Gällande att vara en allt eller inget person, jag hör det ofta och är lite nyfiken på hur man tänker kring långsiktiga resultat då? För livet är ju ändå livet. Det händer. Med saker som dyker upp, stress, ändrade planer, semester, barn. I min värld har jag svårt att se det som något annat än att planera för att misslyckas, för ingen tänker väl att en ska ha sitt fulla fokus på kaloriintag varenda dag resten av livet? Så när man inte kan vara allt längre, går man in i en inget period då? Och vad kommer det resultera i? Eller tänker man att man aldrig kommer bli för trött, för stressad, för.. levnadsglad för att avvika från sin perfekta plan?
Jag vet att det är jättesvårt att hitta en hållbar balans. Jag ville bara kasta in mina tankar om det, och vara den där tråkiga personen som man inte orkar lyssna på. Jag tänker bara att det kan vara klokt att ställa sig själv frågan. Vad händer sen?
Just nu har jag lite annat fokus än just vikt, en svag kropp som läker två graviditeter men som förr eller senare måste bli stark nog att bära dessa barn hela tiden. Intensiva dagar och sömnlösa nätter så jag behöver mycket näring, frisk luft och vätska för att orka. Jag har insett att det inte finns utrymme för ”inget” i mitt liv, för då kraschar jag. Jag måste ta hand om mig. Så mitt absolut bästa tips till egentligen vem som helst som är på någon form av hälsoresa alls är att sätta sig ner varje söndag och titta på kommande vecka. Hur mycket tid har jag? Hur mycket ork har jag? Och sen göra en plan utifrån det. Vissa veckor blir det mer tid till att investera i min hälsa och andra veckor mindre. Ibland en del träning och ibland bara lite promenader. Vi storhandlar och ser till att fylla köket med bra saker. Men för mig är det ett sätt att aldrig stanna upp, och samtidigt sätta realistiska mål utifrån hur läget är just precis nu.
Men i och med att det finns där finns det kanske på andra Ica?
Blivit betydligt mindre av sötsaker och annat smaskigt och nu har jag dessutom börjat jobba efter en längre föräldraledighet och det tror jag är bra. Tränat kanske två gånger i veckan i snitt vilket känns aningens lite men först blev hunden sjuk och nu är jag sjuk så det får bli som det blir. Har inte vägt mig än men tror inte att det är någon större skillnad egentligen tyvärr men känns som är jag är på väg åt en bra balans åtminstone.
tror inte på förbud, det känns inte så långsiktigt. Men jag har nog träningen och aktivt jobb att tacka också.
