Vikttråden 2023

[MJLee]

Jag klarar inte riktigt. Har fått ett mindre sammanbrott och ätit fruktansvärda mängder av de mest onyttiga saker som finns. Tänker inte väga mig på några veckor nu medan jag försöker komma tillbaka på banan igen.

 

[Libbsticka]

Jag får intrycket att du hetsäter pga ångest? Om det är så, och jag ber om ursäkt om jag misstolkat det är verkligen bara välmenat, är min varma rekommendation att skita I vikten och börja lägga fokus på att träna på att stå ut med svåra känslor.

 

[Libbsticka]

Jag har hållit på i två veckor nu och följt planen att träna eller promenera minst 3 pass i veckan men helst 4 och ligga på kaleriunderskott 6 dagar och unna mig något godare lördagar. Jag har inte vägt mig då vår våg gått sönder. För mig är det bra då jag kan fokusera på mitt beteende istället för att bli nedslagen av siffrorna på vågen. Jag tog mått på lår. Midjemått och höftmått som min man sparat på sin telefon. Jag har dåligt sifferminne och redan glömt. Håller jag min rutin ska jag mäta mig nästa gång i början av december. Mentalt känns det superbra. Insett att mitt sockersug blir triggat av trötthet och tristess. När sockersuget blir för starkt går jag till gymmet och tränar det har fungerat bra. Det är kul hur snabba framgångar träningen ger. Försöker lägga fokus på det istället för missnöjet med kroppen eller tankar om hur långt kroppen är ifrån där jag var för några år sedan. Men fy vad svårt det är att stå emot det där sockersuget och att stå ut att känna sig lite hungrig.

 

[nejlica]

Jag har hållit på i två veckor nu och följt planen att träna eller promenera minst 3 pass i veckan men helst 4 och ligga på kaleriunderskott 6 dagar och unna mig något godare lördagar. Jag har inte vägt mig då vår våg gått sönder. För mig är det bra då jag kan fokusera på mitt beteende istället för att bli nedslagen av siffrorna på vågen. Jag tog mått på lår. Midjemått och höftmått som min man sparat på sin telefon. Jag har dåligt sifferminne och redan glömt. Håller jag min rutin ska jag mäta mig nästa gång i början av december. Mentalt känns det superbra. Insett att mitt sockersug blir triggat av trötthet och tristess. När sockersuget blir för starkt går jag till gymmet och tränar det har fungerat bra. Det är kul hur snabba framgångar träningen ger. Försöker lägga fokus på det istället för missnöjet med kroppen eller tankar om hur långt kroppen är ifrån där jag var för några år sedan. Men fy vad svårt det är att stå emot det där sockersuget och att stå ut att känna sig lite hungrig.

Måste du stå ut med att känna dig hungrig då? Försöker verkligen att inte hamna där utan fylla ut med tex mer sallad istället. Tänker att om jag går runt och känner mig hungrig kommer jag aldrig få till någon som helst långsiktighet i mina matvanor utan falla tillbaka på samma sätt så fort jag släpper efter igen efter det här försöket, men om jag kan ersätta lite av det onyttiga jag äter med något nyttigare istället kanske jag faktiskt har en chans att etablera en långsiktig vana.

 

[Libbsticka]

Det var nog fel användning av språk. Jag har fått en vana av att vara konstant proppmätt och äta vid minsta sug. Sen tror jag också det är psykologiskt för mig. Nu när jag försöker vara mer kalorimedveten tolkar min hjärna det som ett tvång och hamnar direkt i motvals så jag fastnar lätt i tankar om att jag vill äta. Särskilt då när jag är uttråkad eller trött. Jag äter på ett sätt som absolut är hållbart för mig och så som jag ätit största delen av mitt liv. Dock lite mindre nu då jag vill ligga på ett kaloriunderskott och gå ner i vikt.

 

[Mia_R]

Läste det här idag.

Den enkla beräkningen med energi före intag minus energi efter intag saknar en viktig komponent, enligt Cambridge-professor Yeo.
– De kalorier du ser på etiketterna tar bara hänsyn till energi som förloras via matsmältningen. Energi som förloras genom metabolismen är inte med i beräkningen, säger Yeo.

Det är till exempel så att vid intag av proteiner klarar kroppen bara av att absorbera 70 procent av kalorierna, resten förloras vid utvinning av energi och värmeförlust, enligt Yeo. Med andra ord, äter du 100 kalorier i proteiner, klarar du bara av att ta upp 70 kalorier.
För fett tar kroppen upp nästan 100 procent av kalorierna.

För kolhydrater varierar upptaget mellan 90 och 95 procent, beroende på om det är fullkorns- eller raffinerade kolhydratkällor. Genom att välja quinoa framför vitt bröd, sparar du med andra ord fem procentenheter kalorier.

På fetmaforskningens frontlinjer riktas ansträngningarna mot att undersöka varför våra kroppar tycks reagera så olika på samma sorts mat. Personlig nutrition spås bli framtiden för viktnedgång.
Vid Köpenhamns universitet har forskaren Mads Hjorth i uppmärksammade pilotförsök serverat olika dieter till personer som vill gå ner i vikt.

Resultatet: de med lågt fasteblodsocker gick bara ner i vikt på en fettsnål och kolhydratrik diet, medan de med högt fasteblodsocker tvärtom rasade i vikt när det åt kolhydratsnålt med mer fett och protein.
En tredje grupp med medelhögt fasteblodsocker behövde äta en fiberrik fullkornsdiet med extra protein för att gå ner i vikt.

 

[nejlica]

Det var nog fel användning av språk. Jag har fått en vana av att vara konstant proppmätt och äta vid minsta sug. Sen tror jag också det är psykologiskt för mig. Nu när jag försöker vara mer kalorimedveten tolkar min hjärna det som ett tvång och hamnar direkt i motvals så jag fastnar lätt i tankar om att jag vill äta. Särskilt då när jag är uttråkad eller trött. Jag äter på ett sätt som absolut är hållbart för mig och så som jag ätit största delen av mitt liv. Dock lite mindre nu då jag vill ligga på ett kaloriunderskott och gå ner i vikt.

Ah, det känner jag igen. Har också fastnat i ovanan att äta lite till bara för att det är gott, så det där med att vänja sig vad som är en lagom portion är inte helt enkelt!

 

[tanten]

+0.3 misstänker att det är ugnspannkakan bl.a som spökar. Så fort jag äter snabba kolhydrater, pasta ris, vitt mjöl osv sp pang! Går jag upp i vikt.

För mig gör snabba kolhydrater omedelbart att jag samlar vätska.
eftersom jag har kroniskt ödem efter operation så märker jag tydligt. Det blir svårare att andas pga vätska i buken, och annanstans.
Kanske är det liknande för dig - att snabbare kolhydrater samlar vätska? Så himla snabbt byggerman inte fett.

(plus att det skiljer rejält om jag gått på toa innan jag väger mig).

 

[MJLee]

För mig gör snabba kolhydrater omedelbart att jag samlar vätska.
eftersom jag har kroniskt ödem efter operation så märker jag tydligt. Det blir svårare att andas pga vätska i buken, och annanstans.
Kanske är det liknande för dig - att snabbare kolhydrater samlar vätska? Så himla snabbt byggerman inte fett.

(plus att det skiljer rejält om jag gått på toa innan jag väger mig).

Intressant. Ja absolut toa spelar in när det inte är så stora skillnader. Nu ska jag inte väga mig på ett tag och dessutom försöka ta tillbaka mina nyttigare vanor, som frysta jordgubbar istället för kexchoklad!

Jag trillar dit så snabbt och lätt när det gäller just söta saker som godis, choklad, läsk, chips osv. Jag måste verkligen vara inget annars blir det allt.

 

[lil-sis]

1.3kg kvar till ”normalvikt”.

0.5kg kvar till ”normalvikt”.

