Alkohol & amning

[Imogen]

Fast det står det ju inte, det står att man kan göra det, tom specificerat till någon liter i veckan?

Absolut, och det är det jag hela tiden har skrivit. Att rekommendationerna innebär en begränsning även för så kallade ”alkoholfria” drycker. Det inlägget du citerade var ett där jag citerade både dig och @ Lingon. Där ämnet också var ifall det var moralpanik och skuldbeläggande att begränsa sådana drycker. Och det du skrev om att 0,5 % skulle vara alkoholfritt med råge, vilket inte är hur Livsmedelsverket resonerat när de satt sina begränsningsråd.

 

[vemsomhelst123]

Absolut, och det är det jag hela tiden har skrivit. Att rekommendationerna innebär en begränsning även för så kallade ”alkoholfria” drycker. Det inlägget du citerade var ett där jag citerade både dig och @ Lingon. Där ämnet också var ifall det var moralpanik och skuldbeläggande att begränsa sådana drycker. Och det du skrev om att 0,5 % skulle vara alkoholfritt med råge, vilket inte är hur Livsmedelsverket resonerat när de satt sina begränsningsråd.

Ja, då tycker jag fortfarande att det finns en moralpanik när folk frågade mig om det var ok att dricka en 0,2% öl.
Jag personligen hade utan problem kunna dricka en sån varje dag hela graviditeten (det gjorde jag inte) utan att känna minsta oro.

 

[Luff]

Det rådet låter så präktigt och skuldbeläggande av mammor så jag blir arg!

Det blir samma koncentration alkohol i bröstmjölken som i blodet. Vilket är så försvinnande lite att det inte påverkar. Speciellt inte om man bara dricker 1-2 glas vin till middagen nån enstaka gång då och då.

Det som på riktigt är farligt för bebisen är att hanteras av fulla människor. Men det är i det fallet helt oväsentligt om den fulla människan är mamma, pappa, farmor, moster eller förälderns bästa kompis. Bebisar ska inte hanteras av fulla människor. Punkt. Bebisens relation till den fulla människan är helt oväsentlig.

Angående att man som mamma ska vara nykter för att kunna köra bebisen till akuten så har väl bebisen dels en pappa också som om man har den oron kan vara nykter om mamman blir sugen på ett glas vin till maten och sen finns det både taxi, ambulans samt släkt, vänner eller i nödfall en granne som kanske kan ställa upp.

Nä, skuldbeläggande av mammor är vad det är och jag blir såå arg när jag läser det. Inte för att alkohol är viktigt. Inte alls. Utan för att det finns få grupper som blir så skuldbelagda för allt möjligt som just mammor! Det är så lätt att bli sedd som en dålig mamma genom att bara göra saker som pappor gör ofta utan att någon ens höjer ögonbrynen! Vill du iväg och träna när du har bebis är du dålig, vill du börja jobba innan bebisen fyllt 1 år så är du dålig. Vill du överhuvudtaget göra något annat än att titta drömskt på din bebis så är du inte en tillräckligt bra mamma. Så, slut på rant!

Jag skrev om transport. Där skrev jag klart och tydligt partner okönat och inget om att mamma var den som skulle hålla sig nykter. Så sluta läsa något jag inte skrev.

 

[Voeux]

Själv förstår har inte hur det kan ha med moralpanik att göra, snarare kanske en stor osäkerhet och ängslighet över om och hur alkohol påverkar amningen eftersom vi inte vet allt om det. Det är ju detsamma med graviditet, en kan ”säkert” dricka mindre mängder utan att det påverkar (och det gör man på många platser på jorden) men i Sverige kör vi på better safe than sorry så vi dricker inte alls när vi är gravida. Det blir väl liknande med amningen, våra myndigheter bedömer att vi vet för lite om exakt vilken mängd som påverkar och jag vet inte.. jag bedömer i varje fall inte att jag själv är rätt person att bedöma om det är en rimlig rekommendation de ger eller inte. Jag är inte forskare, däremot en ängslig förälder. Hon är en pytteliten och delikat sak, det klart jag inte vill att hon ska få i sig alkohol. Hennes pappa är ännu ängsligare men han har inga tuttar (tyvärr). Det är väldigt liten risk att åka på listeria och toxoplasma som gravid också ändå undviker vi vissa livsmedel utan att prata om skuldbeläggande där, för mig är det inte en orimlig parallell.

