Adolf var en svensk kung under stormaktstiden och i relation till parollen att Sverige inte varit i krig på 200 år, så går det snabbt att dra slutsats att Gustav II Adolf inte kan ha varit född 1809…
Omvänt kan man härleda ett ungefärligt födelseår om man vet att Gustav II Adolf var ättling till Gustav Vasa och man vet när Gustav Vasa levde (det är väl ändå allmänbildning..,) Man behöver inte veta exakt årtal eller släktskap för att komma tillräckligt nära.

Den mänskliga hjärnan är snabb på att processa information och i synnerhet att associera fritt, med god allmänbildning kan man navigera runt i mycket kunskap och information med tillräckligt god precision.

Hon kan väl ha tänkt på fel kung eller så, ingen är ju ofelbar - allrahelst under press i en TV studio?
Allmänbildning att kunna årtalen på Gustav Vasa, ptja, jag kan i alla fall varken födelseår eller dödsår. Kan, med viss tvekan, placera i rätt århundrade ungefär. Men jag är nog inte heller vad man kan kalla allmänbildad på det där årtalsviset - eftersom sådant liksom inte fastnar. Utbildad är jag däremot, men inom helt andra saker.

 

[tanten]

Jag är 40 år gammal och tycker att det vore himla synd om jag inte ändrat på några åsikter eller något synsätt om tio år. Det innebär ju inte att man blir en annan människa.

Precis så.
Påminner mig om min bekant som var på Island och där träffade deras dåvarande president Vigdis Finnbogadottir.
Hon klagade på att alla sa att hon inte ändrats ett dugg fastän hon blivit president. Hon sa - någon liten utveckling har det väl ändå varit.

Och så är det. Vi utvecklas hela .livet. På olika sätt. Om nån skulle påstå att jag vid nästan 65 är likadan som i tjugoåren skulle jag bli ledsen.

 

[LiviaFilippa]

Det fanns liksom inte på kartan att jag skulle vara historieintresserad i den åldern. Så, ja, det är rätt intressant att jag har utvecklat det intresset genom åren, tycker jag.
Nej, jag tycker inte att det var skämmigt att jag inte var intresserad av släktforskning som 15-åring. Men det som har förändrats/utvecklats/mognat fram behöver väl inte vara något man skäms över?

Nej men det var det jag rea gerade på frånbörjan att man skulle ändras sååå mycket och att man skämdes för sigsjälv för 20 år sen. Nåtsånt var det iallafall.

 

[tanten]

Nej men jag tror verkligen inte att jag kommer bli helt personlig hets ändrad och bli nån HELT annan som jag skulle be höva bli om jag skulle ändras så mycket. Det finns heltenkelt inget som skulle kunna ändras SÅ mycket för jsg vet ju vad jag INTE tycker om iallafall och vad jag inte är detminsta intreserad av.

Nä, personlighetsförändrad blir väl ingen?

Man liksom skuffas vidare i livet och sser nya saker, får nya intressen, nya vänner, nya sammanhang.
Men grundpersonen finns alltid kvar.

 

[LiviaFilippa]

Nä, personlighetsförändrad blir väl ingen?

Man liksom skuffas vidare i livet och sser nya saker, får nya intressen, nya vänner, nya sammanhang.
Men grundpersonen finns alltid kvar.

Ja och det är sånt som inte KAN ändras så mycket förmig så att jag skulle tycka att jag NU var konstig eller pinsam eller tyckte helt knäppa saker eller sånt.

 

[Migo]

Vad var det som var så himla pinsamt med hur du var som ton åring då?

Min tvärsäkerhet.

 

[Sel]

Nej men det var det jag rea gerade på frånbörjan att man skulle ändras sååå mycket och att man skämdes för sigsjälv för 20 år sen. Nåtsånt var det iallafall.

Jag kan absolut tycka att saker och ting jag gjorde som tonåring och ung vuxen var både pinsamt och dumt. Hur jag hanterade konflikter till exempel. Jag lobbade en gång en tomat med avsikt att träffa min bror rätt i ansiktet när jag blev förbannad, missade och träffade väggen istället. Jojo, det blev en ganska sur läxa. Jag skulle inte hantera min ilska på det viset idag även om jag ibland får god lust. Jag såg upp till människor jag idag skakar på huvudet åt.
En helt normal tonåring.
Sedan kan jag göra saker idag som jag tycker är lite pinsamma imorgon också, för all del.

 

[LiviaFilippa]

Min tvärsäkerhet.

Om vad?

 

[Migo]

Om vad?

Om att mitt perspektiv var rätt, att informationen jag satt på var rätt.

 

[LiviaFilippa]

Jag kan absolut tycka att saker och ting jag gjorde som tonåring och ung vuxen var både pinsamt och dumt. Hur jag hanterade konflikter till exempel. Jag lobbade en gång en tomat med avsikt att träffa min bror rätt i ansiktet när jag blev förbannad, missade och träffade väggen istället. Jojo, det blev en ganska sur läxa. Jag skulle inte hantera min ilska på det viset idag även om jag ibland får god lust. Jag såg upp till människor jag idag skakar på huvudet åt.
En helt normal tonåring.
Sedan kan jag göra saker idag som jag tycker är lite pinsamma imorgon också, för all del.

Nej okej. Jag skulle inte precis kasta tomater på nån nu heller men jag kanske börjar göra det i fram tiden då

 

[LiviaFilippa]

Om att mitt perspektiv var rätt, att informationen jag satt på var rätt.

Tror du att ALLA är precis lika då?
Förövrigt så mitt pers pektiv är MITT pers pektiv. Det är inget som är rätt eller fel utan bara annor lunda.

 

[Sedna]

Hon kan väl ha tänkt på fel kung eller så, ingen är ju ofelbar - allrahelst under press i en TV studio?
Allmänbildning att kunna årtalen på Gustav Vasa, ptja, jag kan i alla fall varken födelseår eller dödsår. Kan, med viss tvekan, placera i rätt århundrade ungefär. Men jag är nog inte heller vad man kan kalla allmänbildad på det där årtalsviset - eftersom sådant liksom inte fastnar. Utbildad är jag däremot, men inom helt andra saker.

Jag skrev just utan exakta årtal.
Årtal tycker jag sällan är nödvändigt om vi inte pratar om mycket specifika händelser och i synnerhet sådant som ligger nära oss i tid, då blir det mer relevant.
Ska man kunna något år kopplat till Gustav Vasa så tycker jag det är året han tillträdde som kung och det kanske man kan lista sig till utifrån firandet av Sverige 500 år förra året. När någon föds eller dör är väl sällan intressant.

 

[Sel]

Nej okej. Jag skulle inte precis kasta tomater på nån nu heller men jag kanske börjar göra det i fram tiden då

Det är bara ett exempel som jag tycker är lite dråpligt. Generellt var min konflikthantering inte särskilt konstruktiv (med andra ord helt normal), och jag fattade många dåliga beslut av många olika anledningar. Det är och ska liksom till viss del vara så att vara ung - det är sådant de som är äldre ska hjälpa en med, i en perfekt värld.
Att man ser tillbaka på sig själv som ung och himlar lite med ögonen innebär inte att det var något fel på ungdomen man var.

 

[LiviaFilippa]

Det är bara ett exempel som jag tycker är lite dråpligt. Generellt var min konflikthantering inte särskilt konstruktiv (med andra ord helt normal), och jag fattade många dåliga beslut av många olika anledningar. Det är och ska liksom till viss del vara så att vara ung - det är sådant de som är äldre ska hjälpa en med, i en perfekt värld.
Att man ser tillbaka på sig själv som ung och himlar lite med ögonen innebär inte att det var något fel på ungdomen man var.

Jag tror fort farande inte att jag skulle ändras sååå mycket och himla med ögonen för hur jsg är nu.

 

[escodobe]

Nej okej. Jag skulle inte precis kasta tomater på nån nu heller men jag kanske börjar göra det i fram tiden då

Jag har faktiskt en vän som lobbade tomater mot en riktigt puckad person - hon var pensionär då :-)