Status
Stängd för vidare inlägg.
På vilket vis halvdant? Frågar pga vill veta vad jag gör för fel!

Är ledsen. Gråter. Massor.
Känner mig trasig när jag är nykter men är fasiken mer trasig nu!
Plus känns som jag gör allt fel. Baklänges och fel. Hela tiden. Konstant.
Halvdant för att du stället upp en massa hinder till varför du inte kan löpa hela linan ut och berätta för alla som riskerar att ge dig alkohol, samt inte tar tag i en mer intensiv behandling, när det uppenbart är det du behöver.

Just det här att du känner dig helt paj, det är på grund att du är van att dricka så mycket och så ofta. Titta bara bak i din tråd till hur du började känna innan sorgen och återfallet, och se att du började känna på ett annat sätt då. Alkoholen ger så pass stora kickar att det pajar ditt belöningssystem, samtidigt som belastningen att bryta ned alkoholen gör din kropp nedsatt. Man får alla möjliga följdproblem av missbruk som avhjälps av en längre nykterhet. Alkoholen Underhåller och Förstärker ditt dåliga psykiska mående, till exempel.
 
Men ja! Jag är väl en skit då!!

Orkar inte med mötena! Samma vissa hela tiden! Har man varit med på en har man varit med på alla
Exakt. Du vill inte, eftersom mötena gör att du måste se ditt problem och då är det svårare att fortsätta dricka.

Inte ens du tror på att du kommer kunna sluta av ren vilja. Du VET att du inte kan det och det är därför du inte vill ha hjälp
 
Men ja! Jag är väl en skit då!!

Orkar inte med mötena! Samma vissa hela tiden! Har man varit med på en har man varit med på alla
Du är inte en skit.

Det finns ju en poäng i att de har en tydlig struktur, på samma vis som att du skulle behöva få in dem mer i din vardag. Och har du ens varit på något när du varit allra skörast och behövt det som mest? Minns att du skrev något om att du inte fattade det här med gemenskapen alla tycktes känna, men det har väl att göra med att du varit på så få, det tar tid att känna gemenskap ibland.
 
Du är inte en skit.

Det finns ju en poäng i att de har en tydlig struktur, på samma vis som att du skulle behöva få in dem mer i din vardag. Och har du ens varit på något när du varit allra skörast och behövt det som mest? Minns att du skrev något om att du inte fattade det här med gemenskapen alla tycktes känna, men det har väl att göra med att du varit på så få, det tar tid att känna gemenskap ibland.
Det är också svårt att känna någon gemenskap när man inte riktigt tagit in att alla på mötena är som man själv.
 
Vad jag vill? Vill vara normal. Kunna dricka lagom mycket och inte för ofta.

Det kommer aldrig hända. Har redan druckit upp nästan allt och ingen susning på vad plan b är
Och jag vill kunna läsa böcker.
Jag vill utbilda mig till favorityrket.
Jag vill bli lokförare som plan b.
Jag vill ha körkort.
Jag vill kunna vara spontan och åka var jag vill utan att oroa mig över att inte hitta. Pga min syn och min epilepsi.

Du sitter i en liknande situation, och det här är inte lätt, tro mig. Det du vill är inte görbart. Det jag vill är inte görbart. Jag avskyr ordet acceptans själv, att acceptera sin sittuation, det känns som om man accepterar den och inte förändrar åt det håller man kan utan blir hjälplös i situationen, så jag använder mig av orden "finna mig i". Jag har funnit mig i" att det inte är görbart för mig.

Det är dags för dig att "finna dig i" att det du skrev att du vill inte är görbart. Likt mig betyder inte det att det livet du får inte är värt att leva, inte är roligt nog, inte är bra nog eller ger dig tillräckligt för att trivas, eftersom jag "finner mig i" att det är så löser jag situationer på andra sätt så att jag ändå kan komma runt mina hinder. Jag kan inte läsa böcker pga min syn, jag använder ljudböcker. Du kan inte dricka alkohol, du kan faktiskt dricka annat. Jag kan inte bli mitt favorityrke, därför är jag ett annat som jag kan och verkligen älskar, du kan inte göra något som har med alkohol att göra, men du kan göra annat. Förstår du hur jag menar? Du får lära dig att finna dig i din situation och att den är så här, att du faktiskt inte kan göra vissa saker hur mycket du än vill, när det gäller att dricka alkohol, så är det inte din vilja som styr, du kan bara inte dricka eftersom du har en sjukdom. Likväl som jag aldrig kan göra saker pga mina funktionsnedsättningar. Det kvittar hur mycket jag vill så går det inte att förändra, då får jag finna mig i att det är så och förändra det jag rent faktiskt kan. Lätt? Så helvete heller! Ta hjälp av vården med det här, ta all hjälp du kan få!