Gällande att hantera barn så står det ju klart och tydligt att rådet gäller alla vuxna som hanterar små barn, alltså inte enbart mödrar.

Det är väl Sverige i ett nötskal, ängslighetens land med alla säkerhetsmarginaler som finns. Men att det skulle handla om moralpanik eller skuldbeläggande av mödrar på myndighetsnivå vet jag inte om jag håller med om. Även om det såklart finns en hel del individer som sysslar med sådant.

 

[vemsomhelst123]

Själv förstår har inte hur det kan ha med moralpanik att göra, snarare kanske en stor osäkerhet och ängslighet över om och hur alkohol påverkar amningen eftersom vi inte vet allt om det. Det är ju detsamma med graviditet, en kan ”säkert” dricka mindre mängder utan att det påverkar (och det gör man på många platser på jorden) men i Sverige kör vi på better safe than sorry så vi dricker inte alls när vi är gravida. Det blir väl liknande med amningen, våra myndigheter bedömer att vi vet för lite om exakt vilken mängd som påverkar och jag vet inte.. jag bedömer i varje fall inte att jag själv är rätt person att bedöma om det är en rimlig rekommendation de ger eller inte. Jag är inte forskare, däremot en ängslig förälder. Hon är en pytteliten och delikat sak, det klart jag inte vill att hon ska få i sig alkohol. Hennes pappa är ännu ängsligare men han har inga tuttar (tyvärr). Det är väldigt liten risk att åka på listeria och toxoplasma som gravid också ändå undviker vi vissa livsmedel utan att prata om skuldbeläggande där, för mig är det inte en orimlig parallell.

Gällande att hantera barn så står det ju klart och tydligt att rådet gäller alla vuxna som hanterar små barn, alltså inte enbart mödrar.

Det är väl Sverige i ett nötskal, ängslighetens land med alla säkerhetsmarginaler som finns. Men att det skulle handla om moralpanik eller skuldbeläggande av mödrar på myndighetsnivå vet jag inte om jag håller med om. Även om det såklart finns en hel del individer som sysslar med sådant.

Fast det är rätt mycket skuldbeläggande där med. Om man äter förbjudna saker trots att risken som du skriver är lite. (Mindre än tex grönsaker, men det kan man ju inte förbjuda)
Jag åt faktiskt allt möjligt under graviditeten efter att jag läst på, och det påpekades friskt.

 

[Voeux]

Fast det är rätt mycket skuldbeläggande där med. Om man äter förbjudna saker trots att risken som du skriver är lite. (Mindre än tex grönsaker, men det kan man ju inte förbjuda)
Jag åt faktiskt allt möjligt under graviditeten efter att jag läst på, och det påpekades friskt.

Ja, jag skrev ju att det förekommer från individer. Det jag motsade mig var att moralpanik och skuldbeläggande av mammor var bakgrunden till myndigheternas råd.

 

[Voeux]

För övrigt håller jag med om att förväntningarna på mödrar är skyhög just nu.

 

[Imogen]

Det är väl Sverige i ett nötskal, ängslighetens land med alla säkerhetsmarginaler som finns. Men att det skulle handla om moralpanik eller skuldbeläggande av mödrar på myndighetsnivå vet jag inte om jag håller med om. Även om det såklart finns en hel del individer som sysslar med sådant.

Fast är det? Vår uppfattning om oss själva är väl att detta är moralpanikens Sverige i ett nötskal. Men faktum är att svenska myndigheter inte alls är extrema i denna fråga.

De flesta länder inom EU har exakt samma rekommendationer som Sverige under graviditeten, (de som inte har det är generellt östländer). Vissa länder tex Tyskland och UK säger även att man ska undvika alkohol om man planerar att bli gravid.

När det gäller amning står det så här i livsmedelsverkets rapport.

De svenska riktlinjerna verkar stämma
överens med riktlinjerna i de andra nordiska
länderna Danmark, Finland och Island, vilka
i allmänhet rekommenderar att begränsa
konsumtionen eller undvika stor konsumtion.
Norge är undantaget och rekommenderar attundvika alkohol.
Men nationella riktlinjer i många andra
länder rekommenderar uttryckligen att
inte dricka alkohol alls under graviditet och
amning, bland annat i Australien, Storbri-
tannien, Kanada, Frankrike, Tyskland och Italien.

