"åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Tja, jag kör med sanningen, gärna sarkastiskt och med ett leende

” jag vet roligare saker att lägga min lediga tid på än dina ungar.”

Säger du verkligen så? Om din chef frågar, eller din svåger/svägerska, svarar du verkligen det då?
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Varför vara otrevlig ?

What goes around comes around
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Utan minsta tvekan!!

Jag blir tvärtom alltid förvånad över hur mycket andra mesar och måste ha invecklade och vad dom tror, godtagbara ursäkter istället.

Jag är inte det minsta otrevlig. Om jag inte vill umgås med chefens ungar så kommer jag att säga det. Bara så.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Självklart kan de de. Men jag hoppas de är bra på att hålla i sig för min pålla är inte den stabilaste i världen.

De flesta brukar tappa intresset efter den meningen.

/Lavinia, som gärna låter rätt barn rida, men inte kreti och pletis ungar
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag säger precis som det är: "Nej, min häst har haft problem med benen, och behöver därför gå i en form som du inte klarar att rida den i." Skulle personen vara duktigare än jag så får den gärna rida, men om jag inte tycker att personen är det så är jag inte direkt finkänslig ;).

Det händer dock inte så ofta att någon frågar, och när det väl händer så är det oftast någon av stallets yngre ponnyryttare. Om ett litet barn vill "åka häst" några minuter svarar jag oftast ja om jag har tid.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Det är bara familjen som frågat om barnrn kan få följa med och det är såklart ok :) sedan frågade hundvaktens dotter lite försynt om det kanske fanns nån häst i stallet som behövde ridas ibland. Perfekt, eftersom ponnyns ägare bara kan rida varannan vecka :)
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

kl

Jag har fått den frågan av en kollega, dock ställd på ett lämpligare sätt: "åh, kan inte jag få komma och prova att rida lite någon gång?". Med andra ord bjöd han inte in sig själv, utan frågade en trevlig fråga.
Eftersom jag har medryttarhäst sa jag som det var, att jag måste fråga ägaren först innan jag kan lova något. Hon sa att det går fint, om jag håller i hästen och det hela går lugnt till. Nu ska vi bara hitta en lämplig dag då vi båda + hästen är lediga, så ska han få prova att åka lite.

När jag hade ponnyn så bjöd jag in mina mostrar med barn för att prova på att rida lite längs en slinga i skogen. Det är ju ändå en upplevelse att rida på en häst i skogen, och när jag kunde erbjuda det alldeles gratis så kändes det extra kul. Dock skulle jag inte ta med vem som helst till stallet, det ska ju vara någon man har en relation till där stallet bara blir ett annat sätt att umgås. Inte som att dom dyker upp från ingenstans, vill rida och sen åka hem igen och fortsätta vara flyktigt bekanta utan något intresse att lära känna en närmre.

Skulle någon sån flyktigt bekant fråga så skulle jag nog säga som det är (var, har ju ingen egen längre), att jag köpt hästen för att jag ska kunna rida själv.
 
Senast ändrad:
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag var på en Dressyr kurs för flera år sedan nu, och ridläraren sa att jag var för liten för hästen att jag inte kunde få fram henne ordentligt etc.
Sen efteråt så frågade h*n ifall h*n kunde få komma hem till oss och rida hästen för h*n hade aldrig ridit just den rasen, visst sa vi och när h*n väll kom och red hästen, så tog det 30 min för ridläraren att få hästen att trava, illröd i ansiktet så sa h*n "jag antar att det är för litet här för att galoppera", hoppade av och åkte hem. När H*n väll åkt så skrattade vi så att vi höll på att dö. Sa aldrig att jag var för liten och inte kunde få fram hästen igen.
Kan säga att jag var 12-13 år 164 cm lång (nu 18 och frtf 164 cm lång).
Och hästen är 1,70 :)

Sen har det väll vart, kompisar, och familjemedlemmar som fått komma och rida ibland, men då har det alltid vart att jag gått med dom eller så har dom fått sitta framför mig.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag kan ju inte vara ensam om att någon arbetskamrat anser att sitt barnbarns systers unges kompis (typ) ska få rida?
Onej inte är du ensam..Jag har tom fått höra frasen..

"-Åh vad bra!! Då kan mina barn få rida hos dig så slipper jag betala för ridlektioner på ridskolan för det är så dyrt."

