Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
*kl
Som uppvuxen med alkoholister önskar jag att barn slapp fulla vuxna.
Mina päron är inte otrevliga, blir inte trevliga när de dricker och det har aldrig varit bråk eller "offentligt kräks" i mitt barndomshem eller alls över huvud taget.
Än idag tycker jag att det är fruktansvärt obehagligt med påverkade människor (de behöver alltså inte vara dyngraka). Jag är troligen väldigt känslig. Men jag kan ju bara tala för MIG.
Jag är också uppvuxen med att barnen alltid är med men jag ser gärna att de är portade från bröllopsfesten om bröllopsparet önskar så. Och förstår inte riktigt upprördheten som florerar över detta. Men det är en helt annan diskussion!
Frågan är ju vem som drar gränsen.
Tja lite förvånad blir jag om i det enda fall då släktens barn blivit portade (tex mina småbröder från min kusins bröllop). Lite tråkigt (spec som föräldrarna var tvungna att ha barnvakt i tre dagar för det). Att mitt eget barn inte är inbjudet till min väninnas bröllop betraktar jag som helt självklart.
Spädbarn däremot förstår jag inte varför folk har åsikter om. De sover när de kan, de har ofta inga direkta läggtider. På vårt bröllop bjöd vi barn som vi kände väl (dvs mina släktingar, de stod på inbjudningskorten) övriga barn nämndes inte och alla gäster förstod att de familjemedlemmar som inte nämndes inte var bjudna. (ingen kommentar om att barn var portade i inbjudan). Enstaka spädbarn följde med föräldrarna (som hade frågat och fått svar att självklart fick de komma), de betraktas som del av föräldrarna i min bekantskapskrets om de inte kan gå. De märks inte, de sover i sin insats bredvid föräldrarna eller sitter sött i knä och tittar. Ev dansar lite med föräldrar sedan med hörselskydd på öronen. Om de någonsin skulle ens pipa skulle en förälder omedelbart gå ut ur lokalen och sitta ute med barnet tills det blev nöjt igen, ammas de är de definitivt tysta just då.
Har varit på kyrkobröllop med 5 spädbarn med fantastiska röstresurser, inte ett pip störde eftersom den förälder som kände brudbaret sämst satt längst bak i kyrkan och dörren stod på glänt så de kunde försvinna ut som blixtar om barnen pep. Spädbarnen var söta! inte besvärliga.
(En liten tvååring som babblar lågt på en begravning för en äldre person är ett ljus i sorgen och ett hopp om framtida generationer, för mig.)
Jag anser bestämt att brudparet bestämmer precis hur de vill ha sin bröllopsfest (jag har aldrig varit med om att barn varit portade i själva kyrkan) och att man som gäst anpassar sig utan sura miner. Jag kan också själv som gäst tycka att det är rätt trevligt att få sitta ner och koncentrera mig på festligheterna och bara vara Sar istället för "mamma Sar" som ska följa för att torka rumpor, skära kött etc. Spädbarn brukar mig veterligt aldrig vara portförbjudna, det blir ju rätt orimligt om de lever på amning.
Det finns ju dessutom vissa rätt "röjiga" bröllopsskivor där det absolut inte hade passat sig med barn. Brudparet bestämmer och själv har man ju möjlighet att tacka nej om det inte fungerar med barnvakt etc. Det är ju en risk brudparet tar när de är specifika i sin inbjudan.
Vi hade för några år sedan en 40-årsfest där specifikt vuxna var bjudna (vi hade lämnat bort våra egna barn) och ändå drog ett par med sig sin 3-åring. Så man kan inte lita på att alla förstår trots att det finns på pränt...
Jag anser bestämt att brudparet bestämmer precis hur de vill ha sin bröllopsfest (jag har aldrig varit med om att barn varit portade i själva kyrkan) och att man som gäst anpassar sig utan sura miner. Jag kan också själv som gäst tycka att det är rätt trevligt att få sitta ner och koncentrera mig på festligheterna och bara vara Sar istället för "mamma Sar" som ska följa för att torka rumpor, skära kött etc. Spädbarn brukar mig veterligt aldrig vara portförbjudna, det blir ju rätt orimligt om de lever på amning.
Det finns ju dessutom vissa rätt "röjiga" bröllopsskivor där det absolut inte hade passat sig med barn. Brudparet bestämmer och själv har man ju möjlighet att tacka nej om det inte fungerar med barnvakt etc. Det är ju en risk brudparet tar när de är specifika i sin inbjudan.
Vi hade för några år sedan en 40-årsfest där specifikt vuxna var bjudna (vi hade lämnat bort våra egna barn) och ändå drog ett par med sig sin 3-åring. Så man kan inte lita på att alla förstår trots att det finns på pränt...
Jag tycker oxå att brudparet väljer själva vilka de vill ha på sin fest, vi hade från början tänkt med barn, men utrymmet på festlokalen fick styra och de enda barnen var dottern och hennes tre kusiner, plus en ytterligare yngre släkting som spelade på vårat bröllop. Sen till mer märkliga bröllop vi har varit på var ett där det var bjudet utan barn, vi skaffade barnvakt och blev sedan placerade med ett annat kompispar vid barnbordet... Så vi som inte hade barn med ägnade ändå maten åt att hjälpa barn att skära, fylla på dricka och hämta mer mat...
Bland de fem senaste frågorna i DNs spalt med Magdalena Ribbing finns det en person som önskat inga barn på inbjudan till bröllopet och blev förbannad när mamman frågade om hon fick ta med 1-3 månaders spädbarnet ändå.
Nej men jag visste att alla mina vänner skulle förstå vilka som var bjudna (även om jag var lite orolig att de skulle betrakta mina småbröder som ditsläpade bihang istället för gäster och bli avundsjuka på att de inte fick ta med barn. Men det blev de inte.) Dessutom säger jag uttryckligen flera gånger att jag tycker det är skillnad mellan barn som är bjudna av värden som gäster och barn som är bihang.
Har ni, eller era föräldrar, haft det där systemet att en vuxen ska vara nykter "om något skulle hända"?
Det låter ju väldigt underligt. Ett spädbarn i den åldern som inte tar ersättning kan ju inte vara utan mamman. Och eftersom vissa har önskan att helamma så blir ju en medverkan helt omöjlig utan att ta med spädbarn (som enligt min mening tar betydligt mindre plats än en 2-åring gör).
Har man en baby eller småbarn som inte klarar av att ha barnvakt får man göra precis som du berättar att du gjorde med dina småbarn, att den förälder som inte är biologisk släkting med brudparet eller festföremålet, eller som är minst bekant, stannar hemma. Man måste inte till vilket pris som helst gå på ett bröllop.
Principiellt tycker jag att man inte måste gå på fest, bröllop eller annat kalas, när man ammar, både babyn och mamman (för att inte tala om övriga gäster) behöver förmodligen matro.
Det var rätt att bjuda den nyförlösta släktingen (förutsatt att brudparet ville bjuda henne) och det var fel att hon tackade ja med baby, och totalt åt skogen fel att hon ville medföra en tredje person. Hon skulle ha tackat nej med anledning av att hon inte vill lämna sin baby. Men det skulle vara hennes beslut givet förutsättningarna för festen, det är inte inbjudarna som bestämmer om en gäst kan närvara eller inte.
Vi trodde också att det var helt glasklart. Vilket det tydligen inte var för alla ändå....
Jo det är ju himla synd faktiskt, att man måste vara lite otrevlig i en inbjudan (Inga barn tack) för att folk ska förstå att barnen inte var bjudna när deras namn inte står på inbjudan.
Fast då antar jag att taxi hos er kommer relativt omgående? Det gör den inte här. Det tar lång tid och eftersom det automatiskt blir en sjukresa när man ska till sjukhuset så ska andra människor plockas av och på och omvägar ska köras innan du kommer fram till sjukhuset. Det kan ta tre-fyra timmar att åka en sträcka som normalt tar max en timme att köra själv. Det spelar ingen roll hur sjuk du är eller om blodet rinner. Är du inte så sjuk/skadad att du behöver ambulans så är reglerna sådana och de ska följas här där jag bor...
*kl
Som uppvuxen med alkoholister önskar jag att barn slapp fulla vuxna.
Mina päron är inte otrevliga, blir inte trevliga när de dricker och det har aldrig varit bråk eller "offentligt kräks" i mitt barndomshem eller alls över huvud taget.
Än idag tycker jag att det är fruktansvärt obehagligt med påverkade människor (de behöver alltså inte vara dyngraka). Jag är troligen väldigt känslig. Men jag kan ju bara tala för MIG.