Så Sverige utmärker ju sig inte direkt som att vara extra försiktiga och restriktiva? Däremot kanske svenskar utmärker sig i ämnet ”tycka att man ska följa myndigheters rekommendationer”…

 

[gulakatten]

Jag har alltid tänkt att jag givetvis skulle dricka vin även om jag ammade, eftersom så lite går ut i bröstmjölken och jag alltid uppfattat dem som argumenterar emot det som väldigt moraliserande.

Men nu sitter jag här och faktiskt ammar och förvånade mig själv med att känna att det inte alls känns bra att ta ett glas vin nu. Detta bland annat för att vi samsover men även för att jag gått ner i vikt snabbt och dessutom sover mindre än vanligt. Det känns som att ett glas vin kan slå hur som helst liksom. Kanske att jag längre fram tar ett halvt glas vin till middagen, om det är något särskilt. Jag har dock inga åsikter om hur andra ammande kvinnor gör alls.

 

[Voeux]

Fast är det? Vår uppfattning om oss själva är väl att detta är moralpanikens Sverige i ett nötskal. Men faktum är att svenska myndigheter inte alls är extrema i denna fråga.

De flesta länder inom EU har exakt samma rekommendationer som Sverige under graviditeten, (de som inte har det är generellt östländer). Vissa länder tex Tyskland och UK säger även att man ska undvika alkohol om man planerar att bli gravid.

När det gäller amning står det så här i livsmedelsverkets rapport.

De svenska riktlinjerna verkar stämma
överens med riktlinjerna i de andra nordiska
länderna Danmark, Finland och Island, vilka
i allmänhet rekommenderar att begränsa
konsumtionen eller undvika stor konsumtion.
Norge är undantaget och rekommenderar attundvika alkohol.
Men nationella riktlinjer i många andra
länder rekommenderar uttryckligen att
inte dricka alkohol alls under graviditet och
amning, bland annat i Australien, Storbri-
tannien, Kanada, Frankrike, Tyskland och Italien.

Så Sverige utmärker ju sig inte direkt som att vara extra försiktiga och restriktiva? Däremot kanske svenskar utmärker sig i ämnet ”tycka att man ska följa myndigheters rekommendationer”…

Så är det absolut!

 

[Voeux]

Jag har alltid tänkt att jag givetvis skulle dricka vin även om jag ammade, eftersom så lite går ut i bröstmjölken och jag alltid uppfattat dem som argumenterar emot det som väldigt moraliserande.

Men nu sitter jag här och faktiskt ammar och förvånade mig själv med att känna att det inte alls känns bra att ta ett glas vin nu. Detta bland annat för att vi samsover men även för att jag gått ner i vikt snabbt och dessutom sover mindre än vanligt. Det känns som att ett glas vin kan slå hur som helst liksom. Kanske att jag längre fram tar ett halvt glas vin till middagen, om det är något särskilt. Jag har dock inga åsikter om hur andra ammande kvinnor gör alls.

Samma här, jag skulle absolut dricka vin. Jag skulle med på middagar, fester och resor det här året också trodde jag Men precis som du så känns alkoholen inte bra just nu. Att det skulle gå ut i bröstmjölken är väl ingen primär oro men som du säger är det fler saker som spelar in, tröttheten gör att man inte direkt blir taggad på att tillföra fler saker som tar av energin och med sömnbrist som grund känns det också som det kan slå hur som helst. Utöver samsovning och hanteringen av henne då. Jag har absolut noll åsikter om hur andra föräldrar gör, men vill inte heller behöva ursäkta mig som alldeles för försiktig. Det går väl åt båda håll det där, att man inte ska behöva försvara sig som mamma oavsett vilken väg man väljer. Jag tror att den bästa föräldern är den som hittar sin egen balans i livet.

 

[Hedinn]

Jag har alltid tänkt att jag givetvis skulle dricka vin även om jag ammade, eftersom så lite går ut i bröstmjölken och jag alltid uppfattat dem som argumenterar emot det som väldigt moraliserande.

