Sv: Vinterföräldrar 2012/2013
Känner mig deprimerad
.
Jag vet att det är fullt normalt att man kan bli det när man är gravid då jag var det större delen av förra graviditeten också, men jag trodde eller hoppades att det skulle kännas bättre den här gången.
Förra graviditeten åt jag antidepprisiva och fick stanna på bb i 4 dygn pga att de var tvungen att övervaka lillan så att hon inte var påverkad av medicinen.
Fan vad hemsk jag kände mig då.
Och jag fick verkligen höra av bb personalen när jag bad om att få åka hem att det var tack vare mig som vi blev kvar där.
Själva bb-vistelsen var väldigt kaotisk, besöksförbud rådde då pga H1N1 så sambon fick inte hälsa på, jag var helt ensam och mådde skit.
Olika personal stormade in i rummet och ryckte och slet i bebisen och mina bröst var femte minut och alla kom med olika bud, jag och bebisen fick aldrig vila.
Mycket motvilligt kunde jag få en alvedon när jag hade ont efter stygnen, men det var bara när jag hade tur.
Ibland kom det in dementa tanter på rummet då bb-avdelningen delas med gyn, man kände sig väldigt orolig när de skulle komma in och tafsa på bebisen och man inte visste vart de hade varit med händerna innan
.
Jag vill absolut inte skrämma upp någon då detta nog bara är på mitt sjukhus som är det sjukhus som sparar mest pengar i landet och äver har flest missnöjda patienter.
Men själva upplevelsen tynger mig rejält. Jag är livrädd att hamna på bb igen. Min värsta skräck är att något händer med mig eller bebisen så att jag måste hamna där, jag får panikångest när jag grubblar på det för mycket.
Förlossningsavdelningen var jättebra, men bb får jag rysningar av när jag tänker på.
