"åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag hoppas du inte är så egoistisk som du framstår i ditt inlägg! Jag blir uppriktigt ledsen när jag läser det! Kan du verkligen inte ge lite av din tid ibland för att låta ett barn få uppleva lyckan av en mjuk hästmule och känslan av att få sitta en stund på en varm hästrygg?!
Alla barn har inte hästintresserade föräldrar och alla barn har inte föräldrar som har råd att låta sina barn gå på ridskola. Det kan vara just den där första kontakten med en varm, mjuk hästrygg som lägger grunden till en livslång kärlek till dessa underbara djur och där en liten kille eller tjej sedan efter mycket tjat får börja på ridskolan!
Om inte farbror Gottfried hade låtit mig sitta på fina, trygga arbetshästens Frejs rygg och borsta hans långa man och svans när jag var 6 år hade jag sannolikt inte haft 5 egna hästar idag. Jag
ger gärna lite av min tid till för att låta en liten kille eller tjej få uppleva samma lyckan och njuta en stund av mina fina hästar!
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jo, jag är nog precis så egoistisk som jag framstår. Faktiskt. Jag har kämpat och planerat i många år för att äntligen få egna hästar och nu när jag väl ska få det så är det inte så kul att känna att folk tränger sig på innan pållarna ens har kommit hem.

Jag vill inte att folk ska bjuda in sina barn hos mig. Men jag har som sagt redan erbjudit en granne att ta med sitt barn och även några andra. Men jag tycker det är otroligt fräckt när folk häver ur sig att dom "bara måste få komma och rida hos er!"
Men jag ser fram emot att mannens syskonbarn som är hästintresserad ska komma och vara med hästarna när dom ändå är här och fikar tex..

Men precis som någon annan skrev så är det nog mycket snack när folk bjuder in sig, typ kallprat och ett sätt att visa intresse från deras sida.

Jag känner inget ansvar gentemot barn i allmänhet att dom ska få komma bara för att föra hästintresset vidare, isåfall hade jag startat någon ridskoleverksamhet eller jobbat med något åt det hållet.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag kan väl bara konstatera att jag är väldigt glad att farbror Gottfried och alla andra som lät mig få hålla på med deras hästar när jag var barn / tonåring inte hade samma inställning som du.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Tänker precis likadant som du :) jag bjussar gärna på min häst och har ställt upp för alla som velat prova hittills, för flera av dom har det blivit starten på ett riktigt hästintresse.
Minns mycket väl själv när jag var en liten fattig, hästgalen snorunge och vilken lycka det var när någon lät en rida, eller bara vara med och "hjälpa till" deras häst, och vill gärna ge andra detta i min tur.
Det är ju på det viset man för hästintresset vidare till nästa generation :love:

Blir nästan lite ledsen av att se att så många har en "snål" attityd...kanske inte så konstigt att många uppfattar häsfolk som lite snorkiga?

Jag tänker ungefär likadant. Själv tycker jag det är rätt kul om nån vill komma hit och klappa djur eller om nåt barn skulle vilja rida lite.

Fast när folk hör att det i så fall brukar bli nordsvenska hingsten som får vara barnfarbror då backar en del. Att han är 25 plus, och god som guld-det begriper bara hästfolk:angel:. Lycka är för en liten liten unge att sitta på Victors trygga breda rygg och borra in kinden och fingrarna i hans långa man. I våras vart det brorsans lille grabb, då bara ca ett och ett halvt. Alltså ni skulle sett solvargsleendet när han för första gången sitter på en hästrygg. När det i den lilla människans hjärna föds ide'er om centaurer och vänskap med något som är mångdubbelt större än andra djur man sett.

Sånt är fanimej värt miljoner kronor att få se.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Men jag har ju skrivit att jag självmant bjudit in ett par barn redan och jag har ju inte ens fått hem ponnyerna än!

Men jag tycker fortfarande inte det är speciellt kul när folk nästan förväntar sig att deras barn, barnbarn och kompisars barn ska få komma hem till mig och rida.
Folk jag normalt sett inte har hemma hos mig alltså.

Jag har också haft turen att som barn och ungdom vara med andras hästar, men det var ju för att ägaren av olika anledningar hade behov av någon som pysslade om hästarna.