Du är för övrigt normal, även nu. Det är inte onormalt att vara sjuk, ens när sjukdomen är ett missbruk av något slag. Du är normal, du är fin, du är rar. Men det är bättre när du är nykter.

När du inte längre dricker och inte längre har några öppna dörrar till alkohol så kommer du inte längre att önska att du skulle kunna dricka lagom mycket och inte för ofta. Du kommer troligen inte ägna alkohol alls så mycket tid som du gjort de senaste åren av ditt liv ens.
 
Men ja! Jag är väl en skit då!!

Orkar inte med mötena! Samma vissa hela tiden! Har man varit med på en har man varit med på alla
Nu har jag inte haft missbruk och inte gått i grupp för det. Men jag har svårt att tro att mötena inte skulle hjälpa dig.
När du hade mer vilja att sluta dricka tyckte du ju att mötena var bra. Och var glad över sponsorn.

Men nu har du halkat tillbaks i att försöka dölja, romantisera etc din alkoholism. Du försöker ljuga för dig själv om vidden av problemen av din alkoholism.
Jag fattar att det är extra överjävla jobbigt med sorgen nu. Och att du är orolig över din mammas reaktion.
Men främst över att du inte ska kunna självmedicinera och fly det jobbiga.
Du försöker lura folk du tycker om att delta i att skada dig.
Att dra i sig en vinare och flera öl på 1,5 h mitt på dagen en måndag är inget någon gör som inte har problem den måste ha hjälp för att komma ur.

Att du ens tänker tanken att köra bil både onykter och även när du har körförbud för annat är ju helt jäkla galet. Jag brukar sällan vara så tuff här på forumet. Men när någon tycker på axlarna över att ev ha ihjäl andra så blir jag riktigt förbannad.
Jag fattar inte hur du ens kan tänka så. Känner ingen som skulle köra med körförbud eller full. Och bor på landet.

Du KAN bli fri från det här. Och du kan lära dig hantera dina känslor.
Jag förstår att du känner stor skam i att berätta för folk. Även om det ju egentligen är en sjukdom. Som mer än man tror drabbats av.
Och fattar att du är livrädd över att då inte kunna lura dig till alkohol.
Men om du ber om hjälp så kommer många sluta upp runt dig och hjälpa dig.
I värsta fall kanske du kan åka till ngt rehabställe och bara få fokusera på dig själv.
Det finns många möjligheter!
Jag har haft personer som haft alkoholberoende i min närhet. Det går att bli frisk. Men du måste vara ärlig mot dig själv och ta hjälpen som finns.
Du kan leva ett lyckligt liv och framöver tex leva med din partner, skaffa barn, hund etc.
Vill du hellre ligga full i din ensamhet och gråta och tycka att du är värdelös?
Det finns ju hjälp! Och med den klarar du det!
 
Senast ändrad:
Det är kaos. På riktigt.
Svarar inte på det ni skrivit nu. Utan det är kaos.

Partner frågade nyligen om jag hämtat mina rosor!

Men förlåt 😂😅🙈 varför det för fel på människan. Han skulle ju hämta dem på onsdag!
Har inte svart på det där än bara skrattande gubbe.


Var något mer jag skulle skriva om till Pepp?! Men har glömt vad.
Mvh senil :crazy:
 
Det är kaos. På riktigt.
Svarar inte på det ni skrivit nu. Utan det är kaos.

Partner frågade nyligen om jag hämtat mina rosor!

Men förlåt 😂😅🙈 varför det för fel på människan. Han skulle ju hämta dem på onsdag!
Har inte svart på det där än bara skrattande gubbe.


Var något mer jag skulle skriva om till Pepp?! Men har glömt vad.
Mvh senil :crazy:
Ja men han har kanske förstått att du druckit och undrar om hur drickan kom hem..
 
Har på riktigt panik nu. Har av någon anledning råkar radera min sponsors nummer. Och jag försökte googla på henne men jag tror inte det blev rätt.
Hål i huvudet här.
Men jag skulle gärna säga något ord till henne :cry:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
313
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
718
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Det finns säkert 100 sådana här trådar redan. Men jag behöver lite stöttning. Jag ska opereras den 30e, alltså nästa torsdag. Och jag är...
4 5 6
Svar
115
· Visningar
6 766
Senast: SiZo
·
Hundhälsa Hej! Min mellanpudel är 7 år och har ätit kortison sedan han var drygt 1 år pga IBD. Han har stått på lägsta dos och det har fungerat...
Svar
9
· Visningar
821
Senast: Lillkin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp