3-åring som vägrar kläder

[förvirrad]

Inlägg #74

Nej där har jag inte skrivit ett enda ord om att TS barn skulle ha en diagnos. Jag har skrivit att jag har haft problem med kläder och att det i mitt fall troligen kan förklaras med att jag är Asperger. Hur du kan tolka det till att jag utifrån TS väldigt selektiva information om sitt barn skulle ens antyda att h*n har någon diagnos inom NPF spektrat är för mig obegripligt. Jag skriver klart och tydligt att det kan finnas annat än trots som förklaring. Ordet annat är inte synonymt med varesig NPF eller Asperger
Kan vi släppa det här nu och du och @Thera tro på mig när jag säger vad jag menar?

 

[Kattennizze]

Så ramar är i samma kategori som våld, skam och rädsla?

Jag tycker att ramar ofta används som en ursäkt för att man som förälder då kan legitimera sin "uppfostran", jag tror inte att barn blir trygga av de där ramarna i allmänhet. Däremot blir barn som bemästras och tvingas på olika sätt, lydiga och det måste man tillstå, jäkligt behändiga att hantera. Och det tror jag också är huvudsyftet, inte trygga barn, utan behändiga barn som håller klaffen och lyder vuxna. Det blir så mycket enklare oxh lättare för föräldrarna då. Skenbart alltså.

 

[Eli]

Jag tycker att ramar ofta används som en ursäkt för att man som förälder då kan legitimera sin "uppfostran", jag tror inte att barn blir trygga av de där ramarna i allmänhet. Däremot blir barn som bemästras och tvingas på olika sätt, lydiga och det måste man tillstå, jäkligt behändiga att hantera. Och det tror jag också är huvudsyftet, inte trygga barn, utan behändiga barn som håller klaffen och lyder vuxna. Det blir så mycket enklare oxh lättare för föräldrarna då. Skenbart alltså.

Det tror jag med.

 

[Thera]

Då använder man ramar på helt fel sätt, och jag skulle inte ens kalla det ramar.

 

[MiniLi]

Fy, den här tråden är ju bara sjukt obehaglig. Alla inlägg som försvarar tvång och våldsbeteenden mot barn är bara vidriga!

TS, låter som en jättejobbig situation! Men du har ju fått en hel del kloka svar, det låter ju vettigt att försöka hålla sig lugn nu när det blir varmare. Kanske ser det annorlunda ut i höst efter lite mer tid och utveckling?
Tycker det låter som att du hanterar situationen fint. Starkt gjort att inte falla in i dominanta beteenden när man blir desperat!

 

[Killaloe]

Det vore bra om spåret med huruvida någon ställt en diagnos eller inte är avslutat nu så tråden kan få handla om TS/mod

 

[Emelie381]

Vi hade en period från 2-2,5 där inga kläder skulle tas på. Hon har också alltid haft svårt med nya kläder, tar lång tid innan nya kläder duger och kan användas.
Vi testade all möjligt, lät henne välja mellan två olika plagg, ville hon inte välja så valde vi föräldrar. Två ggr fick hon åka naken till förskolan, då hade hon legat på golvet och varit hysterisk i ca 30 min. Tvång gick absolut inte.
Vi köpte rutinkort för alla morgonrutiner och gick igenom tillsammans varje morgon och kväll för att förbereda. Där var både kläder och ytterkläder med.
På morgonen följde vi korten och när det var dags för kläder så sa jag att hon fick 5 minuter sen var det dags att ta på sig och att jag väntade på henne på tex trappan tills dess. Allt för att hon skulle känna sig i redo och inte bli tvingad. Dom dagar det inte funkade fick hon åka utan kläder. På förskolan var det inget snack om det eftersom alla andra barn hade kläder/jacka/vantar.

För oss var det en fas, hon får fortfarande vissa val, men nu funkar dom flesta kläderna och alternativ finns. Upplever att det vände på en dag och jag tror det släppte snabbare då vi inte pressade men ändå satte ramar som funkade för våran vardag. Att bråka och tvinga har aldrig funkat för oss utan bara förvärrat.

Kan också tillägga att jag med mitt arbete fått lära mig lågaffektivt bemötande som hjälpt enormt hemma. Jag märker direkt på mitt barn när jag börjar bli stressade, då funkar inget och vi bara bråkar. När jag tar det lugnt och låter henne bestämma när, men att det kommer ske så funkar rutinerna som bäst för oss. Det handlar inte om att curla utan att få vardagen att gå ihop.
Vi har så många ggr tvingat och bråkat med resultatet att hon blir hysterisk och otröstbar.
Vissa barn går inte att bestämma över och tvinga och det handlar inte om att barnet får styra familjen. Mitt barn ingår i min familj och hennes vilja räknas också. Det betyder inte att hon får bestämma allt, men hon får vara med och välja tex mellan två olika saker för att hon ska känna att hon också räknas.

 

[Eli]

Fy, den här tråden är ju bara sjukt obehaglig. Alla inlägg som försvarar tvång och våldsbeteenden mot barn är bara vidriga!

TS, låter som en jättejobbig situation! Men du har ju fått en hel del kloka svar, det låter ju vettigt att försöka hålla sig lugn nu när det blir varmare. Kanske ser det annorlunda ut i höst efter lite mer tid och utveckling?
Tycker det låter som att du hanterar situationen fint. Starkt gjort att inte falla in i dominanta beteenden när man blir desperat!

Tack Ja, jag ska försöka släppa på det här nu så mycket som det går och kyla ner hela situationen lite.

 

[mandalaki]

En del av livet är att man ibland måste göra saker man inte vill och som inte är roliga. Att ha för dagen lämpliga kläder är en sån sak. Barnet blir inte hjälpt av att man som förälder inte lär barnet det. Allt kan inte vara roligt hela tiden. En viktig lärdom.

Detta. Fy katten vilket perspektiv. En treåring ska alltså delges ”viktiga lärdomar” som att ”allt kan inte vara roligt hela tiden”. I en ålder då hen antagligen går från sprudlande glädje till djupaste förtvivlan sådär en sju-åtta gånger om dagen. Då ska hen lära sig att allt inte är roligt hela tiden. Det är rätt ledsamt att läsa.

 

[Tassetass]

sju-åtta gånger om dagen

If only...

 

[Eli]

Kan också tillägga att jag med mitt arbete fått lära mig lågaffektivt bemötande som hjälpt enormt hemma. Jag märker direkt på mitt barn när jag börjar bli stressade, då funkar inget och vi bara bråkar. När jag tar det lugnt och låter henne bestämma när, men att det kommer ske så funkar rutinerna som bäst för oss. Det handlar inte om att curla utan att få vardagen att gå ihop.
Vi har så många ggr tvingat och bråkat med resultatet att hon blir hysterisk och otröstbar.
Vissa barn går inte att bestämma över och tvinga och det handlar inte om att barnet får styra familjen. Mitt barn ingår i min familj och hennes vilja räknas också. Det betyder inte att hon får bestämma allt, men hon får vara med och välja tex mellan två olika saker för att hon ska känna att hon också räknas.

Spot on. Exakt så tänker jag med. Vissa barn nöjer sig inte med "för att mamma/pappa säger det" utan behöver en rimlig motivering till VARFÖR saker måste ske.

 

[mandalaki]

If only...

Ja, jag tänkte att jag räknar lågt för säkerhets skull.

 

[Rina]

En del bar är extremt känsliga för obekväma material. Leta upp riktigt bekväma plagg. Sök på nätet. Ni är inte ensamma detta problem. Har ofta med att barnen känner plagfen mer än andra barn. Sitter något obekvämt så stör det hela tiden. Leta efter sockar utan sömmar. Tvätta nya kläder och torktumla de en stund efter att de torkat så de är riktigt mjuka eller gnugga plaggen mjuka. Hitta en jacka som främst är mjuk. Behöver inte vara så varm bara han tar den på sig. Skor kan man få uttänjda i en del skoaffärer så de inte klämmer i sidorna som nya skor brukar göra. Jag har gjort det. Hittar du ett plagg han gillar köp flera och en storlek större. Lättare med övergången. Min dotter har äntligen börjat acceptera fler och fler plagg. Hon är i tonåren. Men mjuka byxor och luvtröja är fortfarande det som gäller. Gud nåde om en tröja är för tight eller byxorna kliar.

 

[Eli]

En del bar är extremt känsliga för obekväma material. Leta upp riktigt bekväma plagg. Sök på nätet. Ni är inte ensamma detta problem. Har ofta med att barnen känner plagfen mer än andra barn. Sitter något obekvämt så stör det hela tiden. Leta efter sockar utan sömmar. Tvätta nya kläder och torktumla de en stund efter att de torkat så de är riktigt mjuka eller gnugga plaggen mjuka. Hitta en jacka som främst är mjuk. Behöver inte vara så varm bara han tar den på sig. Skor kan man få uttänjda i en del skoaffärer så de inte klämmer i sidorna som nya skor brukar göra. Jag har gjort det. Hittar du ett plagg han gillar köp flera och en storlek större. Lättare med övergången. Min dotter har äntligen börjat acceptera fler och fler plagg. Hon är i tonåren. Men mjuka byxor och luvtröja är fortfarande det som gäller. Gud nåde om en tröja är för tight eller byxorna kliar.