Tycker det är lite hårt av dig att kalla mig egoistisk för att jag inte vill leka ponnyridning i mitt eget hem med folk jag inte träffar privat annars och innan jag ens hunnit lära känna hästarna själv än.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag tycker inte alls att du är så förfärligt egoistisk. Det handlar ju inte om att du inte låter NÅGON komma, det handlar ju om att du vill välja själv och att du inte kan vara allas mecenat. Det tycker jag är okej så länge som man talar om på ett schysst sätt att du inte vill det.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Knapplån
De få som har frågat om de får rida har fått det. Jag var en av dem som gjorde vad som helst när jag var liten för att få vara nära en häst och kan jag hjälpa någon att få vara nära de underbara hästarna så är jag glad. Tyvärr är jag själv så sjuk numera att jag inte längre kan leda runt folk men är min dotter hemma och hälsar på och har lust att hjälpa till så är det fritt fram :)
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Lägger till:

Jag låter alltid folk klappa och hälsa på min pålla om de vill, även främlingar vi träffar i skogen. Barn får gärna klappa och gosa- pållan älskar uppmärksamhet!

/Lavinia
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Du frågar hur vi andra ställer oss till barn som vill komma och rida och träffa hästar och du skriver att "Vill ju ha dom för mig själv! Man köper ju inte häst för någon annans skull " . Din omgivning ska givetvis respektera din syn på det hela och acceptera ett nej, men jag tycker att du har en egoistisk inställning.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Du frågar hur vi andra ställer oss till barn som vill komma och rida och träffa hästar och du skriver att "Vill ju ha dom för mig själv! Man köper ju inte häst för någon annans skull " . Din omgivning ska givetvis respektera din syn på det hela och acceptera ett nej, men jag tycker att du har en egoistisk inställning.

Och jag tycker det är jättekonstigt att du uppfattar det så.
För något av dessa barn som kommer att komma hem till mig så kanske jag blir deras "Gottfrid"
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag har läst och reagerat på det du skriver i ditt inledande inlägg.

För min del så är det så att jag har haft hästar i ca 25 år. Under dessa år har jag nog aldrig sagt nej till någon som har velat komma och hälsa på hästarna.
Jag har har ett stort kontaktnär både privat och jobbet, men har aldrig blivit utsatt för någon invasion. Små barn har fått klappa och sitta, de lite äldre och hästvana har fått ta in en häst och pyssla och skritta runt lite på ridbanan under uppsyn. Några perioder har jag haft duktiga stalltjejer som har skött och ridit på egen hand. En och annan hyfsat ridkunnig tonåring har fått följa med mig ut en runda om jag har haft en lämplig häst. Jag har någon gång fått frågan om jag ger ridlektioner och då har jag svarat nej, för det gör jag inte. Givetvis har alla hästbesök fått ske när det har passat mig och på mina villkor. Men, kommer här familj som är kompis till en kompis och trevligt frågar om barnen kan få klappa och kanske sitta lite på en häst så får de det om jag har tid! Precis som Levinia stannar jag och låter barn klappa om de vill när jag är ute och rider! Jag har givetvis hästar för min egen skull, men jag delar gärna med mig!
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag tycker nog att TS formulerat sig lite olyckligt i början av tråden. Men det är inte så jag uppfattar henne efter övriga inlägg.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Fullt möjligt. Jag har inte lästa alla inlägg i tråden och svarade just på det första.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

KL

Den där känner man ju tyvärr igen :/

Ganska irriterande faktiskt när folk, som många andra här säger, har någon konstig föreställning om att min tid/dyrt köpa ägodel (likvärdigt med en bil eller whatever) skulle vara någon slags allmän lekplats för dom!!

Jag brukar bara säga: "Nej". Helt enkelt. Om dom inte fattar det ordet och behöver lite mer ingående så brukar jag säga "Nej. Jag låter inte folk rida min häst." Eller bara ett jäkligt rakt nej i stil med "vilken del av ordet "nej" fattar du inte!?!" om dom är otrevligt tjatiga mot mig.

Suck är väl vad jag har att säga om situationen när det kommer till folk som inte frågar på ett vettigt sätt. Ok om dom frågar respektfullt men är naiva ang. hästar...men när dom bara är respektlösa och/ eller tjatiga så irriterar det skiten ur mig.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Sånt där säger ju aldrig någon kunnig person. Alltså får man ta det för vad det är: harmlösa och okunniga kommentarer.
Jag har inte haft några stabila och enkla hästar som vem som helst kunnat rida. Jag har medvetet köpt två lite svåra hästar. Så för mig är det ju enkelt. Jag säger bara som det är. Att hästarna är för farliga.
Nu är båda så pass trygga att vissa kan få rida. Och om jag leder så går det bra. Men iom att båda är lite känsliga mentalt ska de inte utsättas för en massa nybörjare och olika människor hur som helst, utan med en plan för deras(hästarnas) utveckling i åtanke isf. Så jag ljuger då och drar den gamla linen som iaf förut var sann: Att de är farliga för annat än väldigt rutinerade.

