Haha typiskt mig Vi har en sufflett på babyskyddet vi drar över istället. När de byter stol sen kan de ha solhatt och solbrillor istället.
Måste vara femte gången sen lilleman föddes. Den här gången är det lite mer än en vanlig förkylning, stora har öroninflammation och jag synkar henne med 39 graders feber. Natten har varit ett enda virrvarr av frossa och svettningar. Fy fan. När lillen väckte mig första gången vid tre var jag dessutom kissnödig men jag frös så mycket att jag bara kröp ner under täcket igen. När han väckte mig vid sex gick jag upp och tog ett par alvedon, klämde ett glas saft och kissade. Känner mig lagom mör idag. Dottern är lite piggare, penicillinet och alvedonen gör väl sitt för igår var hon väldigt låg och ledsen.+ alla andra.Solhatt är bra, vi köpte solkräm på apoteket som är för barn. Sen har inte vi smort frenetiskt, utan huvudet är viktigast att skydda. Tror inte vi började använda solkräm förrän dottern var närmre året, jag vill minnas att man inte ska smörja alltför små barn men jag är inte helt säker på om jag minns rätt eller om min hjärna har kokat ihop det där själv
Min sambo tyckte det var en bra idé att sätta ett solskydd på rutan när dottern satt fram. Tills jag drog ner rutan... Och den lossnade från sina fästen pga sugproppen till solskyddet och försvann ner i bildörren
) Men stackare! Krya på er.Här hemma har vi sjukstuga. Igen
Men stackare! Krya på er.
Förstår det. Fy vad tråkigt.
Detta verkar lovande!
Nåja, det kommer väl. Nu sover båda barnen och vi har precis ätit middag (tomat och ostpaj ) och snart är det nog faktiskt sängdags för mig också... Otröstlig, arg och så himla ledsen. Vi fick inte röra huvet. Fick till slut Knoddrick att lugna ner sig, tröstamma, i med en Alvedon och så in till Barnakuten. (Vi har fått order om att åka in vid problem med märket, har ju tid på Barnmottagningen om några veckor och står på återbudslista.) Efter ett tag har det blivit ett barnväntrum där inne OCH i korridoren utanför och då alltså bara de minsta barnen... Efter 4 timmar fick vi komma in på ett rum, 10 minuter senare kom läkaren. Hon tog väldigt allvarligt på hur märket såg ut och hade velat skriva in oss på en avdelning, men det var fullt på hela (!!!) sjukhuset, så vi fick åka hem, men med noga instruktioner. Dessutom ringer läkaren upp oss innan hon går av sitt pass, efter samtal med hudspecialist. när hon pratade om att lägga in oss, för det hade vi verkligen inte väntat oss. Vi var rejält less på att vara där och vänta, men efter prat med läkaren förstod vi att vi gjort helt rätt som åkt in och väntat. Är mentalt förberedd på en jobbig natt. Maken behöver en extra kram, för han är lite knäckt. Han var med Knoddrick när märket började blöda och känner stor skuld över det (vilket han inte behöver eller bör göra).Oj vad läskigt! Vad skönt att ni åkte in.Ni vet, det där smultronmärket på huvet...
Idag gick huden sönder. Rejält. Blödde ner halva mössan.
Kommer dit och det är fullt med folk. Får sitta i ett av personalens fikarum och vänta.
Vi såg nog ut som
Knoddrick höll humöret, för det mesta. Trött och fortfarande lite ledsen när vi kom in (lyckades somna halvvägs till sjukhuset, d v s efter 2,5 mil), blev halvglad ett tag, tappade orken när det var dags för ny Alvedon, sprallande glad efter ny dos. Åt, kissade, fes, skrattade och pratade så duktigt så. 
Nu ligger hon och sover avslappnat bredvid mig.
Oj vad läskigt! Vad skönt att ni åkte in.
Låter som det var klokt att ni både for in och höll ut i väntrummet @malumbub . Fy så läskigt att det ska ha börjat blöda sådär!
