Sv: 04
rnas tråd version 3!
Terräng är helt annat än banhoppning tycker jag. Jag är livrädd för målade bommar!
Rider man hyfsat vettigt (dvs ingen handbroms i, man har en fungerade broms och har en fungerande drivning) så hoppar typ alla hästar helt underbart bra på terränghinder
Antingen så hoppar de och då hoppar de rejält, eller så stananr de och då stananr de i tid. I banhoppning finns så många mellanlägen som är läskiga tycker jag. Jag har aldrig varit med om att någon av mina hästar ens varit i närheten att stanna "i" eller skada sig på något vis på terrängbanan. På hoppbanan däremot... Och då har jag i princip enbart hoppat unghästar/tidigare ohoppade hästar.
Redovisning kommer nog, av det längre slaget säkert
Btw tränade vi visning i lördags. Gick kanon tills matte skulle kika på benen och lära sig göra halt i rätt moment för att slippa ställa om. Han var så följsam så (har ju gått lös det mesta hela sommaren så det vore ju konstigt annars) och man behövde inte ta ngt alls i bettet - glad häst som annars bara accepterar bettet vid ridning. Men när jag började kika på benen så undrade han vad jag ville och började smyga fram med olika långa steg på allt annat än raka spår. "Ska jag gå långsammare? Snabbare? Åt sidan? På sned? Ska vi svänga?" HELA TIDEN Vilket såklart med hans normalt sett onormala uppställningar på egen hand (han kan verkligen stå helt sjuk konstigt!) ledde till totalt ännu mer katastrofala halter där han såg halt ut på alla fyra och att ha brutit ryggen, suck
Bäst var när jag envisades en lång bit (för att se om han kunde fatta att vi bara skulle framåt) med att gå lite bredvid och bara stirra på benen. Han var helt övertygad om att det visst var någon form av skänkelvikning jag ville se och var mycket nöjd med sig själv över sitt eminenta rörelsemönster
Förhoppningsvis så är där lite mer att se på på kvaliten så han ägnar mig mindre uppmärksamhet så jag kan ställa upp honom ifred. Tänk att man skulle önska sig det av en unghäst
rnas tråd version 3!Terräng är helt annat än banhoppning tycker jag. Jag är livrädd för målade bommar!
Rider man hyfsat vettigt (dvs ingen handbroms i, man har en fungerade broms och har en fungerande drivning) så hoppar typ alla hästar helt underbart bra på terränghinder
Antingen så hoppar de och då hoppar de rejält, eller så stananr de och då stananr de i tid. I banhoppning finns så många mellanlägen som är läskiga tycker jag. Jag har aldrig varit med om att någon av mina hästar ens varit i närheten att stanna "i" eller skada sig på något vis på terrängbanan. På hoppbanan däremot... Och då har jag i princip enbart hoppat unghästar/tidigare ohoppade hästar.
Redovisning kommer nog, av det längre slaget säkert
Btw tränade vi visning i lördags. Gick kanon tills matte skulle kika på benen och lära sig göra halt i rätt moment för att slippa ställa om. Han var så följsam så (har ju gått lös det mesta hela sommaren så det vore ju konstigt annars) och man behövde inte ta ngt alls i bettet - glad häst som annars bara accepterar bettet vid ridning. Men när jag började kika på benen så undrade han vad jag ville och började smyga fram med olika långa steg på allt annat än raka spår. "Ska jag gå långsammare? Snabbare? Åt sidan? På sned? Ska vi svänga?" HELA TIDEN
Vilket såklart med hans normalt sett onormala uppställningar på egen hand (han kan verkligen stå helt sjuk konstigt!) ledde till totalt ännu mer katastrofala halter där han såg halt ut på alla fyra och att ha brutit ryggen, suck Bäst var när jag envisades en lång bit (för att se om han kunde fatta att vi bara skulle framåt) med att gå lite bredvid och bara stirra på benen. Han var helt övertygad om att det visst var någon form av skänkelvikning jag ville se och var mycket nöjd med sig själv över sitt eminenta rörelsemönster
Förhoppningsvis så är där lite mer att se på på kvaliten så han ägnar mig mindre uppmärksamhet så jag kan ställa upp honom ifred. Tänk att man skulle önska sig det av en unghäst
Senast ändrad:
