Sv: 12-orna
Nu flyttar jag till den här tråden istället, då årets båda fölningar är avklarade. Ingen har gått helt komplikationsfritt, men jag är några erfarenheter rikare i alla fall.
Först ut var detta lilla sto som föddes natten till onsdag. Fölningen gick snabbt och lätt, ungen var snabbt på benen och diade. Sen släppte inte efterbörden som den skulle, så jag tog isär sto och föl några gånger men det hjälpte inte. Veterinären kom ut och fixade så den släppte och beordrade fortsatt särtagning några gånger till för att livmodern skulle dra ihop sig. Stoet blev misstänksamt och ville vare sig fångas eller låta mig komma nära fölet efter det.
Som tur är så är fölungen kavat och kom fram ändå, och nu några dagar senare är stoet också som vanligt. Jag kan inte se tecken på några men och jag hoppas det så förblir.
Efter den fölningen flyttade jag över kameran till mitt andra sto som inte visat några tecken på att fölning var annalkande. Jag tittade till henne då och då, men vakade inte "på riktigt". Så det var mest av en slump som jag råkade få se att hon höll på att föla på morgonen i fredags, inte någon förvarning! Hon var lite värksvag, så jag fick hjälpa till att dra. Fölungen som kom ut var liten och väldigt slö, men andades. Han reste inte upp huvudet, utan låg platt på sidan en lång stund. Han hade inget intresse av att resa sig och när vi hjälpte honom upp försökte han inte ens stå själv. Inte den minsta tendens till sugreflex de första 6 timmarna, och kunde därefter inte hitta till juvret. När han väl lärt sig resa sig kunde han inte lägga sig själv, utan vi fick hjälpa honom.
23 timmar tog det innan han åt själv från sin mamma, som dels är förstagångare och dels lite speciell men har skött sig alldeles fantastiskt. Hon har varit väldigt lättmjölkad och haft gott om råmjölk av god kvalitet. På förmiddagen igår började den lille rata flaskan till förmån för juvret och i samma stund lät inte stoet mig mjölka henne lika enkelt längre. Vid 16-tiden igår eftermiddag galopperade han för första gången och busade lite i hagen och idag verkar han nästan lika pigg som en normal fölunge. Vi har fortsatt noggrann uppsikt och kontakt med veterinär, men jag tror det värsta är förbi nu. Jag vet inte riktigt om han eventuellt föddes prematur (fölade på dygn 328, så tidsmässigt var hon ju fullgången), med tanke på hans svårigheter och också att han varit vek i sina leder, främst kotorna.