Ja precis, han är väldigt känslig för hur kläderna sitter. För korta byxor och t-shirts går absolut inte. Tumlar alltid hans kläder så de är mjuka och klipper bort lappar för de stör honom ibland. Väldigt noga med färg också då. Endast svart eller möjligtvis mörkblått. Inga tryck. Bra tips med skorna!

 

[Pontevecchio]

Ja men hur gör man konkret? ingen har kunnat förklara det för mig. Ska jag hålla fast barnet och med våld tvinga på han en tröja? Brotta ner honom på golvet och dra på han byxorna? Det kommer jag aldrig göra. Om vi är inne hela vintern så får det vara så. För hag tycker alternativet är så mycket värre.

Min 3åring är inte så sugen på att sitta inne själv så jag klär på mig och går ut på altanen. Då åker jackan på. Oftast räcker det med att prata ”jag vet att du inte vill, jag hör dig men du får inte välja”. Jag drar inte på kläder eller släpar barnet men jag kan hindra honom från att springa därifrån.

Och jag avleder, avleder avleder och avleder.
”Jag kommer först ” funkar på 98 sv 100 scenarion.

Och går jag bet ber jag mer rutinerade personer om tips.

 

[Imogen]

Du tycker inte det är problematiskt med okända, outbildade människor på ett forum som hintar till en bekymrad förälder att det förmodligen ”ligger nåt annat bakom”?

Jag har skrivit att det nog ligger något annat bakom. Eller jag vet inte om jag använde exakt de orden men ungefär.

Jag menade absolut inte att barnet skulle ha en diagnos. Ingen skulle vara sämre än mig att avgöra en sån sak. Det jag menade att problemet sannolikt inte är kläderna utan något annat. Vilket är en av anledningarna till att man inte löser något genom att tvinga på barnet kläder.

 

[Pontevecchio]

Kan också tillägga att jag med mitt arbete fått lära mig lågaffektivt bemötande som hjälpt enormt hemma. Jag märker direkt på mitt barn när jag börjar bli stressade, då funkar inget och vi bara bråkar. När jag tar det lugnt och låter henne bestämma när, men att det kommer ske så funkar rutinerna som bäst för oss. Det handlar inte om att curla utan att få vardagen att gå ihop.
Vi har så många ggr tvingat och bråkat med resultatet att hon blir hysterisk och otröstbar.
Vissa barn går inte att bestämma över och tvinga och det handlar inte om att barnet får styra familjen. Mitt barn ingår i min familj och hennes vilja räknas också. Det betyder inte att hon får bestämma allt, men hon får vara med och välja tex mellan två olika saker för att hon ska känna att hon också räknas.

Enligt psykologer så kan barn inte göra såna val. Att erbjuda det skapar bara oro och ångest. Det är lika konstigt som ”då får du intr se tv ikväll”.

 

[Emelie381]

Enligt psykologer så kan barn inte göra såna val. Att erbjuda det skapar bara oro och ångest. Det är lika konstigt som ”då får du intr se tv ikväll”.

Har svårt att förstå hur du menar nu? Så mitt barn kan inte välja mellan den röda och den blåa tröjan? Hur skulle det vara samma som att köra bestraffning?

 

[Imogen]

Vad har du för förslag till TS då?

Så om jag inte har några råd till TS i det specifika fallet kan jag inte tycka att det är obehagligt att föräldrar tvingar barn till lydnad med motivet att de måste lära sig att allt inte är kul här i livet?

Jag har redan givit förslag till TS.

 

[Hazel]

alltså jag kanske är helt fel på detta (och har inget emot om någon berättar hur fel jag har) men jag hade själv en del hang ups på hur saker skulle vara som liten och mitt största problem va att jag inte visste varför själv. Alltså det blev lätt väldigt argt eftersom jag visste att saker va dåligt men jag visste inte varför och vuxna tenderar ju att tycka att dåligt inte är en anledning till att slippa.

Jag tänker att det kanske kan va en idé att prata mer om tyg? kanske börja med kläderna du vet att han gillar och i förbifarten fråga hur han tycker att den här tröjan känns (alltså inte att ha på sig utan när den ligger framme eller så) och sedan utöka till andra tyger eller kläder, fråga hur tyget på soffan/diskhandduken/dina kläder känns, om man hittar ett mönster i vad som är skönt/oskönt kanske man också har en större chans att hitta mer sköna saker? Jag menar alltså inte att man ska börja med att han ska motivera varför han gillar sin tröja utan att man kan hitta en väg dit, som inte handlar om just att man måste ta på sig kläder för annars fryser man.