Jag har låtit en del barn jag tycker om och en del elever rida mina hästar på säkert sätt, under ledning om det är barn eller nybörjare. Men då är jag med och styr upp. Och det orkar jag inte hålla på med allt för ofta ärligt talat.
Ibland har min gamling fått gå lektion med någon elev. Men det ser jag som något helt annat än att låta kreti och pleti åka runt. Han spårar ur och blir rädd om det blir för initiativlöst från ryttaren eller för kass ridning öht. Då blir han rädd och därefter farlig då han börjar ta över. Så det görs bara med elever skickliga nog då han går på bete och är tröööött eller under lektion för mig med tillräckligt kunnig elev.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag brukar säga att eftersom min häst är en unghäst är det inte en lämpig häst för ett ovant barn att rida på. Några kollegor har ridit på henne, skritt med ledare eller att jag gått precis brevid. Och det är där min gräns går för att "rida" på min häst. Det är bara förunnat de som jag verkligen känner och tycker om. Men jag har inte haft några större problem med tjat, jag känner inte så mkt folk här. Och i min mansdominerade bransch är det inte så många som frågar om deras ungar och flickvänner och kusiners kusinbarn får rida.
Har dock en kompis som pluggar till sjuksköterska som haft rätt mkt problem med folk som nästan blir förnärmade när de inte får invareda deras stall hemma på gården...
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Men gud vad tråkiga och ego alla är. Och har alla ouppfostrade hästar? :angel:


Jag skulle inte tillåta vem-som-helst att rida mina hästar heller, men jag skulle knappast bli otrevlig eller stött om någon frågade/ville rida.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

KL

Jag tycker det är roligt om någon frågar om de får rida hos mig. Barnens kusiner är hästintresserade men har ingen egen häst, de får gärna komma hit och rida. Tycker bara det är roligt. Vår ponny är ung och inte jättemycket riden men med ledare går det bra och är ryttaren lite mer van så går det såklart även utan ledare. Det är väl bra om hästarna vänjer sig vid nybörjare också? :)

Har även vänner som provat min stora häst.

De som ridit hos mig har varit väldigt försynta när de frågat, ingen som tagit det som en självklarhet att få rida, då hade kanske jag också blivit sur.

Ts, vill du inte så vill du inte, det kan du säga tycker jag, du behöver ju inte komma med någon bortförklaring.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

*KL*

När någon frågat mig om att få komma och låta sina barn rida lite brukar mitt svar bero på vilken relation jag har med den vuxne. Normalt tycker jag det är roligt att ha sällis i stallet och jag älskar små människor. Är det ngn jag inte känner så väl kan det bli svårt eftersom mitt funktionshinder har begåvat mig med lite social fobi och vi har våra hästar hemma. När de kommer förväntar dom sig att det är shettisen som ska få agera läromästare. När jag förklarar att hon är världsledande avkastarkung och presenterar dagens kämpe, vårt fina kallblod à 160 brukar det fladdra till i magen på dom. När jag var liten hette min största kärlek Lärka. Hon var en nordsvensk och jobbade i skogen och i lantbruket med vår granne Martin. Jag var 4 år och hon närmare 30 när vi träffades på allvar och sedan oskiljaktliga till livets ände. Jag hoppas att någon av mina vänners barn blir lika förälskade i hästar som jag blev. Att jag kan erbjuda en hästrygg och pyssel bygger ju på att jag har en sådan häst. Mina två snorkfröknar passar inte i den rollen och när jag bara hade dom var jag tvungen säga nej.

//
Jimma
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Du det hjäper inte att vara vuxen å ha STOR häst...

"Åh har du häst, jag red när jag va yngre, kan inte jag få komma å rida nån gång, det var så länge sen jag red"

Jo jag har ju häst för att ytliga bekanta ska ha nåt att rida på ...
Speciellt tävlingshästar i yngre ålder som är allt annat än nybörjarsäkra...

Jag har istället flera gånger blivit erbjuden att rida eller fått en lång förklaring till varför jag inte ska få rida trots att jag inte ens har frågat. Vi hälsade en ny bekantskap och jag frågade om det var deras två hästar som gick i hagen, och till svar fick jag en lång föreläsning om varför jag inte kunde få rida. Jag hade då alltså enbart frågat om det var deras hästar och jag hade sedan bara tänkt fråga om stammen eftersom den ena påminde mig om en annan häst. Men det blev lite krystat eftersom ägaren då tydligen förutsatte att jag ville rida vilket jag inte var ett dugg intresserad av.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
14
· Visningar
1 556
Senast: Mia_R
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 359
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 343
Senast: Juli0a
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 134
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp