Åh denna förbannade allemansrätt.

[Kamomilla]

Hästen äter det mesta och älskar barn.

 

[Sonic76]

Jag själv då som har jobbat med kor av alla de slag kan inte fatta att folk frivilligt går in i hagar ??
Har sett vad kor kan göra med sina ägare som ändå är vana vid individerna.
Har varit avbytare några gånger och enda anledningen till att tjuren vände i anfallet var att jag hade ägarens hundar med mig som tjuren kände.
Så då fick jag räkna in alla djur

 

[Ainon]

Ni som har beteshagar och problem med att folk går igenom. Gör en bra passage för fotgängare precis vid sidan om hagen och led med skyltar folk dit.
Fungerat bra där jag varit

(förutom när man byter ut hagar mot dragna skidspår, då ska folk av någon anledning ändå gå på skejtbädden trots separat uppkört spår för fotgängare och skyltar )

 

[hastflicka]

Jag maste saga att jag finner det markligt att manniskor som ager/hyr mark och jobbar for att djuren/grodan ska ma bra ocksa forvantas lagga ner pengar, tid och energi for att allmanheten inte ska forstora for dem ... ar det inte rimligare att allmanheten haller sig ifran omraden som ar odlade och mark med djur?

 

[avslutat medlemskap]

Jösses vilka problem ni verkar ha, här där jag bor måste dom som vill bada på kommunens arrenderade badplats passera genom en kohage som är befolkad av ett gäng charolaise-kor med vidhängande kalvar och stor tjur. Folk måste ibland kryssa mellan djuren som ligger och idisslar men hittills har ingen klagat, varken folk eller fä. "Störa djuren" är en väl inarbetad myt, ja om man inte börjar jaga dom eller kasta sten på dom förstås.

Ju mer kontakt djuren har med människor av alla de slag desto trevligare blir dom och det ko-gäng som går där har hittills aldrig farit illa av närkontakt med människor så länge badet funnits (50+-år).

 

[djezima]

Lider med TS, det är ändå ett vanligt problem att folk beter sig som idioter och hasplar ur sig ALLEMANNSRÄTTEN när de uppmärksammas på att de inkräktar på privat mark/tomt.

I mina trakter har vi problem med blåbärsplockare som bara kan säga allemansrätten på svenska, och anser att det ger dem rätt att campa i enorma läger i flera månader.
Markägarna är maktlösa i det läget, endast kronofogden kan avhysa dem (inte polisen) och ärendet beräknas ta flera månader och kostar flera hundra per person - vilket markägaren måste betala. Om någon väljer att inte kunna legitimera sig, kan de inte avhysas.

Så jag håller verkligen med TS om att allemansrätten behöver göras om och kompletteras på flera vis.

Att man får gå genom hagar är även en relik från en annan tid, när var man var van med djur, och hade hjärna att hålla sig undan!

 

[avslutat medlemskap]

Att man får gå genom hagar är även en relik från en annan tid, när var man var van med djur, och hade hjärna att hålla sig undan!

Då på den tiden var djuren även vana vid daglig kontakt med människor, var vana vid att ledas en och en mm. Nuförtiden blir ju djuren mer vilda än tama beroende på att just den sortens kontakt försvunnit mer och mer.

Förra stället jag bodde på där kryssade jag genom koskocken varje dag med tjuren en halvmeter bakom ryggen som bodyguard både till och från jobbet på gården, folk gick genom hagen på väg mot gårdens privata badstrand mm. och det var aldrig några som helst problem för stranden och badet räckte till för alla.

 

[sjoberga]

Att man får gå genom hagar är även en relik från en annan tid, när var man var van med djur, och hade hjärna att hålla sig undan!

Nej, det handlar mer om att markägaren måste kunna få ha sina djur i hagar. I vissa områden är genom hagar de enda sätten att ta sig fram för att komma vidare i terrängen. Jag tycker det vore trist om man ålade alla markägare att ordna vägar "bredvid" osv, eftersom det skulle innebära ett sämre markutnyttjande på många platser och högre kostnader - i onödan - när det är enstaka vandrare som använder passagen per år.

Så det är en högst modern och aktuell regel, tycker jag.

Allemansrätten tillåter inte det du skriver om - och därför behöver den inte ses över med det i åtanke. Däremot bör branschorganisationerna (bl.a. LRF) driva pilotfall mot det uppenbara missbruk som förekommer. Det skulle vara grymt effektivt att ta fram ett antal domar mot missbruket - istället för att högröstat skrika om att allemansrätten ska göras om och markägarna ska få envälde över marken.

För övrigt har allemansrätten alldeles nyss genomgått en stor utredning efter krav från bland annat LRF. Att inte resultatet föll de mest högljudda LRFs markägande medlemmar i smaken är en annan sak.

 

[Petruska]

@sjoberga Jag håller med om det mesta du skriver. Tråden visar dock tydligt att även markägare missbrukar sina rättigheter. Inte alls bara allmänheten.

Många av markägarna verkar ju närmast hata sina medmänniskor och verkar snarare önska sig ett eget territorium än att äga mark. Tur att folk i städer klarar av att samsas om utrymmet på ett mindre hatiskt sätt. Markägare i tråden skapar snarast skräck hos mig. Så hatiska människor vill jag helst slippa.

Den här trenden är verkligen obehaglig.

 

[Pigan]

Ni som klagar på allemansrätten i Sverige - kolla lite på hur det fungerar i England. Gammal hävd innebär tom att man får ta sig väg på odlad mark utan att någon kan hindra så vi har det nog rätt bra här

 

[avslutat medlemskap]

Många av markägarna verkar ju närmast hata sina medmänniskor och verkar snarare önska sig ett eget territorium än att äga mark.

I grund och botten handlar det ju om att få en kick av att kunna mästra andra har jag förstått. Inget som gamla bönder som bott på gårdarna i generationer ägnar sig åt, tack och lov.

För ett par år sen kom jag hem en regnig kväll och fick se en husvagn parkerad på min lagårdsplan. Tyskar som kört vilse och trodde att här var obebott i veckorna. Dom kommer tillbaks i år igen, liksom förra året, parkerar här ett par dar och sen drar dom vidare. Varför mota bort sina medmänniskor istället för att få vänner för livet?

 

[tanten]

@sjoberga Jag håller med om det mesta du skriver. Tråden visar dock tydligt att även markägare missbrukar sina rättigheter. Inte alls bara allmänheten.

Många av markägarna verkar ju närmast hata sina medmänniskor och verkar snarare önska sig ett eget territorium än att äga mark. Tur att folk i städer klarar av att samsas om utrymmet på ett mindre hatiskt sätt. Markägare i tråden skapar snarast skräck hos mig. Så hatiska människor vill jag helst slippa.

Den här trenden är verkligen obehaglig.

Trend? Vilken trend - var ser du den??

Jag kan förstå och inte förstå. Dels för att jag varit markägare och för att jag bor på landet. Jag har bott i stan också. Flera städer.

Jag har haft människor som parkerat på min gård. Jag hade en vätskekontroll vid mitt garage en gång. Det är inte behagligt.
För mig funkar det ungefär som om någon skulle ha min hall i lägenheten som sin att disponera. Ställa dit leriga skor när jag precis städat och vara fri att äta min mat ur mitt kylskåp. För den som inte haft mark kanske det känns som en korkad jämförelse, men för mig är det inte det.

Jag sköter det som är mitt, gladdes åt det som växte, slet hårt med stängsel och fix till djuren.

Om då nån går och plockar det jag planterat och gödslat så blir jag förbannad. Samma sak om nån ställer en bil mitt på min tomt. För att inte tala om det som förstörs. När snöskotern kört rakt igenom min trädgård och över mina rabatter så kändes det. Ungefär som den som haft inbrott känner det för faktumet att någon rotat runt i det privata.

En bekant har just nu stora bekymmer med att hennes tidigare grusgrop är lekplats för män med crosscyklar. Bekymret är bara att hon rullat ut halm och planterat tusentals skogsplantor, en efter en. Som crossåkarna kör över och sönder. De leker, och för henne är det stora pengar som går till spillo och hon har inte någon stor ekonomi som klarar det.
Hon vill vårda sin skog, återställa det som tidigare generation förstört genom grustäkten (den är sedan länge övergiven).
Är hon hatisk??

 

[sjoberga]

Trend? Vilken trend - var ser du den??

Jag kan förstå och inte förstå. Dels för att jag varit markägare och för att jag bor på landet. Jag har bott i stan också. Flera städer.

Jag har haft människor som parkerat på min gård. Jag hade en vätskekontroll vid mitt garage en gång. Det är inte behagligt.
För mig funkar det ungefär som om någon skulle ha min hall i lägenheten som sin att disponera. Ställa dit leriga skor när jag precis städat och vara fri att äta min mat ur mitt kylskåp. För den som inte haft mark kanske det känns som en korkad jämförelse, men för mig är det inte det.

Jag sköter det som är mitt, gladdes åt det som växte, slet hårt med stängsel och fix till djuren.

Om då nån går och plockar det jag planterat och gödslat så blir jag förbannad. Samma sak om nån ställer en bil mitt på min tomt. För att inte tala om det som förstörs. När snöskotern kört rakt igenom min trädgård och över mina rabatter så kändes det. Ungefär som den som haft inbrott känner det för faktumet att någon rotat runt i det privata.

En bekant har just nu stora bekymmer med att hennes tidigare grusgrop är lekplats för män med crosscyklar. Bekymret är bara att hon rullat ut halm och planterat tusentals skogsplantor, en efter en. Som crossåkarna kör över och sönder. De leker, och för henne är det stora pengar som går till spillo och hon har inte någon stor ekonomi som klarar det.
Hon vill vårda sin skog, återställa det som tidigare generation förstört genom grustäkten (den är sedan länge övergiven).
Är hon hatisk??