:crazy::eek::mad:

jag brukar svara att min tid är dyrbar och kostar pengar Och då är det helt plötsligt inte lika intressant längre.:angel:
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Min häst är väldigt lugn och snäll + inte så stor (152 cm) och jag har fått frågan flera gånger av folk jag knappt känner... Till dom jag vet inte är speciellt intresserade av allt runt omkring hästeriet utan bara vill åka häst brukar jag svara. "Visst, men då får ni mocka och borsta först", då vill de helt plötsligt inte längre...:devil:

Till de som är mer insatta i hästeriet brukar jag säga att nej, det är min tävlingshäst som kostar mej X antal kronor i månaden och X antal timmar om dagen och jag har inte skaffat häst för att andra ska få rida.

Däremot låter jag gärna vissa utvalda personer rida (vänner och folk jag känner väl), min häst är nämligen en pärla med rädda barn/ungdomar, hon hjälper dem att få tillbaka självförtroendet igen...:laugh: Men ungar som vill fara runt som vettvillingar, rycka och banka och inte har hänsyn till hästen släpper jag inte i närheten av mitt hjärta...

Mvh Domino_s
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Det var en tjej jag varit ute och festat med nån gång, kompis-till-en-kompis-bekantskap, som sa "Åh, kan inte jag få komma ut och sitta på *hästens namn* nån gång, det var så himla längesen"... Detta var då min medryttarhäst. Hade varit intressant att se hästägarens min om jag frågat henne. :D (det givna svaret var väl ungefär "eh, nääe...")
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag bjussar faktiskt på min häst. Jag har ställt upp och ledit runt barn på mina hästar och jag har gjort det med glädje. Det kan vara en stor händelse i ett barns liv och det kan ge positiva effekter framöver. Jag hoppas ju på att barnet ska få ett hästintresse;) Jag har bjussat på det och tyckt att jag själv får något stort tillbaka. Att kunna glädja ett barn. Lysande barnögon är belöning nog för mig.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Är jag den enda här som inte ser detta som ett problem..? :p;)

*delvis kl*

Jag har ju inte häst längre... MEN det var iofs ingen som krävde att få rida när jag hade det (spec inte halvblodet när de sett vad hon kunde hitta på med mig i sadeln :grin:). Att göra några glada genom att dela med mig av min häst såg jag inte som ett problem (men visst, hade jag fått det som krav hade det ju varit en annan femma). Ibland red jag förbi den lokala förskolan och var barnen ute blev de överlyckliga om de fick klappa Salle och det bjöd jag gärna på. En kompis fick rida henne (hon var en duktig ryttare och visste vad hon gjorde) och några bekantas barn fick "ponnyridning".

En stor del i att jag ställde upp på sådant var min mentor som lät mig hjälpa till att sköta hennes hästar när hon flyttade in hos grannen, allt jag kan om hästhållning är jag skyldig henne och min far! :love:
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

KL

Knapplånar lite.

När dottern var liten och började intressera sig för häst - typ 2 år gammal - så pratade vi oss in i en mängd stall bara för att få klappa. Åkte vi förbi en hage utan att stanna blev ungen förtvivlad - men det är klart att vi inte kunde stanna överallt.
Som tack för att vi fick tränga oss på och klappa litegrann, så bjussar vi numera gärna tillbaka om någon liten vill hälsa/klappa/titta. Vi kanske inte direkt erbjuder dotterns unghäst (1,75) till orutinerade även om han är god som guld, men gammelhästen ställer gärna upp för bekantas barn. Den minste var nog 1,5 år och kallar fortfarande (2 år senare) alla hästar för Nasse.
Kan man uppmuntra lite hästintresse hos någon så anser jag det vara en god gärning.
Har för länge sedan insett att huvuddelen av de som vill komma och prova - aldrig kommer för att de inte törs.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag bjussar faktiskt på min häst. Jag har ställt upp och ledit runt barn på mina hästar och jag har gjort det med glädje. Det kan vara en stor händelse i ett barns liv och det kan ge positiva effekter framöver. Jag hoppas ju på att barnet ska få ett hästintresse;) Jag har bjussat på det och tyckt att jag själv får något stort tillbaka. Att kunna glädja ett barn. Lysande barnögon är belöning nog för mig.

