Vinterföräldrar 2020/2021

[Madalitso]

Hoppsan... Jag uppdaterar sedan

Grattis!

Han medverkade i alla fall till att komma i november precis som du önskade, även om det blir värre med tvättiden

 

[Olympus]

Hoppsan... Jag uppdaterar sedan

Wow Grattis Vad jag längtar till min egen förlossning nu! Förra året kom sonen samma dag som jag hade bokat veterinärtid till hästen så det kanske är så man ska göra, boka upp sig på annat så kommer ungen

 

[Madalitso]

Wow Grattis Vad jag längtar till min egen förlossning nu! Förra året kom sonen samma dag som jag hade bokat veterinärtid till hästen så det kanske är så man ska göra, boka upp sig på annat så kommer ungen

Hoppas inte det, allt jag har inbokat är innan nyår, och jag har ju bestämt sagt att bebis inte får komma innan 6/1

 

[Dessy]

Hoppas inte det, allt jag har inbokat är innan nyår, och jag har ju bestämt sagt att bebis inte får komma innan 6/1

Det är bara att boka om allt

 

[Dessy]

Ska försöka få ner liten uppdatering nu...

Tog alvedon när jag kom hem inatt vid 1-tiden, fast besluten om att få sova några timmar innan tiden kl 9 idag. Värkarna blev dock värre och tätare. Kunde inte längre prata under tiden värkarna varade, förutom några gånger då jag skrek åt min man att vara tyst Han frågade egentligen bara om det gjorde jätteont, men det störde mig i min andning

Klockan 03:42 fick jag för mig att ringa förlossningen, hade då 4 värkar på 10 minuter som höll i sig 50-60 sekunder. Och hade haft så i 1 timma ungefär.

Barnmorskan som jag träffade när jag var in vid 23-tiden skrattade när jag presenterade mig och sa typ "vad var det jag sa, att vi skulle hinna ses under natten!" Sedan funderade hon i knappt en minut och sa att jag fick ta med min man så skulle han få komma med in direkt också. Jag svarade att jag skulle fundera på det, och eventuellt lämna honom hemma eftersom jag inte skulle stanna så länge...

Jag hade tänkt köra bilen själv då min man inte har körkort, men värkarna blev ondare och precis när jag skulle hoppa in i bilen så insåg jag att det nog inte var världens bästa idé att sitta bakom ratten. Så jag bestämde mig för att han fick övningsköra. Fick väl bara 2 eller 3 värkar under färden, men tack och lov att jag inte körde för de kändes ännu mer...

När vi parkerat och närmade oss ingången fick jag en ordentlig värk precis när jag sträckte handen mot ringklockan. Det rann mer vatten och det kändes som om en tennisboll ploppade ner och ville komma ut.
Sedan kom nästa värk just innan vi skulle kliva in i hissen och då kändes det som om den där tennisbollen kom ut halvvägs innan den åkte in igen. När vi kommit ut ur hissen så ser jag hur barnmorskan kommer lugnt gående mot oss för att öppna dörrarna, sedan får jag en ordentlig värk där jag viker mig dubbelt framåt och det typ kommer ett vrål ur mig, då börjar hon springa mot oss

Hon ropar på ytterligare en personal så de 2 plus min man får släpa och putta mig framåt då jag får en ny värk. Jag vrålar och hon skriker på en till i personalen om att öppna förlossningssalen direkt, sedan säger hon åt mig med sträng röst att jag absolut inte får trycka på. Och mitt svar är att jag försöker ju knipa Hon skrattar och säger då att jag inte får göra det heller, bara andas

Nåja, kommer in på förlossningssalen kl 04:15 får några värkar till och jag känner hur den där tennisbollen blir till ett stort äpple som åker in och ut vid varje värk.

Min man är typ i chocktillstånd och pratar om att gå ut för att dricka vatten. De puttar ner han i fåtöljen och lovar fixa vatten åt honom, vilket de inte har tid med, så de får putta ner honom några gånger då han försöker ställa sig upp Mitt i en värk så lyckas han dock smita in på toa då alla är fullt upptagna med mig. BM frågar om jag vill känna och drar min hand mot underlivet där jag känner något hårigt och konstigt som inte brukar vara där... Sedan kommer min man ut från toa och får se hur något sticker ut och typ snubblar ner i fåtöljen

Jag hinner börja tänka på att jag ska fråga om pilatesbollen som jag vill studsa runt på och kanske få lite bedövning. Då kommer nästa värk och helt plötsligt så känns det som en hal lax sprattlar ur mig och värken säger typ poff och försvinner direkt... Jag hinner tänka att det var konstigt, så har ju inte värkarna gjort tidigare. Då hör jag hur en bebis börjar skrika, BM säger åt mig att titta mot henne och mellan mina fötter ligger den där skrikande bebisen Fattar dock inte att det är min, jag inser ju att det borde vara det men lite märkligt är det ju för jag hann ju inte studsa på pilatesbollen...

Nåja, kl 04:37 ploppade han ut Så 22 minuter hann vi vara på förlossningen
2445 gram och 46 cm lång är han. Så ca 300 gram större än läkaren på dagen trodde.

Lite lågt blodsocker i början, men det har ordnat upp sig under dagen så sedan klockan 16 har han inte behövt stickas. Ersättning får han varannan timme och nu kl 18 så fick BM ut några droppar bröstmjölk så han har fått smaka på det också

Nu ligger han här på mig och snarkar gott. Eftersom han är lite tidig så blir vi nog kvar i en vecka kanske. Och då han ska ligga mycket hud mot hud så får min man vara kvar här med oss. Maken ligger också och sover just nu, jag fick sova några timmar tidigare under dagen. Det tar på krafterna att få barn efter att ha varit vakna sedan 8-tiden dagen innan, och den natten vart det inte heller många timmars sömn

 

[Madalitso]

Ska försöka få ner liten uppdatering nu...

Tog alvedon när jag kom hem inatt vid 1-tiden, fast besluten om att få sova några timmar innan tiden kl 9 idag. Värkarna blev dock värre och tätare. Kunde inte längre prata under tiden värkarna varade, förutom några gånger då jag skrek åt min man att vara tyst Han frågade egentligen bara om det gjorde jätteont, men det störde mig i min andning

Klockan 03:42 fick jag för mig att ringa förlossningen, hade då 4 värkar på 10 minuter som höll i sig 50-60 sekunder. Och hade haft så i 1 timma ungefär.

Barnmorskan som jag träffade när jag var in vid 23-tiden skrattade när jag presenterade mig och sa typ "vad var det jag sa, att vi skulle hinna ses under natten!" Sedan funderade hon i knappt en minut och sa att jag fick ta med min man så skulle han få komma med in direkt också. Jag svarade att jag skulle fundera på det, och eventuellt lämna honom hemma eftersom jag inte skulle stanna så länge...

Jag hade tänkt köra bilen själv då min man inte har körkort, men värkarna blev ondare och precis när jag skulle hoppa in i bilen så insåg jag att det nog inte var världens bästa idé att sitta bakom ratten. Så jag bestämde mig för att han fick övningsköra. Fick väl bara 2 eller 3 värkar under färden, men tack och lov att jag inte körde för de kändes ännu mer...

När vi parkerat och närmade oss ingången fick jag en ordentlig värk precis när jag sträckte handen mot ringklockan. Det rann mer vatten och det kändes som om en tennisboll ploppade ner och ville komma ut.
Sedan kom nästa värk just innan vi skulle kliva in i hissen och då kändes det som om den där tennisbollen kom ut halvvägs innan den åkte in igen. När vi kommit ut ur hissen så ser jag hur barnmorskan kommer lugnt gående mot oss för att öppna dörrarna, sedan får jag en ordentlig värk där jag viker mig dubbelt framåt och det typ kommer ett vrål ur mig, då börjar hon springa mot oss

Hon ropar på ytterligare en personal så de 2 plus min man får släpa och putta mig framåt då jag får en ny värk. Jag vrålar och hon skriker på en till i personalen om att öppna förlossningssalen direkt, sedan säger hon åt mig med sträng röst att jag absolut inte får trycka på. Och mitt svar är att jag försöker ju knipa Hon skrattar och säger då att jag inte får göra det heller, bara andas

Nåja, kommer in på förlossningssalen kl 04:15 får några värkar till och jag känner hur den där tennisbollen blir till ett stort äpple som åker in och ut vid varje värk.

Min man är typ i chocktillstånd och pratar om att gå ut för att dricka vatten. De puttar ner han i fåtöljen och lovar fixa vatten åt honom, vilket de inte har tid med, så de får putta ner honom några gånger då han försöker ställa sig upp Mitt i en värk så lyckas han dock smita in på toa då alla är fullt upptagna med mig. BM frågar om jag vill känna och drar min hand mot underlivet där jag känner något hårigt och konstigt som inte brukar vara där... Sedan kommer min man ut från toa och får se hur något sticker ut och typ snubblar ner i fåtöljen

Jag hinner börja tänka på att jag ska fråga om pilatesbollen som jag vill studsa runt på och kanske få lite bedövning. Då kommer nästa värk och helt plötsligt så känns det som en hal lax sprattlar ur mig och värken säger typ poff och försvinner direkt... Jag hinner tänka att det var konstigt, så har ju inte värkarna gjort tidigare. Då hör jag hur en bebis börjar skrika, BM säger åt mig att titta mot henne och mellan mina fötter ligger den där skrikande bebisen Fattar dock inte att det är min, jag inser ju att det borde vara det men lite märkligt är det ju för jag hann ju inte studsa på pilatesbollen...

Nåja, kl 04:37 ploppade han ut Så 22 minuter hann vi vara på förlossningen
2445 gram och 46 cm lång är han. Så ca 300 gram större än läkaren på dagen trodde.

Lite lågt blodsocker i början, men det har ordnat upp sig under dagen så sedan klockan 16 har han inte behövt stickas. Ersättning får han varannan timme och nu kl 18 så fick BM ut några droppar bröstmjölk så han har fått smaka på det också

Nu ligger han här på mig och snarkar gott. Eftersom han är lite tidig så blir vi nog kvar i en vecka kanske. Och då han ska ligga mycket hud mot hud så får min man vara kvar här med oss. Maken ligger också och sover just nu, jag fick sova några timmar tidigare under dagen. Det tar på krafterna att få barn efter att ha varit vakna sedan 8-tiden dagen innan, och den natten vart det inte heller många timmars sömn

Låter som en positiv historia trots att allt skedde så plötsligt.
Får väl erkänna att jag skrattade något åt fokusen på pilatesbollen, det är spännande hur tankarna kan flyga under förlossning

 

[Dessy]

Låter som en positiv historia trots att allt skedde så plötsligt.
Får väl erkänna att jag skrattade något åt fokusen på pilatesbollen, det är spännande hur tankarna kan flyga under förlossning

Jo, jag tycker det var positivt. Kan faktiskt tänka mig att göra om det. Har frågat min man när vi ska satsa på ett småsyskon. Han blir bara blek och svarar "Vi får se..."
Och skratta på, jag är fortfarande besviken över att jag missade studsandet, när jag kommer på mig så skrattar jag också åt mig själv

 

[Sedär]

Hoppsan... Jag uppdaterar sedan

Grattis

 

[VLMF]

Ska försöka få ner liten uppdatering nu...

Tog alvedon när jag kom hem inatt vid 1-tiden, fast besluten om att få sova några timmar innan tiden kl 9 idag. Värkarna blev dock värre och tätare. Kunde inte längre prata under tiden värkarna varade, förutom några gånger då jag skrek åt min man att vara tyst Han frågade egentligen bara om det gjorde jätteont, men det störde mig i min andning

Klockan 03:42 fick jag för mig att ringa förlossningen, hade då 4 värkar på 10 minuter som höll i sig 50-60 sekunder. Och hade haft så i 1 timma ungefär.

Barnmorskan som jag träffade när jag var in vid 23-tiden skrattade när jag presenterade mig och sa typ "vad var det jag sa, att vi skulle hinna ses under natten!" Sedan funderade hon i knappt en minut och sa att jag fick ta med min man så skulle han få komma med in direkt också. Jag svarade att jag skulle fundera på det, och eventuellt lämna honom hemma eftersom jag inte skulle stanna så länge...

Jag hade tänkt köra bilen själv då min man inte har körkort, men värkarna blev ondare och precis när jag skulle hoppa in i bilen så insåg jag att det nog inte var världens bästa idé att sitta bakom ratten. Så jag bestämde mig för att han fick övningsköra. Fick väl bara 2 eller 3 värkar under färden, men tack och lov att jag inte körde för de kändes ännu mer...

När vi parkerat och närmade oss ingången fick jag en ordentlig värk precis när jag sträckte handen mot ringklockan. Det rann mer vatten och det kändes som om en tennisboll ploppade ner och ville komma ut.
Sedan kom nästa värk just innan vi skulle kliva in i hissen och då kändes det som om den där tennisbollen kom ut halvvägs innan den åkte in igen. När vi kommit ut ur hissen så ser jag hur barnmorskan kommer lugnt gående mot oss för att öppna dörrarna, sedan får jag en ordentlig värk där jag viker mig dubbelt framåt och det typ kommer ett vrål ur mig, då börjar hon springa mot oss

Hon ropar på ytterligare en personal så de 2 plus min man får släpa och putta mig framåt då jag får en ny värk. Jag vrålar och hon skriker på en till i personalen om att öppna förlossningssalen direkt, sedan säger hon åt mig med sträng röst att jag absolut inte får trycka på. Och mitt svar är att jag försöker ju knipa Hon skrattar och säger då att jag inte får göra det heller, bara andas

Nåja, kommer in på förlossningssalen kl 04:15 får några värkar till och jag känner hur den där tennisbollen blir till ett stort äpple som åker in och ut vid varje värk.

Min man är typ i chocktillstånd och pratar om att gå ut för att dricka vatten. De puttar ner han i fåtöljen och lovar fixa vatten åt honom, vilket de inte har tid med, så de får putta ner honom några gånger då han försöker ställa sig upp Mitt i en värk så lyckas han dock smita in på toa då alla är fullt upptagna med mig. BM frågar om jag vill känna och drar min hand mot underlivet där jag känner något hårigt och konstigt som inte brukar vara där... Sedan kommer min man ut från toa och får se hur något sticker ut och typ snubblar ner i fåtöljen

Jag hinner börja tänka på att jag ska fråga om pilatesbollen som jag vill studsa runt på och kanske få lite bedövning. Då kommer nästa värk och helt plötsligt så känns det som en hal lax sprattlar ur mig och värken säger typ poff och försvinner direkt... Jag hinner tänka att det var konstigt, så har ju inte värkarna gjort tidigare. Då hör jag hur en bebis börjar skrika, BM säger åt mig att titta mot henne och mellan mina fötter ligger den där skrikande bebisen Fattar dock inte att det är min, jag inser ju att det borde vara det men lite märkligt är det ju för jag hann ju inte studsa på pilatesbollen...

Nåja, kl 04:37 ploppade han ut Så 22 minuter hann vi vara på förlossningen
2445 gram och 46 cm lång är han. Så ca 300 gram större än läkaren på dagen trodde.

Lite lågt blodsocker i början, men det har ordnat upp sig under dagen så sedan klockan 16 har han inte behövt stickas. Ersättning får han varannan timme och nu kl 18 så fick BM ut några droppar bröstmjölk så han har fått smaka på det också

Nu ligger han här på mig och snarkar gott. Eftersom han är lite tidig så blir vi nog kvar i en vecka kanske. Och då han ska ligga mycket hud mot hud så får min man vara kvar här med oss. Maken ligger också och sover just nu, jag fick sova några timmar tidigare under dagen. Det tar på krafterna att få barn efter att ha varit vakna sedan 8-tiden dagen innan, och den natten vart det inte heller många timmars sömn

Men wow vad häftigt! Och vad cool du verkar varit i allt detta, jag är jätteimponerad! Bra att du inte satte dig bakom ratten (Min sambo klarade sin uppkörning förra veckan, är mycket glad att han hann få kortet innan det är dags för oss )
Vad härligt att allt gick bra, synd på pilatesbollen bara, men du får skaffa en nu att ha hemma! De ska tydligen vara bra att studssöva bebis på

 

[Is]

Haha @Dessy snacka om att ha is i magen. Nu har ju vi

visserligen några timmars bilfärd till BB men när jag fick sonen (då var det "bara" 6.5 mil till BB) så begärde jag att få komma in typ vid första värkarna (eller iaf när det började komma lite blod) och vägrade sedan fara hem av rädsla att något skulle gå fel som tur va så tog det inte flera dagar utan sonen kom samma kväll (for in på morgonen ) men jag hann iaf studsa på pilatesbollen

Hann du aldrig känna skillnaden på när värkarna gick över till krystvärkar eller blev det liksom bara ett "plopp"?
Minns att jag tyckte krystvärkarna kändes så konstiga för när dom började kändes det precis som när magen drar ihop sig inför att kräkas men det pressades ju liksom neråt istället för uppåt helmystisk känsla

Starkt jobbat och lycka till med det lilla livet!

 

[Sedär]

Ska försöka få ner liten uppdatering nu...

Tog alvedon när jag kom hem inatt vid 1-tiden, fast besluten om att få sova några timmar innan tiden kl 9 idag. Värkarna blev dock värre och tätare. Kunde inte längre prata under tiden värkarna varade, förutom några gånger då jag skrek åt min man att vara tyst Han frågade egentligen bara om det gjorde jätteont, men det störde mig i min andning

Klockan 03:42 fick jag för mig att ringa förlossningen, hade då 4 värkar på 10 minuter som höll i sig 50-60 sekunder. Och hade haft så i 1 timma ungefär.

Barnmorskan som jag träffade när jag var in vid 23-tiden skrattade när jag presenterade mig och sa typ "vad var det jag sa, att vi skulle hinna ses under natten!" Sedan funderade hon i knappt en minut och sa att jag fick ta med min man så skulle han få komma med in direkt också. Jag svarade att jag skulle fundera på det, och eventuellt lämna honom hemma eftersom jag inte skulle stanna så länge...

Jag hade tänkt köra bilen själv då min man inte har körkort, men värkarna blev ondare och precis när jag skulle hoppa in i bilen så insåg jag att det nog inte var världens bästa idé att sitta bakom ratten. Så jag bestämde mig för att han fick övningsköra. Fick väl bara 2 eller 3 värkar under färden, men tack och lov att jag inte körde för de kändes ännu mer...

När vi parkerat och närmade oss ingången fick jag en ordentlig värk precis när jag sträckte handen mot ringklockan. Det rann mer vatten och det kändes som om en tennisboll ploppade ner och ville komma ut.
Sedan kom nästa värk just innan vi skulle kliva in i hissen och då kändes det som om den där tennisbollen kom ut halvvägs innan den åkte in igen. När vi kommit ut ur hissen så ser jag hur barnmorskan kommer lugnt gående mot oss för att öppna dörrarna, sedan får jag en ordentlig värk där jag viker mig dubbelt framåt och det typ kommer ett vrål ur mig, då börjar hon springa mot oss

Hon ropar på ytterligare en personal så de 2 plus min man får släpa och putta mig framåt då jag får en ny värk. Jag vrålar och hon skriker på en till i personalen om att öppna förlossningssalen direkt, sedan säger hon åt mig med sträng röst att jag absolut inte får trycka på. Och mitt svar är att jag försöker ju knipa Hon skrattar och säger då att jag inte får göra det heller, bara andas

Nåja, kommer in på förlossningssalen kl 04:15 får några värkar till och jag känner hur den där tennisbollen blir till ett stort äpple som åker in och ut vid varje värk.

Min man är typ i chocktillstånd och pratar om att gå ut för att dricka vatten. De puttar ner han i fåtöljen och lovar fixa vatten åt honom, vilket de inte har tid med, så de får putta ner honom några gånger då han försöker ställa sig upp Mitt i en värk så lyckas han dock smita in på toa då alla är fullt upptagna med mig. BM frågar om jag vill känna och drar min hand mot underlivet där jag känner något hårigt och konstigt som inte brukar vara där... Sedan kommer min man ut från toa och får se hur något sticker ut och typ snubblar ner i fåtöljen

Jag hinner börja tänka på att jag ska fråga om pilatesbollen som jag vill studsa runt på och kanske få lite bedövning. Då kommer nästa värk och helt plötsligt så känns det som en hal lax sprattlar ur mig och värken säger typ poff och försvinner direkt... Jag hinner tänka att det var konstigt, så har ju inte värkarna gjort tidigare. Då hör jag hur en bebis börjar skrika, BM säger åt mig att titta mot henne och mellan mina fötter ligger den där skrikande bebisen Fattar dock inte att det är min, jag inser ju att det borde vara det men lite märkligt är det ju för jag hann ju inte studsa på pilatesbollen...

Nåja, kl 04:37 ploppade han ut Så 22 minuter hann vi vara på förlossningen
2445 gram och 46 cm lång är han. Så ca 300 gram större än läkaren på dagen trodde.

Lite lågt blodsocker i början, men det har ordnat upp sig under dagen så sedan klockan 16 har han inte behövt stickas. Ersättning får han varannan timme och nu kl 18 så fick BM ut några droppar bröstmjölk så han har fått smaka på det också

Nu ligger han här på mig och snarkar gott. Eftersom han är lite tidig så blir vi nog kvar i en vecka kanske. Och då han ska ligga mycket hud mot hud så får min man vara kvar här med oss. Maken ligger också och sover just nu, jag fick sova några timmar tidigare under dagen. Det tar på krafterna att få barn efter att ha varit vakna sedan 8-tiden dagen innan, och den natten vart det inte heller många timmars sömn

Va skönt att allt gick bra! O på tal om pilatesboll, vi använde vår väääldigt mycket hemma efter att dottern var född! Perfekt att studsa på Men jag kan förstå att du kände dig snuvad på din plan

åh va jag längtar efter att träffa vår lilla nu! samtidigt som jag vill att hen ska stanna inne ett bra tag till så vill jag bara ha hen här nu låt de här tre månaderna gå fort nu!

 

[Sedär]

Kolla senast avsnittet av ”one born every minute- australia ” igår och Jesus vad jag grät! Så otroligt sorgligt avsnitt och så orättvist vad vissa familjer måste gå igenom när jg skulle berätta gör mannen vad jag sett så bara brast det totalt usch alltså, varför lär jag mig inte att jag inte ska se sånt.. fast jag visste iofs inte att det skulle bli så sorgligt..

 

[Kilauea]

Jo, jag tycker det var positivt. Kan faktiskt tänka mig att göra om det. Har frågat min man när vi ska satsa på ett småsyskon. Han blir bara blek och svarar "Vi får se..."
Och skratta på, jag är fortfarande besviken över att jag missade studsandet, när jag kommer på mig så skrattar jag också åt mig själv

Hoppar in från hösttråden och säger grattis.
Nu ska vi inte ha nån till, men sambon har sagt att om vi ändrar oss får det bli planerat snitt eller så får jag föda själv . Han tyckte förlossningen var tuff (att se mig ha ont dvs). Mes .

 

[VLMF]

Hur går det @Dessy , har ni kunnat landa lite? Har ni fått komma hem eller blir ni kvar några dagar till?

 

[VLMF]

Jag går in i vecka 36 nu, inte länge kvar! Var på MVC igår och magen växer sakta men säkert, känner mig faktiskt ganska otymplig nu trots att magen absolut inte är stor. Flåsar och stånkar för minsta lilla men det hänger också ihop med foglossningen och min obefintliga kondition nu. Annars mår jag fortfarande bra, ingen svullnad i benen eller sura uppstötningar eller annat, bara lite tröttare igen. Bebisen är fixerad men det tror jag den varit ganska många veckor. Vi har i stort sett isolerat oss, jobbar bara hemifrån och sambon handlar bara på udda tider men snart blir det hemkörning av matvaror istället. Är INTE sugen på att bli sjuk innan förlossningen. Jobbar två veckor till sedan är det föräldraledighet!

 

[Sedär]

Jag går in i vecka 36 nu, inte länge kvar! Var på MVC igår och magen växer sakta men säkert, känner mig faktiskt ganska otymplig nu trots att magen absolut inte är stor. Flåsar och stånkar för minsta lilla men det hänger också ihop med foglossningen och min obefintliga kondition nu. Annars mår jag fortfarande bra, ingen svullnad i benen eller sura uppstötningar eller annat, bara lite tröttare igen. Bebisen är fixerad men det tror jag den varit ganska många veckor. Vi har i stort sett isolerat oss, jobbar bara hemifrån och sambon handlar bara på udda tider men snart blir det hemkörning av matvaror istället. Är INTE sugen på att bli sjuk innan förlossningen. Jobbar två veckor till sedan är det föräldraledighet!

Åh va spännande att det är så nära nu och va skönt att du mår relativt bra iaf! Hopps du får slippa svullnad och andra saker som kan smyga sig på i slutet Jag förstår vad du menar med att känna sig otymplig trots att magen inte är superstor! Jag ligger ju dock några veckor bakom dig och gissar att min kommer bli superstor bara för att! Men tycker att det börjar bli krångligt o få på dottern vinterkläderna på morgonen nu

har du packat bb-väskan än? Va sköntatt ni kan isolera er såpass mycket!Jag jobbar också hemifrån (sedan i april) och vi ska fortsätta med det. Däremot är min man naprapat så han kan inte undvika o träffa människor. Va skönt med bara 2 veckor kvar! jag räknade ut att jag har 10 veckor kvar tills min ledighet börjar o då med tvåveckor semester under jul där i mitten så bara 8 arbetsveckor! Wohoo!!

 

[VLMF]

Åh va spännande att det är så nära nu och va skönt att du mår relativt bra iaf! Hopps du får slippa svullnad och andra saker som kan smyga sig på i slutet Jag förstår vad du menar med att känna sig otymplig trots att magen inte är superstor! Jag ligger ju dock några veckor bakom dig och gissar att min kommer bli superstor bara för att! Men tycker att det börjar bli krångligt o få på dottern vinterkläderna på morgonen nu

har du packat bb-väskan än?☺ Va sköntatt ni kan isolera er såpass mycket!Jag jobbar också hemifrån (sedan i april) och vi ska fortsätta med det. Däremot är min man naprapat så han kan inte undvika o träffa människor. Va skönt med bara 2 veckor kvar! jag räknade ut att jag har 10 veckor kvar tills min ledighet börjar o då med tvåveckor semester under jul där i mitten så bara 8 arbetsveckor! Wohoo!!

Alltså jag är så imponerad av er som redan har ett barn OCH är höggravida! Verkar jättejobbigt! Jag får knappt på mig själv kläderna för fogarna, kan bara gissa hur det skulle vara med ett litet barn i markhöjd som inte står still dessutom

Har inte packat BB-väska än, men sambon har börjat skriva en lista på saker som ska med, och vi har valt vilken väska det blir (hans stora sportbag ). Vi har ganska mycket praktiska saker kvar att fixa faktiskt, typ alla skötgrejor och börja tvätta upp kläder, trasor och handdukar och sånt. Vagn och sjal och sele och amningskudde har vi fixat, och sorterat de kläder vi fått/lånat. Fått låna två olika bröstpumpar också. Men det är ju några veckor kvar att fixa det sista

8 arbetsveckor är ju inget! Kommer gå supersanbbt!

 

[Dessy]

Hur går det @Dessy , har ni kunnat landa lite? Har ni fått komma hem eller blir ni kvar några dagar till?

Fick åka hem i förrgår. BB behövde platsen och ville skicka oss till barnkliniken. Barnkliniken ville inte ha oss pga corona-stök så vi fick åka hem om vi ville. Så jag valde att åka hem.
Var dock dit igår morse för viktkoll och bilirubinvärde. Samma idag och så även imorgon. Han går fortfarande ner i vikt, meb från igår till idag endast 10 gram ner, så det kanske stannar av snart. Bilirubinet går upp, men håller sig ändå under solningsgränsen.
Jag börjar faktiskt undra om det var sån bra idé att åka hem... Han är trött och svårmatad, och det är ju viktigt att han får i sig maten. Jag är mer eller mindre ett vrak. Och tårarna bara rinner sedan 1 timma typ...

 

[Is]

Fick åka hem i förrgår. BB behövde platsen och ville skicka oss till barnkliniken. Barnkliniken ville inte ha oss pga corona-stök så vi fick åka hem om vi ville. Så jag valde att åka hem.
Var dock dit igår morse för viktkoll och bilirubinvärde. Samma idag och så även imorgon. Han går fortfarande ner i vikt, meb från igår till idag endast 10 gram ner, så det kanske stannar av snart. Bilirubinet går upp, men håller sig ändå under solningsgränsen.
Jag börjar faktiskt undra om det var sån bra idé att åka hem... Han är trött och svårmatad, och det är ju viktigt att han får i sig maten. Jag är mer eller mindre ett vrak. Och tårarna bara rinner sedan 1 timma typ...

Att du är ett vrak kan handla om babybloues också har du fått information om det?
Känner du att situationen är övermäktigt så får du kräva att ni får komma tillbaka. Du ska inte gå hemma och känna att det inte fungerar.

 

[Dessy]

Att du är ett vrak kan handla om babybloues också har du fått information om det?
Känner du att situationen är övermäktigt så får du kräva att ni får komma tillbaka. Du ska inte gå hemma och känna att det inte fungerar.

Jo, jag musstänker babyblues faktiskt, men det gör det inte lättare alla gånger ändå. Det känns dock bättre nu. Han har varit lite piggare under eftermiddagen. När han väl är vaken alltså Han har ickså ätit lite bättre och barnmorskan jag träffade imorse ringde och sa att om det blir som igår så ska jag ringa dem direkt. Jag ska inte behöva mata han med spruta själv utan då är det bättre de får se han och göra en bedömning. Och jag ska inte behöva vara hemma ledsen, då är det bättre att ringa dem. Även om det bara är några timmar kvar till kl 9, så är det bättre jag ringer så fort jag börjar oria mig.

Så nu rinner tårarna flr att de är så snälla