Jag har ju tre år mellan mina äldsta, så lite mindre än 3,5, och jag var förvånad över hur pass mycket utbyte de hade av varandra i början. Äldsta hittade sätt att leka med sin lillebror långt innan han kunde delta aktivt (jag hade ofta två barn liggande på köksgolvet gnagande på varsin visp
- äldsta kopierade vad bebisen gjorde helt enkelt) och bebisen hängde på efter förmåga så fort han kunde (det blir inte jämna brottningsmatcher mellan någon som är snart fyra och en som är knappt ett
, men det gick att hitta former för det med
). Sedan går det förstås lite i perioder (året mellan 3,5-4,5 respektive 6,5-7,5 var till exempel ett väldigt bra lekår, sedan kom de lite i utvecklingsmässig otakt igen) för att inte tala om vad dagsformen gör (alltifrån att man knappt ser dem på många timmar när de leker, leker, leker till skrik och panik och behov av att fysiskt sära på dem
).
Jämför man med åldersskillnaden till lilla A nu så agerar barnen jämförselevis vuxet mot honom (pratar, myser, leker mer den typ av lekar som vi leker med lilla A) men det är ju faktiskt också ett utbyte
.