 

[Snowball]

Jag har för första gången på evigheter vägt mig och räknat ut mitt BMI och jag behöver tydligen gå ner 30 kilo
Jag ser inte riktigt hur det ska gå till utan att vara konstant hungrig resten av mitt liv och aldrig någonsin äta något gott
Och hur somnar man när man är hungrig

 

[nejlica]

Jag har för första gången på evigheter vägt mig och räknat ut mitt BMI och jag behöver tydligen gå ner 30 kilo
Jag ser inte riktigt hur det ska gå till utan att vara konstant hungrig resten av mitt liv och aldrig någonsin äta något gott
Och hur somnar man när man är hungrig

För mig blev det ett alldeles för stort och diffust mål att sätta någon form av slutvikt eller viktmål, jag har börjat med att tänka "en månad" istället. Under den månaden försökte jag istället lägga om min kost på ett sätt som inte kändes extremt på något vis och komma igång med att röra på mig lite mer. Nu när jag gjort en första månad siktar jag på en till månad med samma lite bättre matvanor. Har inte överhuvudtaget gått och känt mig hungrig en enda gång, däremot fått jobba lite med att inte ta för mycket bara för att det är gott eller stå emot sug av rena onödigheter.

Just nu ligger jag på ca -4kg och det är bara en liten del av vad jag egentligen skulle vilja gå ned och jag ligger fortfarande över "normalvikt" men jag är 4 kilo lättare, kroppen känns bättre och starkare (där vikten såklart bara är en del i det hela, jag har ju ett övergripande mål med träning också), jag känner mig faktiskt lite snyggare osv. Så nu är jag peppad på en till månad liksom, en månad är ju ändå ett greppbart tidsspann, sen får jag väl utvärdera igen i slutet på månaden om jag fortfarande vill fortsätta att jobba på detta.

Förstår att 30 kilo känns oöverstigligt, men även en del av det vore ju jättebra, hur stor eller liten del du än orkar med är det ju liksom mer än inget!

 

[Snowball]

För mig blev det ett alldeles för stort och diffust mål att sätta någon form av slutvikt eller viktmål, jag har börjat med att tänka "en månad" istället. Under den månaden försökte jag istället lägga om min kost på ett sätt som inte kändes extremt på något vis och komma igång med att röra på mig lite mer. Nu när jag gjort en första månad siktar jag på en till månad med samma lite bättre matvanor. Har inte överhuvudtaget gått och känt mig hungrig en enda gång, däremot fått jobba lite med att inte ta för mycket bara för att det är gott eller stå emot sug av rena onödigheter.

Just nu ligger jag på ca -4kg och det är bara en liten del av vad jag egentligen skulle vilja gå ned och jag ligger fortfarande över "normalvikt" men jag är 4 kilo lättare, kroppen känns bättre och starkare (där vikten såklart bara är en del i det hela, jag har ju ett övergripande mål med träning också), jag känner mig faktiskt lite snyggare osv. Så nu är jag peppad på en till månad liksom, sen får jag väl utvärdera igen i slutet på månaden om jag fortfarande vill fortsätta att jobba på detta.

Förstår att 30 kilo känns oöverstigligt, men även en del av det vore ju jättebra, hur stor eller liten del du än orkar med är det ju liksom mer än inget!

Jag gillade mig själv innan jag vägde mig
Nu gillar jag mig inte alls längre

Lägga om kosten jag äter mycket grönt mycket hemlagat använder lättprodukterna
Ingen snabbmat eller färdigmat men ja tre fyra bitar choklad alltså småbitar som i lösgodis bitar varje dag
Och det är ju hyfsat lätt att sluta med men det är verkligen inga mängder

Rör mig också mycket både hemma och på jobbet men visst det är inte träning som i riktig träning

Jag verkligen avskyr det här jag önskar jag aldrig vägt mig
30 kg ner är tydligen det minsta jag behöver gå ner för att nå en hälsosam vikt

 

[nejlica]

Jag gillade mig själv innan jag vägde mig
Nu gillar jag mig inte alls längre

Lägga om kosten jag äter mycket grönt mycket hemlagat använder lättprodukterna
Ingen snabbmat eller färdigmat men ja tre fyra bitar choklad alltså småbitar som i lösgodis bitar varje dag
Och det är ju hyfsat lätt att sluta med men det är verkligen inga mängder

Rör mig också mycket både hemma och på jobbet men visst det är inte träning som i riktig träning

Jag verkligen avskyr det här jag önskar jag aldrig vägt mig
30 kg ner är tydligen det minsta jag behöver gå ner för att nå en hälsosam vikt

I så fall ändrar jag mitt svar. Bästa sättet att bli av med något kilo eller två är helt klart att göra sig av med vågen låter det som!

BMI är ju ändå ett väldigt trubbigt verktyg. Jag personligen vill gå ned i vikt för att kunna röra mig och orka bättre (orka leka med mina barn ordentligt och minska på smärtan i kroppen till exempel) och trivas bättre i min kropp, att kläderna ska sitta bättre och att jag ska gilla den jag ser i spegeln typ. Har du inte några andra anledningar än att vågen visar en viss siffra så är det väl kanske lite svårt att ens motivera en viktnedgång.

 

[Snowball]

I så fall ändrar jag mitt svar. Bästa sättet att bli av med något kilo eller två är helt klart att göra sig av med vågen låter det som!

BMI är ju ändå ett väldigt trubbigt verktyg. Jag personligen vill gå ned i vikt för att kunna röra mig och orka bättre (orka leka med mina barn ordentligt och minska på smärtan i kroppen till exempel) och trivas bättre i min kropp, att kläderna ska sitta bättre och att jag ska gilla den jag ser i spegeln typ. Har du inte några andra anledningar än att vågen visar en viss siffra så är det väl kanske lite svårt att ens motivera en viktnedgång.

Jag vill hitta bekväma arbetsbyxor och inte ha ont i fötterna
Det var där det drog igång att jag inte hittar passande byxor som jag gillar att ha i trädgården
Och så sa min mamma att jag blivit tjock det tog hårt
Mitt mående överlag är upp och ner
Samt att fötterna kanske skulle må bättre om jag vägde 30 kg mindre men ja det känns som sagt hopplöst att lyckas med det

 

[Snowball]

Och det stora problemet jag har med byxor är att mina lår är för tjocka det är alltid låren som är problemet
Absolut är jag kraftig men det här med BMI vet jag inte det framkallar nog mer problem är vad det gör nytta
Men absolut ska jag försöka röra mig mer

 

[Tonto]

Och det stora problemet jag har med byxor är att mina lår är för tjocka det är alltid låren som är problemet
Absolut är jag kraftig men det här med BMI vet jag inte det framkallar nog mer problem är vad det gör nytta
Men absolut ska jag försöka röra mig mer

Det är ju inte tänkt att det ska fungera på individnivå heller, så försök inte att ta det som fakta för dig som person.

 

[Snowball]

Det är ju inte tänkt att det ska fungera på individnivå heller, så försök inte att ta det som fakta för dig som person.

Nej men det är lite chockartat när så fort man börjar googla får man upp så här mycket bör du väga om du är X cm lång för att vara hälsosam och man inser att ja så mycket vägde jag nog typ när jag var 14 kanske
Siffrorna känns verkligen helt upp åt väggarna men finns överallt
Det känns som om att det kan trigga igång ätstörningar väldigt fort faktiskt
Hoppas det är ok att skriva om sådant här i den här tråden

 

[Tonto]

Nej men det är lite chockartat när så fort man börjar googla får man upp så här mycket bör du väga om du är X cm lång för att vara hälsosam och man inser att ja så mycket vägde jag nog typ när jag var 14 kanske
Siffrorna känns verkligen helt upp åt väggarna men finns överallt
Det känns som om att det kan trigga igång ätstörningar väldigt fort faktiskt
Hoppas det är ok att skriva om sådant här i den här tråden

Det är det säkert.

För mig är det dock tvärtom. Jag kan vara underviktig och se helt normalviktig ut. Min kropp är byggd på det viset. Alla är vi olika och det är helt okej.

 

[Gnist]

Nej men det är lite chockartat när så fort man börjar googla får man upp så här mycket bör du väga om du är X cm lång för att vara hälsosam och man inser att ja så mycket vägde jag nog typ när jag var 14 kanske
Siffrorna känns verkligen helt upp åt väggarna men finns överallt
Det känns som om att det kan trigga igång ätstörningar väldigt fort faktiskt
Hoppas det är ok att skriva om sådant här i den här tråden

BMI som gruppinstrument och trubbigt individinstrument har ju funnits länge och har nog en rätt liten betydelse på det stora hela taget, när det kommer till ätstörningsproblematik.