Men nu sitter jag här och faktiskt ammar och förvånade mig själv med att känna att det inte alls känns bra att ta ett glas vin nu. Detta bland annat för att vi samsover men även för att jag gått ner i vikt snabbt och dessutom sover mindre än vanligt. Det känns som att ett glas vin kan slå hur som helst liksom. Kanske att jag längre fram tar ett halvt glas vin till middagen, om det är något särskilt. Jag har dock inga åsikter om hur andra ammande kvinnor gör alls.

Samma här. Nu var ju jag extremt lättpåverkad redan innan dessutom, vill inte veta nivån nu. Men jag saknar det inte nu heller, så det är ett icke-problem. Misstänker dock att jag kan känna annorlunda till sommaren.

 

[Imogen]

Samma här, jag skulle absolut dricka vin. Jag skulle med på middagar, fester och resor det här året också trodde jag Men precis som du så känns alkoholen inte bra just nu. Att det skulle gå ut i bröstmjölken är väl ingen primär oro men som du säger är det fler saker som spelar in, tröttheten gör att man inte direkt blir taggad på att tillföra fler saker som tar av energin och med sömnbrist som grund känns det också som det kan slå hur som helst. Utöver samsovning och hanteringen av henne då. Jag har absolut noll åsikter om hur andra föräldrar gör, men vill inte heller behöva ursäkta mig som alldeles för försiktig. Det går väl åt båda håll det där, att man inte ska behöva försvara sig som mamma oavsett vilken väg man väljer. Jag tror att den bästa föräldern är den som hittar sin egen balans i livet.

Det är lite liknande här. Jag dricker numera väldigt lite alkohol när barnen (även de äldre) är med. Ett halvt glas vin eller 2,8-öl typ. Enda anledningen är att jag inte vill. Jag har inga som helt åsikter om hur någon annan gör (inom rimliga gränser). Min man dricker mer än så och det är en icke-fråga mellan oss. Vi är på middagar med barnen där det dricks mer osv. Men jag vill inte för jag tycker inte det känns bra.

(När jag inte är med barnen dricker jag också väldigt lite numera. Men det är mest för att jag knappt klarar något alls längre pga ovan )

Sen har alkoholhaltiga drycker aldrig haft en speciellt viktigt roll i mitt liv, även om jag druckit mer än så här tidigare. Så det påverkar säkert att jag har nära till att avstå nu.

 

[Imogen]

Oj, insåg att ovan kunde tolkas lite konstigt. Menade absolut inget negativt med att alkohol har ”en viktig roll” i livet. Menade typ att man gillade och var intresserad av goda viner

 

[vemsomhelst123]

Det är lite liknande här. Jag dricker numera väldigt lite alkohol när barnen (även de äldre) är med. Ett halvt glas vin eller 2,8-öl typ. Enda anledningen är att jag inte vill. Jag har inga som helt åsikter om hur någon annan gör (inom rimliga gränser). Min man dricker mer än så och det är en icke-fråga mellan oss. Vi är på middagar med barnen där det dricks mer osv. Men jag vill inte för jag tycker inte det känns bra.

(När jag inte är med barnen dricker jag också väldigt lite numera. Men det är mest för att jag knappt klarar något alls längre pga ovan )

Sen har alkoholhaltiga drycker aldrig haft en speciellt viktigt roll i mitt liv, även om jag druckit mer än så här tidigare. Så det påverkar säkert att jag har nära till att avstå nu.

Det är en ickefråga mellan er förstår jag. Men har du tänkt på varför?

 

[Imogen]

Det är en ickefråga mellan er förstår jag. Men har du tänkt på varför?

Om jag tänkt på mekanismerna bakom varför han dricker mer alkohol än mig och varför just jag inte vill dricka alkohol med barnen? Självklart.

Delvis på grund av uppväxt. Jag är uppvuxen i en familj där alkohol aldrig förekom, inte ens som ingrediens i matlagning. Pappa var nykterist och jag själv var 19 första gången jag smakade alkohol. Min man är uppvuxen med vinälskande föräldrar som haft ett väldigt avslappnat förhållande till alkohol generellt, och med sina barn. Köpt ut till sina barn tidigt osv. Min mans systrar dricker betydligt mer än min man gör idag, och min bror resonerar liknande som mig.

Men helt självklart är jag också extremt medveten om att det inte är en slump att jag som kvinna anpassar alkoholintaget till stor del efter barnen, att det är min man som är den av oss som uppskattar en whiskey en sen kväll, eller att det är jag som kvinna som sitter och diskuterar alkohol och barn på nätet.

Men även om jag tycker att stycket ovan är ett problem, så tänker jag inte tvinga mig själv att dricka mer alkohol i jämställdhetens namn, eller försöka begränsa min man som verkligen inte dricker ”mycket” han heller. Förutom att han dricker whiskey har han nog också rätt stereotypiskt ”kvinnliga” alkoholvanor (om man kan säga så) när jag tänker efter.

 

[Imogen]

Det är en ickefråga mellan er förstår jag. Men har du tänkt på varför?

Om du ställer en fråga direkt till mig, och jag tar mig tid att skriva ett långt svar. Är det då inte trevligt att svara, eller åtminstone visa att du har läst mitt svar?

 

[vemsomhelst123]

Om du ställer en fråga direkt till mig, och jag tar mig tid att skriva ett långt svar. Är det då inte trevligt att svara, eller åtminstone visa att du har läst mitt svar?

Hej! Tack! Läste det inte förrän idag då jag sen i torsdags jobbat eller varit på resande fot. Kollat buke via annan enhet vid något tillfälle.

 

[Fibusen]

Jag hade mest tänkt på att hålla mig spiknykter om en måste ta bilen akut med bäbis. Men det är väl mest ett problem på landet där det går fortare att köra själv till sjukhuset än invänta ambulans. Och kanske partnern kan hålla sig nykter.

Just detta var/är jag också livrädd för. Jag kunde inte ens amma, men jag drack aldrig ändå.

Lite mer riktat till TS: Nu har alkohol aldrig varit något speciellt för mig någonsin så har aldrig känts jobbigt att avstå. Satt vi hemma och hade myskväll med god mat och sånt så valde jag att dricka läsk. Även i dag. Skulle vi träffa vänner och dricka alkohol (inga stora mängder) så såg jag alltid till att ha en nykter redo om vi skulle behöva åka in akut. Skulle vi dricka oss lite ”fnissiga” så var det barnvakt som gällde. Även nu när sonen är större (fyller 10 i år), jag och pappan är separerade så jag är ”barnledig” varannan vecka så kan jag nog räkna på en hand dom gånger jag druckit alkohol senaste åren.

MEN, hade jag verkligen saknat ett glas vin så hade jag druckit det utan oro. OM jag hade en lösning på om det skulle hända något med bebis och vi måste in akut.
Men för amningen/bebisens skull så ja, absolut! Jag skulle heller inte reagera om en vän eller vem som helst tog sig ett glas vin en fredagkväll till middagen trots att hon ammade.

 

[em-pirre]

Fast är det? Vår uppfattning om oss själva är väl att detta är moralpanikens Sverige i ett nötskal. Men faktum är att svenska myndigheter inte alls är extrema i denna fråga.

De flesta länder inom EU har exakt samma rekommendationer som Sverige under graviditeten, (de som inte har det är generellt östländer). Vissa länder tex Tyskland och UK säger även att man ska undvika alkohol om man planerar att bli gravid.

När det gäller amning står det så här i livsmedelsverkets rapport.

De svenska riktlinjerna verkar stämma
överens med riktlinjerna i de andra nordiska
länderna Danmark, Finland och Island, vilka
i allmänhet rekommenderar att begränsa
konsumtionen eller undvika stor konsumtion.
Norge är undantaget och rekommenderar attundvika alkohol.
Men nationella riktlinjer i många andra
länder rekommenderar uttryckligen att
inte dricka alkohol alls under graviditet och
amning, bland annat i Australien, Storbri-
tannien, Kanada, Frankrike, Tyskland och Italien.

Så Sverige utmärker ju sig inte direkt som att vara extra försiktiga och restriktiva? Däremot kanske svenskar utmärker sig i ämnet ”tycka att man ska följa myndigheters rekommendationer”…

I Finland rekommenderas man att hålla nere alkohol redan vid planeringsskedet men att man inte behöver känna skuld över nåt glas vin innan man vet om man är gravid. Det rekommenderas också noll alkohol under graviditet även om 1-2 portioner i veckan inte har visat sig vara skadligt.