Instämmer fullt ut, min mentors numera bortgångna sto var med på ponnyridningen på ridskolan ibland... hon var het som 17 (halvarab) men med barnen gick hon som om det var ägg hon gick på :love: det gladde barnen och jag tror nog hon kände att hon gjorde nytta också.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

KL

I sommras var det ett ganska bra tryck på tjatet om att få rida från min dotters vänner och deras föräldrar. En av föräldrarna ville t.o.m avtala en tid varje vecka som hennes dotter skulle få rida.

Jag förstår att de frågar men de inser inte hur mycket kringjobb det är med hästar så hittills har jag inte låtit någon rida, det skulle helt enkelt ta upp för mycket tid, sen om en får rida så sprider sig ryktet som en löpeld. Nu till hösten när det är mörkt och kladdigt så har intresset minskat betydligt :P
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Instämmer fullt ut, min mentors numera bortgångna sto var med på ponnyridningen på ridskolan ibland... hon var het som 17 (halvarab) men med barnen gick hon som om det var ägg hon gick på :love: det gladde barnen och jag tror nog hon kände att hon gjorde nytta också.

Vår äldsta är också halvarab och han är precis likadan. Vågar knappt röra sig om någon liten ryttare är ostadig.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

fick höra det några gånger när jag precis köpt hästen, men sen såg folk hur pollen uppförde sig i stallet/ hagen och senare när jag red... och då ville ingen rida längre :rofl: behöver jag nämna att söt hästen tog 2 månader på sig att komma ngt så när tillrätta i hagen, ett halvår för att bli ledbar till hagen och ett år för att vara ok i stallet utan att gå över mig.
fick rida henne 2ggr om dagen första månaderna och ta bort all kraft foder för att hon skulle bli hanterbar :p. sen var/är hon väldigt respektlös men nu 5 år senare så går hon inte över en lika mycket, och är mer "lätt" att hantera utan att för den delen vara i närheten av snäll eller väluppfostrad :p
söt häst jag har ^_^.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

KL

Nära vänner och deras barn kan jag bjuda hit och erbjuda att få rida.
Men jag tål inte folk som gnäller och förväntar sig.

En bekant var och red en gång när jag hade en extra häst som var väldigt väldigt snäll och ungen (10 års åldern) sparkade fram honom i trav och skrattade och skumpade runt, och morsan sa inget trots att hon är "hästmänniska". Aldrig mer :mad: Hon har fortsatt fråga då och då när det passar att dom kommer och rider.

Att ha shetlandsponny ses ju också som en inbjudan till att små barn ska få komma och rida, tex när jag utbildade mig till bussförare så pratade vi och jag sa att jag hade en liten. " Den måste min dotter få komma och rida, när passar det?" utbrister en. Jaha? :confused:

Men vad man ska säga vet jag inte riktigt. För mig varierar det med att jag inte har tid, hästarna inte är barnvänliga (dom jag har nu är inte! nåja, nordis är snäll om man leder runt barn på henne) eller så är jag ärlig och säger att jag är noggrann med vem som får rida och inte bedriver ridskola gratis.
 
Sv: "åh då kan ju mina barn komma och rida hos dig"

Jag bjussar faktiskt på min häst. Jag har ställt upp och ledit runt barn på mina hästar och jag har gjort det med glädje. Det kan vara en stor händelse i ett barns liv och det kan ge positiva effekter framöver. Jag hoppas ju på att barnet ska få ett hästintresse;) Jag har bjussat på det och tyckt att jag själv får något stort tillbaka. Att kunna glädja ett barn. Lysande barnögon är belöning nog för mig.


Tänker precis likadant som du :) jag bjussar gärna på min häst och har ställt upp för alla som velat prova hittills, för flera av dom har det blivit starten på ett riktigt hästintresse.
Minns mycket väl själv när jag var en liten fattig, hästgalen snorunge och vilken lycka det var när någon lät en rida, eller bara vara med och "hjälpa till" deras häst, och vill gärna ge andra detta i min tur.
Det är ju på det viset man för hästintresset vidare till nästa generation :love:

Blir nästan lite ledsen av att se att så många har en "snål" attityd...kanske inte så konstigt att många uppfattar häsfolk som lite snorkiga?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
14
· Visningar
1 556
Senast: Mia_R
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 359
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 343
Senast: Juli0a
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 134
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp