Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nja, många raser har ju betydligt mer extrema frisyrer & pälsar nu än när de användes till något praktiskt arbete.Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Men alltså - en pudelpäls bara växer och växer och växer.... någon gång måste man klippa den, det handlar bara om hur mycket och hur ofta. Och för hundens del är det nog betydligt trevligare att leva ett aktivt liv med en något kortare frisyr än den man normalt ser på utställningar!Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Jag har en Bichon havanais som stallhund,hon fungerar toppen. Jag klipper med maskin,inte många rosetter här inteFördelen med henne är att hon har noll jaktlust,går alltid lös. Nackdelen är att hon har problem med tandlossning,nu vid tio år har hon bara fyra tänder kvar.Jag vet inte om det ä kopplat till rasen eller vanligare bland mindre hundar( det var det veterinären sa)Jag får väl erkänna att jag kanske har sållat bort bichon lite pga tidigare ägare jag träffat med dem. Har varit lite rosett i håret stuket där. Men jag får nog ta och skola om mig där!
Tack!
En Shi-tzu får ett betydligt mer rörligt liv om den inte har päls som släpar i golvet hela tiden. För att inte tala om hur mycket renare ägaren kommer ha hemma och oceanen av tid man sparar på att slippa borsta, borsta och borsta
Detsamma med förra svägerskan och hennes yorkisar - och då kunde de ändå leva med pappiljotter under sin utställningskarriär. Pälsen är såpass tunn och lång att det inte var något jättejobb.När mormors hundar var klara med utställningskarriären (shih-tzu-uppfödare) så klipptes de ner helt och det gick verkligen inte att ta miste på glädjen hos hundarna i sin nya korta päls! Lite sorgligt. Det är verkligen en dysfunktionell päls på många sätt.
Vet ingen som hållet pudel i utställningsklippning efter karriären heller. Man ställer och tar sina titlar ASAP och sen klipper man ner dem (till olika längd efter smak). Har en kompis som bla arbetar som trimmare - frågade henne om hon skulle klippa ner efter utställningskarriären "Ja gud, direkt" och då är hon ju väldigt van vid att hålla den i perfekt skick hela tiden.När mormors hundar var klara med utställningskarriären (shih-tzu-uppfödare) så klipptes de ner helt och det gick verkligen inte att ta miste på glädjen hos hundarna i sin nya korta päls! Lite sorgligt. Det är verkligen en dysfunktionell päls på många sätt.
Löwchen? Tänker på @linnsan fina som hon hade. Verkar vara rätt roliga hundar, om man skippar utsfrillan
Dock lite små kanske?
Vet inte hur mentalitetsläget och hur mycket de kräver - men tänker även på de mer sällskapsavlade collieraserna? Typ bearded collie, schapendoes mfl? De är ju större.
Men reservation för att jag inte är insatt i raserna alls.
Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Känns som att jag är ensam på buke om att tycka att de är så fräcka i sin rastypiska/utställningsfrisyrJag tycker de verkar passa super - om de inte är för små ts? Min var verkligen en riktigt trevlig hund som var lättsam och trygg i alla miljöer, skottfast, socialt trygg med både folk och fä. Hängde med i stallet och på cykeltur men var även nöjd av att ligga och slappa tillsammans. Åkte tåg och buss som liten valp och betedde sig som att det var världens mest självklara grej.
Klippte ner henne helt var 3e månad ungefär och gjorde knappt något alls däremellan. Tog under 1 h.
Upplever rasen generellt som trevliga och trygga hundar. Det negativa är väl att det finns en del problem med att de inte gillar att bli lämnade ensamma för länge. Så att man tränar det redan som valp korta stunder och gör det positivt och håller igång det.
Löwchens utställningsfrisyr är ju gjord för att att vara praktisk - förr, när de behövde hålla värmen (bla) men hållas rena. Det betyder ju inte att man har samma behov idag så att klippa ner är inget som ses ner på i rasen faktiskt
Känns som att jag är ensam på buke om att tycka att de är så fräcka i sin rastypiska/utställningsfrisyr
Det här är ju vansinne, varför ska man behöva ha en sån frisyr som är svår både för människa och hund att leva med istället för att bara kunna ställa ut hunden som den är.Vet ingen som hållet pudel i utställningsklippning efter karriären heller. Man ställer och tar sina titlar ASAP och sen klipper man ner dem (till olika längd efter smak). Har en kompis som bla arbetar som trimmare - frågade henne om hon skulle klippa ner efter utställningskarriären "Ja gud, direkt" och då är hon ju väldigt van vid att hålla den i perfekt skick hela tiden.
Greyhound är något jag faktiskt tänkt på själv! Tack!Ännu större vinthundar med rätt lik mentalitet och krav som whippet är ex greyhound, saluki, galgo espaniol, lurcher (en slags blandras, rescue). Sen finns ännu större hårigare borzoi, skotsk hjorthund och irländsk varghund. De två senare blir tyvärr inte så gamla. Många med hundar från vinthundsraserna tenderar att skaffa fler för de är så lätta att ha att göra med.
De är ju avlade för att vara människotillvända sällskapshundar sen 1600-talet så de blir ju lite olyckliga om de är ensamma för länge. Men det är fantastiska hundar. Jag har två nu och hade en för 7 år sen. De är med på allt tok man hittar på med dem.Upplever rasen generellt som trevliga och trygga hundar. Det negativa är väl att det finns en del problem med att de inte gillar att bli lämnade ensamma för länge. Så att man tränar det redan som valp korta stunder och gör det positivt och håller igång det.
Fast Bichon Frisé ställdes ut oklippt som Bolognesen från början. Jag tror utställningsfrisyren ändrades så sent som på 90-talet i Skandinavien.Alltså, flera pratar om "utställningsfrisyr". Det är dock den ursprungliga, rastypiska pälsen/klippningen och inte något som tillkommit specifikt för utställning.
Det som är orastypiskt är alltså när hundars päls klipps ner.
Greyhound kan säkert passa bra, förutom att de är väldigt svåra att träna lydnad/agility med. Då skulle jag nästan påstå att saluki kan vara lättare. Salukis är sedan mer uthålliga fysiskt, och vill generellt röra på sig mer/längre än greyhounds, men det är inte på något sätt komplicerade hundar för den som vill ha just en aktiv sällskapshund och som kan anpassa sig efter den starka jaktlusten (dvs: inte ha hunden lös överallt/när som helst men ändå ge den utlopp för att springa lös).Greyhound är något jag faktiskt tänkt på själv! Tack!
Jag hade en hovslagare för typ 15 år sedan som hade en bichon havanais. Minns fortfarande den hunden, den gjorde jättestort och 100% positivt intryck på mig – social, pigg, glad, modig och lätt att ha att göra med på alla sätt och vis. En riktig kanonhund helt enkelt. Hölls i något slags mellanlång frisyr som var både praktisk och charmig, som ett trasselsudd. Var tvungen att leta upp liknande på Google. Hur fin?! Hade jag varit ute efter mindre ras senast jag skaffade hund hade bichon havanais utan minsta tvekan stått högt på listan över möjliga raser!Jag hoppas kunna skaffa hund inom en inte allt för avlägsen framtid och har ungefär samma förutsättningar och förväntningar som du TS. Jag är, efter mycket efterforskningar och en hel del erfarnheter, nästan 100% säker på att det kommer att bli en Bichon Havanais (som jag kommer att trimma, är inte intresserad av utställning eller den långa pälsen som utställningshundarna har). Den enda andra rasen jag möjligtvis kommer att fundera på som alternativ är Tibetansk terrier, som jag tror att jag fick tips på via en rasvalstråd jag skrev här på Buke. De är ju lite större och rejälare än Bichon, ifall du tycker att de är för små menar jag. Löwchen är kanske en annan ras att fundera på.