Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det där beror ju så väldigt på, tänker jag. Jag har en tollare av den mer energiska typen och jag kan utan tvekan vara sjuk en vecka eller två utan att hon klättar på väggarna.Jag har engelsk cockerspaniel och har varit sjuk i knappt en vecka. Han klättrar på väggarna här så ganska krävande är dom faktiskt..
Och massa pälsvård då så klart. Annars en underbart vänlig och alltid glad hund
Gav bara min upplevelse av cockern. Har erfarenhet av 4 stycken Å andra sidan så river han ju i alla fall inte huset som många andra hundar med ännu mer energi kanske hade gjortDet där beror ju så väldigt på, tänker jag. Jag har en tollare av den mer energiska typen och jag kan utan tvekan vara sjuk en vecka eller två utan att hon klättar på väggarna.
Det är synd att Cavalier har dålig hälsostatus (hjärtfelen är det jag kopplar ihop med rasen), tycker de verkar vara perfekta familjehundar!
Lagom stora för barn att promenera med, godmodiga och lättuppfostade, inte skälliga och en ständigt viftande svans
Man ser så många familjer där man skaffat sig ”för mycket” hund för vad det finns tid och energi till, och så blir hundägandet mest bara jobbigt.
Phalene är har jag lite erfarenhet av men på pappret tycker jag de verkar vara en trevlig ras. Pudel hade jag varit lite mer tveksam till. De kan absolut vara riktigt roliga hundar men (iaf de mindre varianterna) upplever jag som mer lättstressade och skälliga.
Det där beror ju så väldigt på, tänker jag. Jag har en tollare av den mer energiska typen och jag kan utan tvekan vara sjuk en vecka eller två utan att hon klättar på väggarna.
Hur är det med den där neurologiska sjukdomen, syringomyeli (heter den väl) hos cavalieren numera? Jag har funderat på rasen tidigare men den där sjukdomen har avskräckt mig.Tänker ändå att någonstans i Sverige borde det finnas en frisk liten cavalier Vår cavalier var verkligen den bästa hunden för oss. När jag hade aktiva perioder var hon aktiv, vi sprang flera gånger i veckan och hon hängde med i stallet. När jag hade lugnare perioder var hon nöjd med att bara ta vanliga promenader med höggravida mig. Sjukt anpassningsbar och bara så otroligt enkel.
Hur är det med den där neurologiska sjukdomen, syringomyeli (heter den väl) hos cavalieren numera? Jag har funderat på rasen tidigare men den där sjukdomen har avskräckt mig.
Om den texten är aktuell så får man väl hoppas att de hundar som ska gå i avel också gör MR. Är texten äldre så kan man inte utläsa de har fått lite mer kontroll på sjukdomen.
Ja, cavalier är oftast så där självklart enkla och vänliga, kanske ni ska leta efter en väldigt noggrann uppfödare? Annars tror jag, som jag skrev tidigare att en Havanais kan ge precis samma enkla hundliv.Tänker ändå att någonstans i Sverige borde det finnas en frisk liten cavalier Vår cavalier var verkligen den bästa hunden för oss. När jag hade aktiva perioder var hon aktiv, vi sprang flera gånger i veckan och hon hängde med i stallet. När jag hade lugnare perioder var hon nöjd med att bara ta vanliga promenader med höggravida mig. Sjukt anpassningsbar och bara så otroligt enkel.
Enligt Cavalier-RAS är hjärtfel (blåsljud), andningsproblem och SM fortfarande i högsta grad stora problem i rasen.
Gissade det. Väldigt väldigt synd på en ras som annars verkar trevlig. Och med tanke på hur söt den är avlas det förmodligen lite hejvilt på den utan hälsokollar överhuvudtaget.Enligt Cavalier-RAS är hjärtfel (blåsljud), andningsproblem och SM fortfarande i högsta grad stora problem i rasen.
Mina tidigare cockrar klättrade inte på väggarna när jag var sjuk. Den nuvarande skulle göra det (i nuläget - jag hoppas och tror att det ändras). De tidigare var verkligen inga segproppar, utan glada och livliga hundar. Det är olika beroende på individer även inom samma ras. Men poängen är kanske att den som tycker att en "lugn cavalier" är det perfekta inte har så lätt att hitta en passande cocker. För det är inte en lugn ras, även om det finns en individuell/linjeanknuten spännvidd i den rastypiska livligheten. Generellt behöver cockern förhållandevis mycket motion och även viss aktivering. Får de sina behov uppfyllda - då är de vanligen lätta att träna och att ha att göra med generellt. Även om det är karaktäristiskt för rasen att ha horn som växer ut ibland.Det där beror ju så väldigt på, tänker jag. Jag har en tollare av den mer energiska typen och jag kan utan tvekan vara sjuk en vecka eller två utan att hon klättar på väggarna.
Om den texten är aktuell så får man väl hoppas att de hundar som ska gå i avel också gör MR. Är texten äldre så kan man inte utläsa de har fått lite mer kontroll på sjukdomen.
På Blocket ser jag en del "cavapoo" och liknande, gissningvis är väl de föräldradjuren inte scannade individer.
Ja, min bruksdobbis klarar med att ligga på soffan en vecka utan problem..Det där beror ju så väldigt på, tänker jag. Jag har en tollare av den mer energiska typen och jag kan utan tvekan vara sjuk en vecka eller två utan att hon klättar på väggarna.
Vi har en cocker och har haft en tidigare och båda är/ var nöjda med att hänga med och umgås med familjen och gå promenader (vi går normalt sett drygt 1 h per dag, ibland mer, ibland något mindre, totalt, fördelat på 2 promenader samt att han har tillgång till rastning och spring i trädgården) och skojtränar hemma mest vanlig varsagslydnad samt godisletande och lek och det har båda våra cockers varit helt nöjda med. De klarar dagar med enbart korta rastningar oxå även om de uppskattar mer aktivitet än så.Ska kika lite på cocker, har fått för mig att de kräver lite mer men det kanske bara är nåt jag hört och som inte stämmer.
Håller med. Sonens familj har en Amris och jag blir helt slut av några timmar med henne. Hon vilar ju aldrig! Det är vifta, slicka, hoppa, gnaga heeeela tiden. Nu är hon bara året iofs men min Dvärgschnauzer är en zombie i jämförelseJag som haft jack russel tycker att cockern är en väldigt intensiv hund som hela tiden är vift, vift, vift och på, på, på! Jag blir trött av att bara titta på dem.
Och en amris är ju ändå soffpotatis jämfört med en cocker. Fast det är inte så mycket själva energinivån jag menar, utan att de är så intensivt "krypa ur skinnet" och fjäsk och hejpådig hela tiden.Håller med. Sonens familj har en Amris och jag blir helt slut av några timmar med henne. Hon vilar ju aldrig! Det är vifta, slicka, hoppa, gnaga heeeela tiden. Nu är hon bara året iofs men min Dvärgschnauzer är en zombie i jämförelse