Men inget av det är tillåtet. Att då förbjuda något som redan är förbjudet är konstigt. Att då förbjuda något annat, med stora konsekvenser på andra områden, för att underlätta att förbudet efterlevs är också väldigt märkligt. Allemansrätten ger ingen rätt att göra något av det du beskriver som problem och jobbigt.

Terrängkörning är för övrig helt olagligt var det än förekommer. Finns inga generella tillstånd för det, inte ens markägaren får köra i terrängen annat än i skogsarbetet. Det regleras på intet sätt (tillåtes aldrig) genom allemansrätten, det är motorfordon och lyder under annan lagstiftning.

Markägare måste inse att man inte kan äga stora marker som tomter där man har rätt att neka andra tillträde. Så är inte markägande tänkt i ett öppet och fritt Sverige, helt enkelt. Det är inte din hall och din lägenhet eller tomt när det är utanför ditt tomtområde. Det är du som markägare som måste släppa den tanken, att det är enväldigt ditt och ingen annan får vara där. Med den beskrivningen är det enkom ett psykologiskt markägarproblem.

Samtidigt har jag stor respekt för de problem olagliga intrång medför med skador, slitage och störningar. Men det är de vi ska stoppa med kirurgisk precision, inte det öppna och fria Sverige!

 

[Migo]

Men inget av det där är lagligt. Det är skadegörelse alltihopa. Har knappast med allemansrätt att göra!

 

[honung]

Men inget av det där är lagligt. Det är skadegörelse alltihopa. Har knappast med allemansrätt att göra!

Eller hur. Jag tycker nog att trenden här i tråden är fläckvis okunskap.

 

[Petruska]

Trend? Vilken trend - var ser du den??

Ifrågasättandet - på felaktiga grunder - av allemansrätten och de vidhängande ropen efter inskränkningar och/eller stärkt sk äganderätt. (Och hatiskheten.)

Jag har lite mark. Folk parkerar på min parkering ibland, när de ska promenera i skogen (delvis min) tex. Vad är problemet? I stan festar de utanför mitt sovrumsfönster. Typ samma sak. Folk finns. Jag tycker det är helt ok. Jag önskar inte att leva i isolat.

 

[honung]

Vad är problemet? I stan festar de utanför mitt sovrumsfönster. Typ samma sak. Folk finns. Jag tycker det är helt ok. Jag önskar inte att leva i isolat.

Fast vi är alla olika, och har olika behov och integritetsgränser. En anledning till att bosätta sig på landsbygd är just att man vill komma ifrån folk, man vill ha utrymme, man har behov av större integritets-space än vad du har. MEN, att bo på landsbygd innebär inte att man har rätt att göra det utrymmet till ointagliga fort, bosätter man sig i attraktiva naturdelar måste man acceptera att fler vill ta del av samma sak och att nyttjanderätter ska respekteras åt två håll.

Efter nitton år på landsbygd är jag äntligen hemma i stan igen. Mina nitton år i hus och senare lägenhetsboende i vindens, havets och gräsets rike var tillfredsställande då, nu känner jag trygghet i att grannen tex under natten som gick pumpade rammstein på så hög volym att mina katter headbangade när de förundrat stod i hallen och lyssnade. Vi delar även på rabarberståndet, på svartvinbärsbusken och cykelstället och tvättmaskinen jag och mina grannar. Jag trivs med det, det skulle jag inte gjort under mina självvalda år på landet. Alla är vi olika. Det beror också på var i livet vi är.

 

[Inte_Ung]

Vad är problemet?

Problemet är att allemansrätten gör det otydligt med vad man får göra och inte får göra.
Och att den används som förevändning att stanna kvar även när man är i vägen och uppmanas att flytta på sig.
Allemansrätten drar också till sig oönskad verksamhet, som den där bärplockningen som så totalt har spårat ur.

Så det som behövs är ett tydligare regelverk om vad som faktiskt INTE ingår i allemansrätten.
Och sedan att det finns möjligheter att hävda dessa regler.
T.ex. köra bort de stora läger av resande "asfaltläggare" som dyngar ner omkring sig.

 

[Inte_Ung]

Det finns också ett problem med de som bor i städerna till vardags och åker ut på landet för att "leka av sig".
De drar omedelbart fram olika leksaker som låter och är lindrigt lagliga.
Crosscykeln åker fram och så kör man litet i skogen med den - man är ju på Landet, där kan man ju göra litet som man vill.
Man släpper ut hunden att springa vind för våg och låter den skälla så mycket som den vill under tiden - man är ju på landet.
Man drar ner till näraliggande sjö och tjuvfiskar litet - man är ju på Landet.

Sedan så packar man ihop sina saker, lämnar kvar skräpet och åker hem till Stan där man uppför sig väl - för det måste man ju i Stan.

Kvar finns vi som bor på Landet hela tiden och vi blev faktiskt redigt störda av det där besöket från Stan.
När vi hittade bilar i vägen där vi skall fram, blev väckta av hundskall och fick lyssna på crosscyklar en hel solig söndag.

 

[Mia_R]

För att inte glömma det där förbannade skräpet som lämnades kvar till oss andra att plocka upp och slänga.